Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Läsdelegationens betänkande

Läsdelegationen 1

För ett par veckor presenterade Läsdelegationen sitt betänkande. Jag var väldigt nyfiken, samtidigt som jag tyckte att det var roligt att följa kansliets arbete under gång så för min del hade de gärna fått fortsätta ett tag till. De har varit duktiga på att rapportera sitt arbete, framför allt på Facebook. Läsdelegationens kansli har lyssnat till många människors tankar om läsning, även barn och ungdomar, och det är fint.

När jag läste igenom betänkandet så var det ett par saker som jag var särskilt nöjd med. För det första att de menar att detta med barns och ungdomars läsning är så väsentligt att vi inte kan hålla på och göra en massa korta projekt hela tiden. Läsdelegationen påpekar att lässtimulerande arbete måste vara långsiktigt och pågå hela tiden. Vi måste också göra ordentliga utvärderingar för att finna de bästa metoderna. Det andra som gladde mig är att de lyfter fram vikten av bemannade skolbibliotek på många ställen.

Så här sammanfattar de sina förslag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Jag har redan sett några irriterade kommentarer om att de säger att bemanningen av skolbibliotek ska utredas. Men jag uppfattar betänkandet som att delegationen väldigt tydligt påpekar att det är viktigt med bemanningen, utredandet gäller hur vi ska få till den där bemanningen. Det behövs tydligare styrning genom förordningar, allmänna råd och granskning från Skolinspektionen.

Betänkandet är på 290 sidor, väldigt tydligt och pedagogiskt disponerat så läs gärna hela. Men om orken inte finns så här mitt i sommaren kommer här lästips för er som mest är intresserade av skolbiblioteksfrågan:

  1. Börja med sammanfattningen s 13-20.
  2. Läs bilaga 3 som innehåller barns och ungdomars tankar om läsning s 285-290.
  3. Läs kapitel 5 som handlar just om skolbibliotek s 91-109 och särskilt förslagen med förklaringar s 106-109.

Här är några funderingar runt vår praktik från mig efter läsningen:

I kapitlet Små barns språkutveckling står på s 52f om vikten av att involvera hela familjerna i literacy-aktiviteter. Jag funderar över hur vi gör med familjerna i skolan? Vilka bra exempel finns det på att få med föräldrar och andra runt omkring våra elever för att främja deras läsning och språkutveckling?

I kapitlet Läsning i skolan betonas på s 66 att olika elever behöver olika insatser för att utveckla sin läsning. Hur kan vi tänka så att alla elever utvecklas? Samarbete lärare-bibliotekarie rund undervisning är viktigt, men ibland kanske vi i stället ska tänka att vi kompletterar varandra så att vi med olika insatser når alla elever?

I samma kapitel står på s 76f om läsmotivation. Mycket viktigt och inte alls självklart vad  som är rätt. Här behöver vi noggrant fundera och utvärdera vad vi gör, tror jag. Och diskutera med varandra förstås.

I kapitlet Läsning på fritidshem står det på s 121 om samverkan mellan fritidshem och folkbibliotek och skolbibliotek. Hur kan fritidshemmen hjälpa till att slussa ut eleverna till folkbiblioteket så att de använder det på rätt sätt? Hur kan vi på biblioteken i skolan samarbeta på bästa sätt med fritidshemmen?

I kapitlet Läsning på lov finns en del viktigheter att beakta när vi ska planera hur vi kan stimulera eleverna att läsa på lov. För mig blir hela kapitlet viktigt, men kanske framför allt s 130-131.

I kapitlet Läsande förebilder betonas att de eleverna känner är viktigast, även om kändisar som läser också är bra. Föräldrar och syskon förstås, men även äldre skolkamrater. På s 158f står om Book buddies med mera. Jag vet att till exempel Alléskolan har ett etablerat arbete runt detta som verkar väldigt bra.

Slutligen hoppas jag att det där Läsrådet kommer till stånd och att det i så fall kommer bedriva ett synligt arbete som ger oss alla stimulans och nya kunskaper.

Kompetenta och stolta elever

har vi många! Tänk om det märktes lite mer, inte bara betygssnitt (och förklaringar till dem ger jag mig inte in på här).

Förutom god undervisning så händer det så mycket fint på skolan, sånt som jag inte riktigt har koll på och därför inte kan berätta om. Vinster i sporttävlingar, utveckling av kompisskap och självkännedom genom fritidsaktiviteter, samarbeten med externa parter av olika slag… Men jag vill berätta om sådant jag sett de senaste veckorna och som gjort mig så glad:

Vi hade avslutning av vårt ALMA-arbete med utställning och prisutdelning. Många föräldrar, elever och gäster utifrån kunde se resultat av det oerhört fina litteraturarbete som bedrivs på vår skola. Eleverna har läst avancerad litteratur, samtalat, tolkat och själva skapat. Läs gärna mer på Världens ALMA för att se exempel på hur lärare och elever arbetat tillsammans.

