Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Klaras läsprepp – att främja läsning bland barn och unga

är en sprillans ny bok om läsfrämjande i skolan. Den vänder sig till alla som jobbar i skolan, kanske framför allt oss som är bibliotekarier.

Klaras läspreppKlara som skrivit boken har nyligen flyttat hit till Stockholm och jobbar nu i Matteus skola. Tidigare arbetade hon på olika skolor i Lund. Hon berättar om forskning, massor med egna erfarenheter och så en del som andra gjort, till exempel jag :-)

Boken är disponerad efter de olika rekommendationer Linda B Gambrell ger i artikeln Seven rules of engagement – what’s most important to know about motivation to read. Klara använder Gambrell till att argumentera för nyttan av många olika förslag till aktiviteter och förhållningssätt. Allt känns mycket rimligt och klokt. Boken är resonerande och förutom Gambrell så relaterar Klara det hon skriver till bland annat Med läsning som mål, där ju folkbibliotekens läsfrämjande är i fokus.

Mycket i boken känner jag igen, men det är ändå givande att läsa hur Klara kopplar de läsfrämjande aktiviteterna till Gambrell och annan forskning. När jag läser funderar jag över mitt eget jobb och hur jag kan utveckla arbetet så att det jag gör stämmer bättre överens med idéerna om motivation. Till exempel har jag till hösten tänkt att dra igång något liknande genreläsning på skolan. Hur kan jag göra för att få in mer interaktion mellan eleverna? Kan jag skapa ett system där uppmuntran/belöning är närmare själva läsningen?

Jag gillar också att Klara diskuterar detta med tid. Det finns hur mycket läsfrämjande saker som helst att göra, men man måste alltid väga vad något kostar (framför allt i tid) mot vad det kan ge för resultat. Hon ger oss ett exempel på ett projekt runt läsning med pappor som tog mycket mer tid än det gav resultat. Projektet fick en del uppmärksamhet i media, och det är en bekymmersam grej med läsfrämjande tycker jag – att saker ofta uppmärksammas helt okritiskt. Bra att sådant också finns med i boken.

Klaras erfarenheter stämmer väl överens med mina, men det finns en grej i boken där jag upplevt motsatsen mot henne. Klara argumenterar mot läsning i helklass av en bok som läraren bestämt. Min erfarenhet från Tensta är att eleverna nästan alltid tycker mycket om de böcker de läst i helklass. Jag tror att det till viss del beror på att lärarna väljer bra böcker, men mest på att lärarna arbetar så skickligt med böckerna att eleverna förstår dem och även får ett engagemang för texten.

Klaras läsprepp bör läsas av alla som jobbar i skolbibliotek, och gärna andra i skolan också.

Cilla Dalén

Sommarlovslässtimulansspurt

ägnar jag mig åt nu de sista veckorna innan sommarlovet. Det innebär i år detta:

Specialpedagogerna har kollat av så alla elever med Legimus även har fungerande inloggningar på sina hemma-device.

Jag försöker se till så att Inläsningstjänst funkar på hemma-device för alla nyanlända samt för elever som av andra skäl har glädje av böckerna där (några högstadieelever som behöver träna engelska t ex).

Tillsammans med lärarna på lågstadiet har jag sett till så alla elever där kommer få med sig ett brev hem om Inläsningstjänst, med uppgifter om inloggningar.

Ett lektionspass med alla grupper f-8 då eleverna får lite pepp, möjlighet att låna sommarlån och så får de välja en presentbok av några olika titlar för varje årskurs. F-6 får med sig ett brev hem om vikten av läsning och med tips om Bibblix, Biblio och Tensta bibiliotek.

Den här filmen visar jag för 4-8

och här är lite bilder av hur jag exponerar böcker vid dessa lånetillfällen:

Presentböcker fskkl

Facklitt i trappan

Exponering hög

Cilla Dalén

Tiden går

Tiden går även under denna konstiga termin, i vår skola har det varit mer som vanligt efter påsklovet. De sista veckorna före påsklovet var det vansinnigt många frånvarande, både elever och personal.

Så – ganska vanlig verksamhet i skolbiblioteket också, även om jag förstås fick sänka ambitionsnivån när det visade sig att så mycket undervisningstid försvann. Jag har också fått utmana mig själv lite, en hel del elever är fortfarande hemma och för att matcha våra digitala lärare så har jag lärt mig göra skärminspelningar och börjat vänja mig vid Teams. Jag lägger till exempel upp dokumentation i varje klass Team när jag haft bokprat.

En rolig grej är att jag haft några svenskalektioner tillsammans med Stefan som undervisar på högstadiet. Jag introducerade NE och jämförde med Wikipedia, visade Mediearkivet och så pratade vi lite grand om Google och fria webbresurser. Eleverna ska använda några källor i ett arbete om svensk poesi från 1700-talet till idag, och Stefan la in ett moment om att de ska motivera varför de valt vissa källor. Det här känns bra, nu har vi prövat på ett samarbete och till nästa år kan vi göra det bättre.

