Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Mängder med bokprat

blir det så här innan ett lov.

Under de sista veckorna före jul träffar jag 23 olika klasser för att presentera böcker och försöka få eleverna att låna på sig en massa läsning inför jullovet.

När jag bokpratar presenterar jag en bok på ett sätt som jag hoppas gör eleverna nyfikna och sugna på att läsa. Jag försöker alltså göra det lite spännande, men också rättvisande för boken så att de förväntningar jag skapar verkligen uppfylls när eleven sedan läser själv. Jag berättar eller läser oftast en del av bokens början, och förklarar en del som jag tror kanske kan annars kan bli svårt.

Bibliotekets bästa transparent

Det här med att lustläsa, att läsa på fritiden, är viktigt! I Med läsning som mål, en kunskapsöversikt från Kulturrådet, redogörs för flera olika studier som visar detta. Ett citat från sidan 24:

”En omfattande engelsk studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar exempelvis på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå (Sullivan & Brown 2013). Den omfattande OECD-studien Reading for Change (2002), som omfattar 32 länder, visar på liknande sätt att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Rapporten Reading for Change ger sammantaget starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång. Att fri läsning för med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar bekräftas även av Clark & Akerman (2006) i studien Social inclusion and reading: an exploration.”

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Att tänka och läsa

Förra året läste jag Tankens mosaik av Keene & Zimmermann. Nu ska jag återkomma till den i samband med att jag planerar ett par föreläsningar om läsförståelse, lässtrategier och En läsande klass.

Men först började jag med att läsa en nyare artikel av samma författare: Years later, comprehension strategies still at work, publicerad i The reading Teacher 66(8) förra året. Barbro Westlund refererar till den artikeln flera gånger i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse.

I artikeln betonas ett par viktiga saker som jag tänker att vi alla måste ta på allvar nu när vi sprider och missionerar om att arbeta med läsförståelsestrategier i skolan.

  • Det ena är att vi vuxna som jobbar med eleverna måste läsa mycket själva, reflektera över vår läsning och diskutera den med varandra. Vi behöver förstå oss själva som läsare för att kunna vara goda förebilder för eleverna. Och vår egen läsning utvecklas precis som elevernas av att vi lyfter den till en metanivå i samtal med andra.
  • Det andra är att när vi arbetar med läsförståelsestrategier så får de inte skymma själva texterna eller elevernas tänkande. Målet är inte att eleverna ska kunna benämna lässtrategier och plocka fram dem på kommando, utan målet är att eleverna ska bli kompetenta och reflekterande läsare.

Jag tror att det är viktigt att vi inte blir rädda av alla krav på hur den perfekta undervisningen ska se ut. I Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt, som är en text från provomgången i Läslyftet, skriver Anne-Marie Körling så klokt att det är viktigt att ”…lärare får utveckla sin förmåga att undervisa genom att pröva, öva, upptäcka och undersöka textsamtalets värde och kvalitet.”

Målet är förstås att vi, lärare och bibliotekarier, ska ha en stor pedagogisk repertoar att plocka ur och mixa på det sätt som passar bäst för den elevgrupp och den litteratur vi arbetar med. Och för att få den här repertoaren tillgänglig för oss så måste vi studera men också praktisera vad vi läser.

Kontentan för mig i min verksamhet som bibliotekarie blir att fortsätta att verka för att sprida kunskaper om läsförståelsestrategier, i kollegiet och direkt till eleverna, men också att uppmuntra till läsning och samtal på andra sätt. Boksamtal i personalgruppen och med elever är ju också så himla roligt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola