Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

Jo, det där med en skolbiblioteksblogg

för f-6 verkar kunna bli något!

Bloggen

Jag skrev tidigare om att jag bland annat skulle starta en blogg för f-6-biblioteket, och jag har även skrivit om hur jag löst det där med att lätt få det att bli av att blogga, facebooka och instagrama.

Bloggen Hjulstabiblioteket verkar få en funktion, jag tror att det blir bra! Hittills har några elever av ren entusiasm skrivit boktips, några har haft skrivuppgifter från sin lärare som har passat att publicera där, jag har lagt upp lite information från vårt folkbibliotek och i samband med ett föräldramöte la jag dit länkar som eleverna kan använda för att plugga lite extra hemma.

Vi har bara en lärare som bloggar tillsammans med sin klass, det är en av treorna, så det här att kunna skriva för en större publik har inte alla elever haft möjlighet till. Där fyller nog bloggen en funktion. Och om eleverna också läser den så får de boktips, länktips och lite kännedom om vad som händer i andra klasser.

Så – hittills tror jag på den.

När det blir lite varmare så man törs ta ut Ipaden kan jag kanske använda elevernas raster för att göra reklam för den. Och innan dess bör jag nog be alla lärare visa den för sina klasser – hittills har jag visat den för några.

Att etablera instagram-kontot och sätta fart på facebookkontot för högstadieeleverna går långsammare. Men skam den som ger sig!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det där med en massa konton…

… är svårt.

Jag blir väldigt stressad över hur Googleinloggning, Facebook, Youtube, Instagram och allt möjligt annat samordnar sig med varandra utan min vilja. Inte för att jag är så hemlig av mig, men jag känner ett visst behov av att skilja på privatliv och det jag gör riktat mot eleverna på skolan.

Och om jag ska instagramma och facebooka och blogga med eleverna så gäller det att det går enkelt att komma åt de olika kontona, jag kan inte hålla på och logga in och ut hela tiden.

Nu har jag löst det så här, och det verkar funka. Jag har en Ipad på jobbet för detta syfte. I den ligger jobb-inloggningar för Facebook och Instagram (de är ihopkopplade), en WordPressapp där man snabbt kommer åt att skriva i bloggen och även en direktlänk för att läsa på bloggen. I Ipaden finns även Imovie och jag kan lägga upp filmer på Youtube.

Vuxen-delen av mitt arbete, med Google drive och Twitter till exempel, hanterar jag även fortsättningsvis via datorn. Någon jobb-smartphone har jag aldrig haft.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Årskurs 6 presenterar böcker för ettagluttarna


Jag har tidigare här berättat om elever i årskurs 6 som bloggar om böcker och läsning på elevens val en gång i veckan.

Tisdagen före sportlovet fick de lämna sina trygga platser vid datorerna, och ge sig ut för att muntligt presentera böcker för elever i årskurs 1. De hade valt ut böcker som de tyckte om att läsa och lyssna till när de var yngre, och som kan fungera även för dagens sjuåringar.
Trots viss nervositet, berättade de kort, kärnfullt och personligt om sina favoritböcker. Ettagluttarna uppskattade besöket, och ville gärna berätta om vilka böcker de kände igen.

Nästa steg skulle kunna vara att börja samtala om böcker med andra elever, liknande projektet Bokpiloterna Malmö. Deras spännande projekt går att läsa mer om på Pedagog Malmö.

Men först ska alla elever i årskurs 1 få ett bokligt besök av de stora eleverna.

  

Lotta Metcalfe, Bibliotekarie på Mariaskolan

Elevens val med bokblogg, upphovsrätt och muntlig framställning

Foto: Lotta Metcalfe

Under läsåret har några få elever från årskurs 6, samlats varje fredag i datasalen med skolans bibliotekarie för att blogga om lästa böcker.
Det är duktiga elever som vanligtvis läser mycket och som inte är främmande för att klämma en och annan klassiker.
Trots det, kan alla goda läsare behöva en utmaning eller  två.

Första utmaningen var att skriva om sina favoritböcker utan att avslöja för mycket,
och samtidigt anpassa språket till en specifik mottagare.

Nästa utmaning var att ladda ner bilder på bokomslag som är ”godkänd” för digital publicering.
En sådan uppgift kan få den flitigaste eleven att bli hysterisk, om kunskaperna i datorhantering är grunda.

Var hamnar bilden nu? Jaså ska man döpa den? Varför är bilden så stor? var
frågorna en dimmig novemberfredag.