Vimmel

Årets ALMA-pristagare Jacqueline Woodson hälsade på oss, och eleverna gjorde många strålande insatser i samband med besöket. Två elever i årskurs 7 hälsade Jacqueline Woodson välkommen på engelska och spanska

Hemsidan

och elever i årskurs sju lyssnade till hennes berättande och redogjorde för sina egna tankar – på engelska förstås. Vi hade sedan en föreställning med de yngre eleverna där en elev i årskurs sex simultantolkade mellan svenska och engelska och många elever uppträdde. Titta gärna på början av det här reportaget från Tyskland, så förstår ni varför jag är så glad.

I förra veckan åkte jag med två elever ur årskurs sex in till Svenska Dagbladets redaktion, de skulle för SvD Juniors räkning intervjua författaren Christina Wahldén. De vuxna de mötte var så imponerad av eleverna, de ställde kloka och smarta frågor. Och tjejerna själva var glada och säkra på att de gjorde ett bra jobb – finfint när våra elever får synas utanför skolan. Intervjun kommer att publiceras i tidningen någon gång i sommar.

Journalister

Om våra elever bara får möjligheter och vägar ut i samhället så har de så mycket att ge – styrkan har de själva, de behöver bara hjälp med att få se alternativ och skapa kontakter.

Läromedelsåterlämning

Vi har kanske bara ungefär 120 elever på högstadiet som lånar alla sina läromedel från biblioteket. Men för en gammal bibliotekarie med artros i händerna är även 2 000 böcker mycket om de ska flyttas hit och dit förtielva gånger.

Idag har niorna lämnat sina böcker och det gick strålande. Så här gjorde vi.

Först hade jag 10 minuters genomgång i klassrummet om vikten av noggrannhet vid självbetjäningen i Welib.

Sedan kom eleverna till biblioteket och då gick det till så här. Nior som återlämnat alla böcker får som vanligt glassbiljett.

Återlämning

Ett totalt vattentätt system. Jag satt på slutet och kollade i BookIT om de lämnat alla böcker. INGEN kunde påstå att de gjort det ifall datorn sa något annat, i så fall vore det de själva som slarvat och då var det bara att gå tillbaka och göra om.

Hurra för Welib och BookIT, för hjälpsamma lärare och för mig själv som räknat ut detta flödesschema.

Vårt gemensamma bibliotek

I sommar kommer fritidshemmen på vår skola hålla till i skolbiblioteket, inte bara besöka det någon gång utan det kommer vara ett av de rum där barnen håller till.

Det är förstås väldigt bra!

Den engelska termen summer reading loss står för det välkända faktum att elever som inte läser under sommarlovet går tillbaka i sin läsutveckling. De kanske sedan inte är tillbaka på juni månads läsnivå förrän någon gång i november. Medan elever som läser under lovet i stället kan gå framåt. Våra elever kanske dessutom får väldigt lite stimulans i svenska språket, framför allt inte det mer utvecklade språk som finns i böcker, om de inte stimuleras på fritidshemmet.

Igår hade vi ett litet möte om hur det ska kunna funka under lovet i biblioteket. De flesta som jobbar på fritids kommer ofta till biblioteket tillsammans med klasserna, så de är hemma i miljön och vet ganska väl hur lånedatorn fungerar.

Läsa tillsammans

Vi pratade om att det finns många bra sätt att använda böckerna. Bläddra, läsa här och där, vara nyfiken, läsa en bit tillsammans, läsa för varandra, läsa ifred… Det är inte träning som gäller under lovet utan upptäckarlust och mångfald.

Men samtidigt känner nog några av fritidspersonalen att de inkräktar på mitt område och är lite rädda att göra fel. Så jag försökte betona att det är superbra att de kommer att vara i biblioteket, och att de fixar det.

En grundregel i biblioteket, som jag alltid försöker förklara för eleverna också, är att när man ställer in böcker i hyllorna så räcker det inte med att göra så gott man kan. Det är ju annars nästan alltid ett utmärkt förhållningssätt, men i biblioteket måste det bli alldeles rätt. Så jag sa samma sak till personalen. Och de flesta böcker klarar både eleverna och fritidspersonalen alldeles utmärkt att ställa tillbaka på rätt plats. Resten får de lägga någonstans så tar jag rätt på dem när jag kommer tillbaka.

Bibliotekariekollegan Astrid Falk filosoferade under våren om att bära hinkar eller bygga pipelines.

När jag märkt upp alla bilderböcker, lättlästa böcker, facklitteratur etcetera med tydliga hyllsignum och andra lappar så har jag byggt pipelines som gör att alla elever och vuxna klarar av att hjälpa mig att hålla ordning. Det tog ett tag men är verkligen värt besväret. Jag ägnade dessutom ett antal timmar åt att manipulera BookIt så att de hyllsignum som visas där stämmer med verkligheten. Men vanliga Hcf, Hcg och Hcu är inte uppmärkta på något vettigt sätt, jag fortsätter att bära hinkar och nu efter sommaren får jag skylla mig själv. Jag kan inte begära att fritidspersonalen och barnen ska klara av att ställa in de böckerna på rätt plats. De böcker eleverna använt får ligga i en hög någonstans så sorterar jag in dem när jag kommer tillbaka i augusti.

Facklitt sep 17

Men under hösten bör jag verkligen se till att fixa att även den vanliga skönlitteraturen får tydliga hyllsignum. Mer tid till att bygga pipelines underlättar i längden mitt arbete, och möjliggör dessutom mer delaktighet för elever och personal.

Studiehandledningswikin försvinner till sommaren

Under drygt fyra år har jag pysslat med ett försök att gemensamt samla länkar till webbplatser på olika modersmål, med syftet att elever ska kunna hitta undervisningsmaterial som stödjer deras lärande i svenska skolan. Intresset för wikin har varit stort bland lärare och bibliotekarier som möter nyanlända elever, men tyvärr är det väldigt få språkkunniga personer som har bidragit med länkar.

Studiehandledningswikin har funnits på Wikispaces som nu till sommaren stänger ner. Eftersom utvecklingen av Studiehandledningswikin aldrig riktigt har tagit fart så kommer jag inte göra mer än att låta den försvinna.

Jag har tagit en del kontakter med olika instanser som eventuellt på ett professionellt plan skulle kunna tänkas fortsätta arbetet med att samla utbildningsresurser på modersmål, jag har ju skött detta på min fritid. Men jag har inte fått något napp ännu.

Om ni brukar använda några av länkarna i Studiehandledningswikin så se till att spara dem nu innan sommaren!

UPPDATERING:

Länkarna från Studiehandledningswikin finns nu flyttade till en ny webbplats. Tack Peter Tingsholm Rydén!

https://sites.google.com/ulricehamn.se/modersmal/

Världsbokdagen

Idag är det Världsbokdagen. Därför iklädde jag mig en av alla tröjor med citat, som jag brukar gå runt i.

Tröja

Läs hela Neil Gaimans fina text här!

Idag har jag med hjälp av Ninni, biträdande rektor, delat ut pris i Bokkunskapstävlingen.

Diplom

Jag satte upp två tipsrundor för eleverna i f-6. Det var enkla och lite skojiga frågor, meningen var att alla skulle få känna sig duktiga. Lärarna och eleverna rättade tillsammans i klassrummet, så det tog inte så mycket tid för mig. Jag såg många elever som sprang omkring ute på skolgården med papper och penna i högsta hugg, de såg nöjda ut.

Tipsrunda

Och så har jag haft vanliga lektioner, burit böcker lite hit och dit, servat lärare med en del material OM böckerna, haft lunchöppet och tillsammans med några elever lärt mig en massa om Armenien, skickat de första inbjudningarna till vår ALMA-fest… men sånt gör man ju mest varje dag.

Årets bokkunskapstävling

På måndagen 16/4 2018 klockan 8.20-9.00 ägde Bokkunskapstävlingen på Hjulsta grundskola rum. Här är instruktioner och tävling:

Alla elever i gruppen får hjälpas åt att svara på frågorna. Ni får inte använda några hjälpmedel – ni får bara leta svar i era huvuden. Läraren får inte hjälpa till. Mobiltelefoner och andra hjälpmedel plockas undan innan tävlingen påbörjas.

När ni är klara lägger läraren svaret i mitt fack i personalrummet.

Vinnare meddelas på Världsbokdagen 23/4. Bästa grupp vinner 2000:- till klasskassan att göra något roligt för tillsammans.

Lycka till!

1. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, mottas i år av en amerikansk barn- och ungdomsboksförfattare. Vad heter hon?

………………………………………………………………………………………………

2. Ingelin Angerborn har skrivit många spännande böcker om övernaturliga läskigheter. Vad heter den bok som filmatiserats och som gått på bio nyligen?

………………………………………………………………………………………………

3. Vad heter förorten där ungdomarna håller till i Mats Berggrens böcker Onsdag kväll strax före sju och Din syster måste dö?