Och så var det ju Världsbokdag med två tipsrundor för f-6 på vår vackra skolgård.

Bild 1 blogg

Bild 2 blogg

Bild 3 blogg

Vet ni förresten så fint det är i Tensta? Från vår skola är det ett par hundra meter åt ena hållet så är man i Spånga by med 4H-gård och den medeltida kyrkan precis bredvid. Ett par hundra meter åt andra hållet ligger Spånga IP med allt man kan önska, inklusive konstis på vintern. Och så finns hela Järvafältet i närheten.

Cilla Dalén

Jag får ett pris

Jag har fått veta att jag i år får Ingvar Lundbergpriset från Natur & Kultur. Det kommer att delas ut på Bokmässan i höst och jag är förstås väldigt glad över detta. Motiveringen lyder som följer:

”Cilla Dalén tilldelas Ingvar Lundbergpriset 2020 för sitt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens. I sin roll som skolbibliotekarie bidrar hon till inspiration och kunskapsspridning till lärare och elever på den skola där hon arbetar men också till allmänheten genom sociala medier och bloggar. Med sin kvalificerade kompetens lyfter och utvecklar Cilla Dalén skolbibliotekariens roll och betydelse för undervisning, lärande och läslust, helt i Ingvar Lundbergs anda.”

Jag tänker så här om detta att jag får ta emot ett så fint pris, ett pris som tidigare gått till professorer och forskare och till Anne-Marie Körling som är vår kanske mest kända läsinspiratör:

För att barn och unga ska lära sig läsa, tycka om att läsa och fortsätta läsa så är det många vuxna runt omkring som är viktiga. Det är vårdnadshavare, släktingar, personal i förskolan, sköterskor på BVC, barnbibliotekarier på folkbibliotek, lärare, annan personal i skolan, ledare i föreningar och idrottsklubbar… ja, och så vi som jobbar i skolbibliotek. 

I år lyfter juryn för Ingvar Lundbergpriset fram oss i skolbiblioteken. Det är bra, vi vet alla att många skolor inte har den skolbiblioteksverksamhet som lagen föreskriver och eleverna behöver. 

Jag har haft förmånen att arbeta heltid på skolor med cirka 400 elever ända sedan jag tog min bibliotekarieexamen för tretton år sedan. Det gör att jag har haft möjlighet att samarbeta med lärare och övrig personal och tillsammans har vi kunnat göra en hel del bra saker. Vi har lärt och inspirerats av varandra. 

Undervisning, läsfrämjande, skola, bibliotek – detta är inga tävlingar! Ingen kan vara bäst, vi gör alla så gott vi kan utifrån våra förutsättningar. Priser som delas ut måste man se som ett sätt att lyfta fram och visa upp exempel på god verksamhet. 

Den här gången är mitt arbete ett sådant exempel.

Tack!

fireworks-1993221_640

Läslust i en digital tid

Läslust i en digital tid, tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier

är en nyutkommen bok av Hülya Basaran och Tobias Gard. Tobias jobbar som skol- och ungdomsbibliotekarie i Trollhättan och Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk, nu jobbar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Både Tobias och Hülya har gedigen erfarenhet av att arbeta i mångspråkiga miljöer och med nyanlända.

I boken slår de direkt fast att vi som vill att eleverna ska läsa mer måste dra nytta av deras digitala aktiviteter, inte motarbeta dem. Vad kan då det innebära tänker jag? Att Tobias har utvecklat en metod med spelifierade boksamtal har jag hört talas om tidigare. Och att Hülya använt digital teknik framgångsrikt som lärare för nyanlända elever känner jag också till.

I boken finns faktiskt mängder av förslag och idéer för att stimulera till läsning, den innehåller otroligt mycket på sina 108 sidor. För att ge några exempel: dra nytta av booktubers och andra influencers för att visa läsande förebilder, lyssna på poddar (t ex Tobias Död mans pod) och göra en egen pod, skriva fanfiction om kända personer, ta del av samma berättelse i olika former etcetera etcetera.

En del saker som står i den känner jag igen,  annat blir jag sugen på att testa. Och så tror jag att jag ska bläddra i den lite då och då, sånt som som inte känns aktuellt just nu kan mycket väl vara något jag vill pröva om ett år.

Läs en intervju med författarna här.

Cilla Dalén

ALMA-tider och Baek Heena

Jag tycker att varenda människa i Sverige borde ha god kunskap om det allra finaste priset som delas ut här: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA! Varför är ALMA det finaste priset? Jo, för att det är stort men framför allt för att det delas ut till någon som verkar i Astrid Lindgrens anda, läs Lena Törnqvists fina text om vad det innebär.