I fredags kunde jag konstatera följande;
att de nu kan hämta bildmaterial och hantera mappar samt redigera sina inlägg i bloggverktyget.
De har även förstått hur upphovsrätten fungerar vid digital publicering.

Eleverna har använt lärresursen Learnify och dess bloggverktyg. Lärarna och jag som bibliotekarie, följer aktiviteten på bloggen och kommenterar ibland också deras inlägg.

Strax innan jul, fick de i uppgift att skriva om en favoritbok som de tyckte om när de var små. Målgruppen denna gång är skolans fritidspedagoger, de som har hand om skolans förskoleklasser. Vad de inte vet, är att de ska också ska få berätta om böckerna muntligt för för sexåringarna.
Men det är fortfarande hemligt.

 

Lotta Metcalfe

Skolbibliotekarie

 

Vårterminen rullar igång

och roliga arbeten med den.

Det verkar som om försöket med Personlig LäsTränare har fallit ganska väl ut på mitt högstadium. Jag fortsätter därför förstås med detta. I Tränarbloggen på läsmuskler.se berättar jag lite om hur första veckan har varit. Det är många runtomkring i skol- och biblioteksvärlden som varit nyfikna på vad det handlar om och jag kommer medverka mycket kort på ReadMeet den 11 februari och berätta om detta.

Under vårterminen drar jag tillsammans med kollegan Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog i f-6 på vår skola, och Katarina Lycken Rüter, förstelärare på Östra Reals gymnasium, också igång något helt nytt som vi tror kan bli jätteroligt! Vi ska försöka samarbeta runt ett stort projekt om ALMA-priset. Ni vet Astrid Lindgren Memorial Award, på svenska kallat Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Många lärare på Hjulsta grundskola kommer medverka tillsammans med sina elever, Katarina med gymnasiegrupper från Östra Real och så Ulrika och jag genom vårt arbete i skolbiblioteken.

Projektet, liksom dess webbplats, går under namnet Världens ALMA. Det finns så mycket fin litteratur som man kan arbeta med i anknytning till ALMA-priset. Hela Astrid Lindgrens eget författarskap förstås och så alla pristagarna med deras bilderböcker och romaner för alla åldrar. Där finns såväl författare som bilderbokskonstnärer, och dessutom har ju ett par av prisen gått till läsfrämjande organisationer som arbetar för barn i olika delar av världen. Ett fantastiskt material alltså, även för andra ämnen än Svenska/Svenska som andraspråk, som vi förhoppningsvis kommer att hjälpa till att sprida även utanför våra skolor.

Vi vill också på bloggen försöka spegla de pedagogiska metoder som vi använder när vi jobbar med ALMA-priset. Det händer så fantastiskt mycket spännande nu runt om i Sveriges skolor, med lärare som prövar nya arbetsmetoder och delar med sig till varandra – allt för att utveckla undervisningen så att läsförståelsen och språkutvecklingen hos våra elever tar stora kliv framåt. Här vill vi vara med!

Välkomna att följa oss på Världens ALMA!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Twitterkontot Vår skola @var_skola

är ett stafettkonto. Olika personer som jobbar i skolan twittrar en vecka i taget och beskriver sitt jobb. Här kan du läsa mer.

Denna vecka är det min tur och jag tänker att det kommer bli en vecka där frågan ”Vad gör de i biblioteket?” kommer besvaras mycket mer noggrant än vad det blir här på bloggen.

Den som inte har ett eget twitterkonto kan kika här och kolla vad som händer under veckan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Astrid Lindgren Memorial Award

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Grattis Bokelundskolan

till segern i tävlingen Läsracet!

Det var kollegorna på Bokelundskolan som inspirerade mig och min arbetskamrat Ulrika till att jobba med boktipsfilmer tillsammans med eleverna.

Jätteroligt att ni vann tävlingen!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Filmade boktips

Några av sjuorna på vår skola har gjort filmade boktips.

Vi har gjort det väldigt enkelt för oss. Eleverna har övat någon gång, och sedan pratat rakt in i en filmande Ipad. Vi har inte alls redigerat filmerna utan via paddan laddat upp dem direkt in i skolans Youtubekanal.

Det här är kul och bra!

Förutom att eleven som gjort filmen förstås har övat sig att framträda så har filmerna faktiskt funkat som boktips för andra – böckerna blir snabbt utlånade :)

Filmerna har vi sedan spridit via klassernas bloggar, Infotekets facebooksida och via Twitter. Vi har också tittat på dem tillsammans i klasserna, och skrivit kommentarer (ibland genom formen Two stars and a wish).

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Skolbibliotek i skolor med flerspråkiga elever

- är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola