Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Att påverka vad som händer i skolan

är inte alltid så lätt.

Ibland sägs det att vi bibliotekarier ska samarbeta med de lärare som vill, och så hoppas man att resten av lärarna följer efter om det vi gör blir bra. Jag har också förstått, och blivit lite besviken på, att skolor har fina biblioteksplaner som funkar bara för att vissa samarbeten inte kommer till stånd – om alla klasser skulle involveras så räcker inte tiden till.

Det har säkert sin poäng att jobba så; goda exempel kan resultera i att fler hänger på nästa gång. Och i att man får större resurser. Men jag är ofta lite otålig, och blir frustrerad när jag inte får möjlighet att nå alla med det jag tror är viktigt.  Och då försöker jag påverka genom att gå olika vägar.

Det här gäller framför allt när jag känner till resurser som jag tror att eleverna skulle ha glädje av – jag lovar att jag är mer ödmjuk beträffande upplägget av undervisningen. Men om jag vill informera och sprida kännedom om till exempel olika databaser, webbplatser, datorprogram eller böcker som jag tror skulle underlätta för elever och lärare så har jag olika sätt att agera.

Jag sprider information direkt till elever genom facebooksidan, samtal i biblioteket eller  lappar i och utanför biblioteket.

Lärarna kan jag nå genom att be att få tid på arbetslagstid, ämneskonferenser, andra konferenser eller genom skolans interna veckobrev.

Hela klasser når jag genom att be lärare att få lektionstid. Då får läraren informationen samtidigt.

Nu i veckan träffade jag representanter för våra läxhjälpare och försöker via dem sprida information till eleverna.

Några få gånger har jag fått tid på studiedagar att ha lite större informationsblock. Detta då förstås efter kontakt med skolledningen.

Oftast får jag väldigt positivt gensvar av lärare när de väl har tagit sig tid att lyssna. Men ibland är det svårt att avsätta den tiden bland allt akut som måste fixas. Ständigt dilemma i skolans värld?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

Händer det mer i Malmö

vad gäller skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling än i Stockholm?

Ja, spännande ser det i alla fall ut om man läser här!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Goda skolbiblioteksexempel

När vi startade den här bloggen för snart två år sedan var vår tanke att vi ville hjälpa till att skapa en bild av vad ett bemannat skolbibliotek kan vara. Nu finns en skollag som säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, men man förstår av diverse rapporter att den ännu inte gett så stort resultat i verkligheten.

Uppdateringarna på den här bloggen kommer inte så ofta. Jag känner att jag inte gör så mycket NYA saker, utan mest sliter på med sådant jag beskrivit tidigare. Jag tror mina kollegor på AF har så mycket för sig att de inte hinner blogga :)

Men här vill jag lista några ställen på webben man kan gå till för att låta sig inspireras vad gäller skolbiblioteksverksamhet:

Som Monica tidigare har berättat delar Nationella skolbiblioteksgruppen varje år ut ett pris till Årets skolbibliotek. Om man klickar sig runt där bland tidigare pristagare så får man beskrivningar på olika sätt att ordna skolbiblioteksverksamhet. Årets pris delas ut i morgon på Skolforum och går till skolbiblioteket på Nacka gymnasium, verksamheten märks bland annat på deras facebooksida och blogg.

Här är några exempel på vad som händer i de andra skolbiblioteken på de skolor som ingår i Skolverkets satsning Handledning för lärande: Sofielundsskolans Mediateks facebooksida, Arabyskolans biblioteks wiki (tillsammans med Bokelundsskolan) och Kronanskolans bokblogg.

Edward Jensinger är rektor på Pauli gymnasium och föreläser en del om skolbibliotek och skolutveckling. På hans blogg kan man bland annat läsa om vad en skolledare kan göra för att skolbiblioteket ska utvecklas till en viktig del i skolans pedagogiska arbete.

Och så småningom skriver vi mer här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

Vad gör de i andra skolbibliotek?

De finns många skolbibliotekarier som bloggar. De flesta bloggarna riktar sig väldigt tydligt till elever, ofta med en massa bra boktips. Men här kommer tre exempel på bloggar som man kan läsa för att få en bild av verksamheten i skolbiblioteket:

Nacka gymnasium

Gustavslundskolan i Växjö

Backaskolan och Lovisaskolan i Lund

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Tyvärr har vi inte råd med en bibliotekarie

men vi tycker egentligen att det vore bra…

Ungefär så sa ett antal personer som jag pratade med på Skolforum.

Jag tycker att man på en halvstor skola kan tänka så här:

Klasslärarna/ämneslärarna är förstås viktigast. Men förutom dem har man ett antal extrapersoner runt omkring som hjälper till med att stötta lärare och elever, och ibland dela klasser i mindre grupper. Det kan vara till exempel specialpedagoger, SvA-lärare, resurslärare, fritidspersonal som är klasskontakter, IT-pedagoger eller assistenter. Om man väljer att anställa en bibliotekarie får man en sådan extraperson med kompetens att undervisa i informationssökning och källkritik, och med kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Jag tycker att det är viktiga kompetenser som skolan behöver.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Rektorer är viktiga

för skolbiblioteken. Det är något som påtalades flera gånger under den skolbibliotekskonferens som pågått i Stockholm 13-14 oktober. När bibliotekarierna från prisbelönta Pauli gymnasium berättade om sitt arbete, så poängterade de att skolledarens höga förväntningar hjälper dem att utvecklas. Deras rektor, Edward Jensinger, sa själv att han bland annat ser det som sin uppgift att kommunicera till lärarna att samarbete med biblioteket är viktigt.

Sofia Malmberg, som snart ska börja blogga här, från Adolf Fredriks musikklasser påpekade också att ett tydligt uppdrag från skolledningen ger legitimitet åt det man vill göra.

Cecilia Bengtsson, tidigare skolbibliotekssamordnare på Ekerö, berättade om hur skolbibliotekssamordnare och ibland bibliotekschef har samtal någon gång om året med rektorn och skolbibliotekarien då man diskuterar skolbiblioteksverksamheten på den enskilda skolan.

På konferensen nämndes också att det kan vara problematiskt om skolbibliotekarierna inte har rektorer som chefer. Skolbibliotekets verksamhet är ju en del av det pedagogiska arbetet och som bibliotekarie behöver man få diskutera sin verksamhet med den som är pedagogiskt ansvarig.

Vi bibliotekarier blev förstås förtjusta när Edward Jensinger sa att han inte förstod hur man kan vara rektor om man inte intresserar sig för skolbiblioteket.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Bibliotekarierna ♥ läroplanen = sant, men vad vill rektorerna?

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

Nu vill jag jobba i Malmö stad!

Varje år utser Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) en skola till Årets skolbibliotek. I höstas belönades Pauli gymnasium i Malmö – en skola där skolledning, lärare och skolbibliotekarier har byggt upp ett genomtänkt och kraftfullt samarbete kring elevernas informationskompetens, språkutveckling och kulturella intressen.

Förra veckan var Nationella Skolbiblioteksgruppen på Pauli gymnasium på ett mycket givande studiebesök. Vi fick träffa skolledning, bibliotekarier och flera lärare, och du som vill läsa mer om dagen kan titta här.

Det som gjorde mig allra gladast var mötet med Matz Nilsson, utbildningsdirektör för gymnasierna i Malmö stad. Såhär sa han om skolbibliotekariens roll i skolutvecklingen:

 Just så här önskar jag mig att fler skolledare i höga positioner resonerade.  Då skulle det bli fart på utvecklingen!

I vår brottas lärarlag runtom i landet med frågan hur de ska leva upp till de nya läroplanernas krav på undervisning i källkritik och informationskompetens. Rektorer undrar hur de ska klara den nya skollagens krav på tillgången till skolbibliotek – och nu har det börjat ryktas om att Skolinspektionen kommer att vilja se en pedagogisk skolbiblioteksfunktion, snarare än ett bokrum eller en datorpark.

Så vad är det Malmö stad har insett? Vad finns det att vinna på att tänka som dem?

Tipsa alla skolledare och rektorer du känner att lyssna till utbildningsdirektör Matz Nilsson med kollegor på Bok- och biblioteksmässan eller på Skolforum. Hälsa dem att det kommer att löna sig!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

 

Vad gör de utanför skolbiblioteket?

Foto: Monika Staub Halling

Förutom det dagliga arbetet ”på golvet” har jag den stora förmånen att delta i det nationella skolbiblioteksarbetet. Det ger mig perspektiv på det vi gör på skolan, en inblick i vad som är på gång, och en riktning för vart vi är på väg. Och så inbillar jag mig att de konkreta, dagsfärska erfarenheterna från skolvardagen tillför något i dessa nationella nätverk, som till stora delar består av människor i andra positioner.

I eftermiddag har vi möte i juryn för utmärkelsen Årets skolbibliotek. Priset delas ut av Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), ett nätverk med representanter från ett 20-tal organisationer som alla vill främja skolbiblioteken: de stora lärarfacken, Författarförbundet, UR, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Svensk biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna och många fler. Själv representerar jag fackförbundet DIK (förkortningen står för Dokumentation, Information, Kultur), där många bibliotekarier finns anslutna.

De senaste åren har Nationella Skolbiblioteksgruppen arbetat intensivt med remissomgång och förslag till den nya skollagen. Nu när det i nya skollagen har skrivits in ett krav på tillgång till skolbibliotek för samtliga elever, har arbetet fortsatt med att uppvakta bl.a. Skolinspektionen, Skolverket, rektorsprogrammet och snart SKL för att diskutera vad det nya lagkravet innebär för skolor runtom i landet. Viktiga frågor gäller definitionen av orden skolbibliotek och tillgång – och så måste Skolinspektionen ha användbara granskningskriterier när deras inspektörer ska börja titta på skolornas bibliotekslösningar.

Samtidigt behövs det fortbildning för skolbibliotekspersonal, och helst även för all annan pedagogisk personal, som i och med de nya läroplanerna möter tydligt uttalade krav på att arbeta med källkritik och informationssökning i helt nya ämnen än svenska och SO. Kolla källan arbetar just nu med att lyfta fram detta, se Källkritiken är taktpinnen.

Nationella skolbiblioteksgruppen ordnar regelbundet seminarier, t.ex. på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och nätverket har även tagit fram en forskningsöversikt över skolbiblioteksrelaterad forskning.

En annan del av arbetet handlar om att uppmärksamma skolor som gör medvetna skolbibliotekssatsningar.

En liten arbetsgrupp inom NSG är jury för Årets skolbibliotek, som delas ut varje höst. Priset går till en hel skola: skolledning, lärarkollegium och skolbibliotekarie tillsammans.

På skolbiblioteken finns det annars många eldsjälar, som gör ovärderliga (och ibland närmast övermänskliga) insatser, men vi anser att det enda sättet för en skolbiblioteksverksamhet att verkligen lyfta är att en skolledning har insett den pedagogiska vinsten i att arbeta med sitt bibliotek. Och att den insikten även är lärarnas, som då i samarbete med skolbibliotekarien förser sina elever med många varierande lärtillfällen, från källkritiska övningar över reflekterande lässamtal till webbpublicering av elevarbeten med allt vad det innebär av informationshantering, formuleringsförmåga och kännedom om upphovsrätt och Creative Commons.

Roligt nog har skolbiblioteksfrågan börjat uppmärksammas i skolledarkretsar, se artiklarna Inte utan mitt skolbibliotek och  Alla har nytta av ett bra bibliotek i senaste numret av Skolledaren. Även på Skolverkets konferenser för huvudmän har det märkts ett stort intresse från rektorer för hur de kan bygga upp en meningsfull biblioteksfunktion på den egna skolan.

Just eftersom det är så många skolor som ligger i startgroparna tror jag att juryn för Årets skolbibliotek kommer att få in spännande nomineringsförslag de närmsta åren. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

Lärare och bibliotekarier

i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.

Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.

Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.

Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informations­sökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.

Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?

Cilla Hjulstaskolan