I år är jag på en ny skola, och jag har försökt sprida lite kunskaper om priset. Så här har jag gjort med f-3:

  1. Först har vi pratat om Astrid Lindgren. Vi har tittat på bilder av hennes kändaste gestalter och alla elever har känt igen många av dem. Jag har berättat en del om Astrid och hennes liv, väldigt lite för förskoleklasserna men mer för de äldre. Jag har använt mig av min och Annelie Drewsens biografi, och framför allt läst uppslaget om Död och begravning. Begravningen visar ju verkligen hur känd hon var!
  2. Nästa gång vi träffats har jag berättat om hur Sveriges regering tog initiativ till ALMA-priset bara ett par dagar efter att Astrid dött (även detta finns det information om i vår bok) och så hur stort priset är. Jag har nämnt att det kan gå till författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare. Det där med vikten av läsfrämjande är en väldigt fin grej att prata med eleverna om, på flera sätt. Och så har jag sagt att s n a r t får vi veta vem som får priset i år.
  3. Idag har jag haft de första lektionerna då jag presenterat årets pristagare Baek Heena. Jag började med att berätta om gårdagens webbsändning och att hela världen kunde se på. Och sedan tog jag fram den enkla texten ur Nationalencyklopedin och läste den för eleverna (framför allt för att visa eleverna och lärarna NE). Det finns en bok av Baek på svenska, Molnbullar, den har vi inte än. Men vi tittade på denna bild där man tydligt ser det som står i NE, att hon jobbar med hur hon riktar ljuset mot de tittskåpsliknande miljöer hon bygger. Sedan kollade vi på ALMAs webbplats på bokreklamfilmen som ligger där. Och så avslutade vi med att fnissa åt den här koreanska filmsnutten. Vi förstod inte vad de sjöng, men nog hörde vi “Mumsi mumsi” ibland…

I morgon ska jag träffa sexorna. Då blir det en lektion med mindre om Astrid Lindgrens gestalter men mer om hennes liv. Och efter ungefär samma information om ALMA-priset ska eleverna få öva att söka i Nationalencyklopedin och vår egen bibliotekskatalog efter information och böcker av tidigare pristagare. 

Skärmdump från www.alma.se Skärmdump från www.alma.se

Cilla Dalén

Några arbetsdagar

Jag hann arbeta tre och en halv dag mellan två förkylningar, eller vad det nu är. Hemma måste jag i alla fall vara.

I skolan pågår mycket verksamhet. Det är vanlig undervisning, även om eleverna är färre. Jag har alltså haft vanliga bibliotekslektioner med lågstadiet. Vi har pratat om Astrid Lindgrens död och begravning, ett perfekt innehåll för att få förståelse för hur känd och älskad hon var. Som vanligt läste jag högt ur Astrid Lindgren – ett liv. Och sedan berättade jag om hur ALMA-priset kom till och att det nästa vecka är tillkännagivande av årets pristagare. Spännande!

Jag har också träffat lite mellanstadieelever som fått göra övningar i bibliotekskunskap. De har jobbat både med hur böckerna är sorterade i hyllorna och med att söka i katalogen. Eftersom detta läsår är ett uppstartsår för mig på Enbacksskolan så är det en del att ta igen, det här tycker jag egentligen att man kan göra med eleverna på lågstadiet. Jag hade lite tur nu, att jag organiserat detta som att eleverna kan jobba självständigt. Eftersom många var frånvarande så kan de förhoppningsvis göra övningarna vid senare tillfälle.

Förutom den vanliga undervisningen så har lärarna haft mycket att göra med alla elever som inte är i skolan. Hålla kontakt, peppa de friska att komma och de andra att stanna hemma och så att undervisa de som är hemma men inte jättesjuka. Jag tror att vår skola är en av de grundskolor som klarar detta bäst, på grund av den höga digitala kompetensen hos lärarna och eftersom eleverna i 4-9 har Ipads och digitala läromedel. Jag har kunnat hjälpa till lite grand, genom att fixa med länkar, inloggningar och boktips för att ge eleverna möjlighet att läsa hemma.

Boktips corona

Denna vecka har jag också ställt in den Bokmässa vi tänkt ha i april. Det skulle ha blivit utställningar med elevarbeten, giveaways från snälla bokförlag, gäster, presentböcker… Men men, sånt är livet denna vår.

Cilla Dalén

Stanna hemma

Ja, det verkar ju bli betydligt mer av att elever ska stanna hemma en tid framöver. Det är nödvändigt så fort man inte är helt frisk och kanske kommer skolor också behöva stänga helt under en period?

Och då – då måste ju våra elever ha mycket bra att läsa där hemma. Förhoppningsvis hinner de få med sig böcker hem från skolbiblioteket. Eller så kan någon anhörig gå till folkbiblioteket och låna.

Jag läste nyss om hur de släpper e-böcker fria i Italien, tror faktiskt det är ett superbra försäljningsknep för e-boksföretag. Det skapar goodwill och folk har förstås osedvanligt gott om tid att lyssna.

UPPDATERING Inläsningstjänst är först med att öppna upp Polyglutt för alla barn i en månad. Fina grejer, där finns många böcker i fulltext, inlästa och dessutom många med inläsning på olika språk. Hurra för dem!

Men som tur är har vi många gratissätt att få tag i e-böcker.

Folkbiblioteken har e-böcker, man behöver lånekort och pinkod för att låna dem. Bibblix är en app från bland annat Stockholms stadsbibliotek där barn kan läsa e-böcker enkelt. Det står att den är för 6-12 år men det finns massor av böcker för tonåringar också. De tre första böckerna kan man läsa utan att vara inloggad, sedan behöver man använda lånekortsnumret och pinkoden till Stockholms stadsbibliotek.

Bibblix

För våra elever i Stockholm finns Inläsningstjänst där alla har eget konto. Det är framför allt lättläst litteratur där, även på en del andra språk, och så läromedel. Böckerna går att lyssna till och ofta även läsa på skärmen. Inläsningstjänst kommer man åt via webb eller app, användarnamn och lösenord krävs. Det pågår provperioder med andra e-bokstjänster i staden, så det kan finnas mer genom skolan.

För oss alla, men mest för vuxna, finns också den fina Litteraturbanken med massor av texter att läsa alldeles gratis. Det är framför allt äldre litteratur, fina svenska klassiker, och i olika format. Botanisera här, det finns så mycket!

Litteraturbanken

Det är ett elände med Coronasmittan, men tvingas man att stanna hemma är det ju i alla fall skönt att inte bli boklös!

Cilla Dalén

Lite annat

Här är ett par grejer jag gjort utanför arbetstid, men som ändå i högsta grad har anknytning till mitt jobb som skolbibliotekarie.

Annelie Drewsen och jag har fått en ny bok färdig och publicerad.

Drottning Kristina

Här finns en intervju med oss om boken.

Den lilla föreningen Textpiloterna där jag är styrelsemedlem genomförde i januari ett offentligt evenemang på Eggeby gård. Det var en träff för folk som arbetar runt Järvafältet och handlade om arbetet med ALMA, Nobelpriset och Augustpriset på skolor i Tensta. Fina grejer. Läs mer om fortbildningskvällen och projekten!

Cilla Dalén

Bibliotekslokalen

Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.

Mediateket uppifrån

Den stora bibliotekslokalen på Enbacksskolan, Mediateket, ger många möjligheter. Här kan det pågå olika aktiviteter på en gång. Det finns flera bord som står avskilt från varandra, det finns soffor och andra sköna ställen att sitta på. Lärare kan droppa in med grupper av elever samtidigt som andra elever sitter och har grupparbeten vid några bord. Dessutom finns det ett rum i direkt anslutning till Mediateket där jag kan ha undervisning för klasser medan andra elever kan använda den stora salen för studier eller rasthäng.

Mediateket lektionssal

Det här är en stor skillnad mot på min förra skola. Där var biblioteket i och för sig ganska väl tilltaget för att vara en grundskola, storleken var kanske som två vanliga klassrum. Men det gick inte att ha undervisning med en klass och samtidigt låta andra komma och gå som de ville.

Det är ofta en motsättning på skolor mellan vissa elevers och personals önskemål om att biblioteket ständigt ska vara öppet för elever att droppa in, och bibliotekariers vetskap om att vill man nå alla elever så måste man ha regelbundna lektioner med klasserna. Att bara låta biblioteket vara en plats för spontanbesök räcker inte om man vill bidra till alla elevers läsutveckling och informationskunnighet.

Men – hos oss är alltså den här motsättningen mycket mindre.

Samtidigt har lokalen en viss begränsning i att den enkelt måste kunna möbleras om för att fungera som aula.

Mediateket föreställning

Bokhyllorna har hjul så de går enkelt att rulla undan, och några bord kan man alltid dra åt sidan. Men man kan inte möblera hur som helst.

En annan aspekt av den stora sal vi har är ljudvolymen. Det är högt i taket och det gör att samtal som förs sprider sig i lokalen. Då gäller det att försöka möblera så att det inte är för stora grupper med elever som pratar med varandra. Lite svårt, en del högstadieelever vill gärna umgås i stora gäng, men ett högljutt umgänge som det då blir funkar inte i vårt Mediatek. Soffor och andra sköna möbler måste stå utspridda på olika ställen.

Ja, vi har olika förutsättningar på olika skolor. Det skrivs ofta om orättvisorna i bemanning och medieanslag, men även lokalerna påverkar alltså i hög grad vilken verksamhet man kan bedriva.