………………………………………………………………………………………………

4. Vilken genre hör följande böcker till? Drömbärarna, Över näktergalens golv och Spirit Animals.

………………………………………………………………………………………………

5. Vad heter huvudpersonen i Kim Olins böcker om Pulverland?

………………………………………………………………………………………………

6. Vad heter författaren till böckerna om Amina, flickan från Somalia som blir en duktig löpare?

……………………………………………………………………………………………..

7. Vad heter författaren till Prinsessan och mördaren, Djävulens märke, Förföljaren, Huset vid vägens slut och Årstamördaren?

………………………………………………………………………………………………

8. Den handlar om Malik, han som får spela i Svea United och kanske Allsvenskan. Vad heter den boken?

………………………………………………………………………………………………

9. Serien Who was…? är populär, flera av er har nog läst några av de engelska biografierna. Para ihop rätt baksidestext med rätt boktitel. Dra ett streck emellan.

A girl who liked fishing                                                 Who was Muhammad Ali?

A teenager who cleaned the houses to

make money

The woman who took a stand by

sitting on a bus

A boy whose African name means                                Who was Marie Curie?

”tree shaker”

A man who spent twenty-seven years in

prison for challenging apatheid

The first black president of South Africa

A young boy named Cassius Clay                                 Who was Nelson Mandela?

A teenager who learned to float like a

butterfly and sting like a bee

The ”greatest” heavyweight boxing

champion of all time

A brilliant young girl who loved                                   Who was Rosa Parks?

math and physics

The discover of radium

The first woman to win a Nobel Prize

10. Baksidestext, men till vilken bok?

Ej namngiven 1

………………………………………………………………………………………………

Här följer citat ur tre böcker. Skriv författare och titel under. Ni får 1 poäng för vardera.

Ej namngiven 2

Ej namngiven 3
Ej namngiven 4

Utslagsfråga: Räkna upp så många titlar ni kan ur den första serien om Darren Shan. Det ska vara de svenska titlarna och ni får avdrag för felaktiga titlar. Det finns sammanlagt 12 t

Bengt-Erik Engholm

har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.

B-E E

Innan Bengt-Eriks besök hade våra treor arbetat med faktatexter på olika sätt. Lärarna har använt Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och gjort en del övningar ur den. De hade bland annat arbetat en del med att jämföra skönlitterära och facklitterära texter samt tittat på faktatexters ”särdrag” (Gears term).

Det där med ”särdragen” var en av anledningarna till att vi redan i höstas bokade in Bengt-Erik Engholm. Hans texter innehåller nämligen inte dessa, och en av alla utmärkta lektionsidéer som Gear ger i sin bok handlar om att ta faktatexter utan ”särdrag” och utrusta dem med sådana. Vi hann inte dit, men Bengt-Erik blev i alla fall imponerad av hur kunnigt våra elever talade om faktatexter och hur många facklitterära termer de kunde. Lärarna Ulla och Merja hade gjort ett gott arbete, och eleverna hade som vanligt blivit väldigt engagerade och entusiastiska.

Givetvis hade klasserna också läst hans böcker innan besöket. De har intresseväckande titlar som Snor, Blod, Löss, Skelett

Under besöket berättade Bengt-Erik om hur det går till när han skriver sina böcker: hur han får idéer, hur han samlar ihop frågor att svara på, hur han söker information och vilka källor som kan vara mer eller mindre bra. Det där är förstås ett bra sätt att närma sig källkritiken, att förstå hur en professionell författare gör.

Vet ni förresten varför Bengt-Erik skriver facklitteratur för barn? Det här vill han med sina böcker, i prioritetsordning:

  1. Att de ska vara roliga att läsa.
  2. Att läsaren ska vilja läsa mer, antingen om ämnet eller så någon annan faktabok.
  3. Att läsaren ska lära sig något om ämnet.

Det var intressant tycker jag. Facktexter som är skrivna i första hand för att roa blir förstås annorlunda än sådana som skrivs mest för att lära ut något som författaren tycker är viktigt. Men man lär sig en massa medan man läser Bengt-Eriks böcker. Visste ni till exempel att om man kunde samla allt snor som bildas i ens näsa, så skulle det efter tre månader vara tillräckligt för att fylla ett badkar?

Är ni förresten med i Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018? Under april månad ska alla läsa sakprosa så där kan man få många bra boktips om fackböcker den närmsta tiden.

Hurra!

Hjulsta grundskola har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, tillsammans med bland andra Eriksdalsskolan.

Det händer mycket på skolbiblioteken i Stockholms stad nu och nästa år hoppas jag att vi är ännu fler som finns med på listan!

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier