Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Våra elever behöver Stockholms stadsbibliotek!

Jag är en ivrig förespråkare av skolbibliotek! Vi når alla elever ideligen, vi samarbetar med lärare och fritidspersonal och medverkar på föräldramöten. Skolbibliotek är nödvändiga!

IB

Folkbiblioteken har ett annat uppdrag. De har ett viktigt jobb gentemot förskolor och föräldrar till de små barnen. Och de kan möta våra skolelever på deras fritid – helt frikopplat från undervisning och på andra tider än skolbiblioteken finns tillgängliga. Det är nog så viktigt, tänk alla långa sommarlov till exempel! Eller elever som är på tvärsen mot skolan och på folkbiblioteken kan få närma sig litteraturen från ett helt annat håll.

Men – för att alla barn och ungdomar ska känna sig hemma på folkbiblioteket måste de få komma dit någon gång, gärna under ordnade former så barn- och ungdomsbibliotekarierna kan få knyta kontakt på ett positivt sätt. De måste få hjälp att fixa lånekort och lära sig hur man ska bete sig på ett bibliotek.

Därför har det varit väldigt fint att Stockholms stadsbibliotek, likt folkbiblioteken i många andra kommuner, haft ett system då de bjudit in alla skolklasser i förskoleklass och i fyran. Men nu slutar Stockholms stadsbibliotek med detta. Det är väldigt dumt tycker jag.

Nu är det stor risk att barn till föräldrar som inte lär dem att använda folkbiblioteken inte kommer att hitta dit. Det känns väldigt galet!

Här kommer ett kompromissförslag: Strunta i bokgåvor och lärarhandledningar – det är alldeles onödigt, för böcker finns i skolbiblioteken och vad som passar att läsa i klasserna vet lärarna och skolbibliotekarierna bäst. Och om era pengar inte räcker så begränsa er till att bjuda in klasser från EN årskurs. Men ta inte bort dessa organiserade besök helt, våra elever behöver er också!

Treornas fackboksprojekt

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

Läsdelegationens betänkande

Läsdelegationen 1

För ett par veckor presenterade Läsdelegationen sitt betänkande. Jag var väldigt nyfiken, samtidigt som jag tyckte att det var roligt att följa kansliets arbete under gång så för min del hade de gärna fått fortsätta ett tag till. De har varit duktiga på att rapportera sitt arbete, framför allt på Facebook. Läsdelegationens kansli har lyssnat till många människors tankar om läsning, även barn och ungdomar, och det är fint.

När jag läste igenom betänkandet så var det ett par saker som jag var särskilt nöjd med. För det första att de menar att detta med barns och ungdomars läsning är så väsentligt att vi inte kan hålla på och göra en massa korta projekt hela tiden. Läsdelegationen påpekar att lässtimulerande arbete måste vara långsiktigt och pågå hela tiden. Vi måste också göra ordentliga utvärderingar för att finna de bästa metoderna. Det andra som gladde mig är att de lyfter fram vikten av bemannade skolbibliotek på många ställen.

Så här sammanfattar de sina förslag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Jag har redan sett några irriterade kommentarer om att de säger att bemanningen av skolbibliotek ska utredas. Men jag uppfattar betänkandet som att delegationen väldigt tydligt påpekar att det är viktigt med bemanningen, utredandet gäller hur vi ska få till den där bemanningen. Det behövs tydligare styrning genom förordningar, allmänna råd och granskning från Skolinspektionen.

Betänkandet är på 290 sidor, väldigt tydligt och pedagogiskt disponerat så läs gärna hela. Men om orken inte finns så här mitt i sommaren kommer här lästips för er som mest är intresserade av skolbiblioteksfrågan:

  1. Börja med sammanfattningen s 13-20.
  2. Läs bilaga 3 som innehåller barns och ungdomars tankar om läsning s 285-290.
  3. Läs kapitel 5 som handlar just om skolbibliotek s 91-109 och särskilt förslagen med förklaringar s 106-109.

Här är några funderingar runt vår praktik från mig efter läsningen:

I kapitlet Små barns språkutveckling står på s 52f om vikten av att involvera hela familjerna i literacy-aktiviteter. Jag funderar över hur vi gör med familjerna i skolan? Vilka bra exempel finns det på att få med föräldrar och andra runt omkring våra elever för att främja deras läsning och språkutveckling?

I kapitlet Läsning i skolan betonas på s 66 att olika elever behöver olika insatser för att utveckla sin läsning. Hur kan vi tänka så att alla elever utvecklas? Samarbete lärare-bibliotekarie rund undervisning är viktigt, men ibland kanske vi i stället ska tänka att vi kompletterar varandra så att vi med olika insatser når alla elever?

I samma kapitel står på s 76f om läsmotivation. Mycket viktigt och inte alls självklart vad  som är rätt. Här behöver vi noggrant fundera och utvärdera vad vi gör, tror jag. Och diskutera med varandra förstås.

I kapitlet Läsning på fritidshem står det på s 121 om samverkan mellan fritidshem och folkbibliotek och skolbibliotek. Hur kan fritidshemmen hjälpa till att slussa ut eleverna till folkbiblioteket så att de använder det på rätt sätt? Hur kan vi på biblioteken i skolan samarbeta på bästa sätt med fritidshemmen?

I kapitlet Läsning på lov finns en del viktigheter att beakta när vi ska planera hur vi kan stimulera eleverna att läsa på lov. För mig blir hela kapitlet viktigt, men kanske framför allt s 130-131.

I kapitlet Läsande förebilder betonas att de eleverna känner är viktigast, även om kändisar som läser också är bra. Föräldrar och syskon förstås, men även äldre skolkamrater. På s 158f står om Book buddies med mera. Jag vet att till exempel Alléskolan har ett etablerat arbete runt detta som verkar väldigt bra.

Slutligen hoppas jag att det där Läsrådet kommer till stånd och att det i så fall kommer bedriva ett synligt arbete som ger oss alla stimulans och nya kunskaper.

God jul och läs en tråkig bok!

Gamla böcker

Eller kanske en dåligt skriven? Eller väldigt komplicerad?

I vart fall – läs någonting som tar emot att läsa!

I artikeln Years later, comprehension strategies still at work av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmerman (publicerad 2013 i The Reading Teacher) talar de om vad det är som gör att undervisning i lässtrategier blir något som starkt utvecklar eleverna läsförmåga och lärande i stort. Det varnar för en mekanisk användning av strategier, där lässtrategierna blir målet i stället för medlet till ett engagemang i texter och texternas innehåll.

I inledningen till artikeln beskriver de hur lärarnas eget läsande och funderande över sin läsning är själva grunden till en god undervisning i läsförståelse. Vi vuxna storläsare behöver fundera över hur vi använder olika strategier och på vilket sätt de gör nytta.

I skolan måste eleverna ofta läsa texter som de inte väljer själva. Texterna kan vara svåra att förstå, de kan handla om något som eleven inte är intresserad av eller de kan vara skrivna på ett sätt som eleven inte tycker om. Men ändå måste engagemanget till för att göra läsningen till en lärande aktivitet.

Det där måste vi vuxna också utsätta oss för. Och vi måste fundera över vilka strategier vi använder för att ändå få läsningen att bli av och bli meningsfull. För min del kan en vetenskaplig text på engelska, en roman som jag inte är särskilt nyfiken på eller kanske en inte så originell barnbok göra att jag inte läser alls eller läser oengagerat. Den vetenskapliga texten behöver jag angripa med hjälp av vissa strategier och romanen eller barnboken med hjälp av andra. Vad händer med min läsning?

För att få verklig kunskap om lässtrategierna måste jag alltså utmana mig själv som läsare och då reflektera över hur jag gör. Att bara läsa sådant som känns lustfyllt och enkelt räcker inte.

Så, jag unnar er alla en underbar jul med härlig läsning men hoppas också att ni under lovet hinner läsa något som gör att ni måste utmana er läsförmåga!

Bok till alla som går ut första klass

läsande barn

Jag har ett förslag som jag tror mycket på. Så här har jag formulerat det:

Alla elever som går ut årskurs ett ska få en speciell bok till sommarlovet.

Motivering:

  • ​Vi vet att elever som inte läser på sommaren går tillbaka i sin läsutveckling
  • En egen bok har eleven makt över – det krävs inga engagerade föräldrar som tar med barnet till bibliotek eller stöttar med inloggningar till webbtjänster eller dylikt
  • En nationell satsning innebär en kraftfull signal till elever och föräldrar om att läsning över sommaren är viktigt och att det gäller ALLA barn
  • Att boken är barnets egen betyder att barnet kan ta med den på flygresor, till stranden och helt bestämma över boken själv. Den behöver inte lämnas tillbaka i snyggt skick efter ett visst antal veckor.

Tror att boken ska se tilltalande ut, men kanske inte kännas så tjusig att man hellre ställer den i hyllan än tar med den på campingsemestern. Tänker också att den verkligen ska vara tänkt för att eleverna ska kunna läsa i den på egen hand. De är förstås på olika nivåer så det måste vara lite spridning i svårighetsgrad, men om de har knäckt läskoden så ska all text vara överkomlig för dem att läsa under sommarlovet. Stort typsnitt, enkla ord och bilder som stödjer läsförståelsen är viktigt.

Idéer för innehåll:

  • ​En del mycket lättläst
  • En del interaktivt – man kanske kan färglägga bilder eller hitta på delar av berättelsen själv – kanske det ska följa med några färgpennor med boken
  • En del med lite mer text men fortfarande ett enkelt språk
  • Något recept, beskrivning av pyssel, lekar eller dylikt
  • Korta facktexter om t ex djur eller några spännande platser i Sverige
  • Några texter som inbjuder till att läsa högt, t ex gåtor, Hodja- Anansi- eller Bellmanhistorier
  • Några utdrag ur populära lättlästa bokserier med tips om att gå till bibblan för att låna mer läsning
  • Plats för skolorna att ge egna tips, t ex öppettider till det lokala folkbiblioteket

Jag tror att till exempel En Bok För Alla skulle kunna sammanställa en sådan här bok. Kanske är det bara en fördel om skolorna får betala en mindre summa, kanske 20:- per bok. Det gör att de kommer beställa rätt antal böcker och tänka efter en del runt hur man ska dela ut den på bästa sätt. Jag tycker också det är viktigt att en sådan här bok inte säljs i andra sammanhang utan är exklusiv för skolorna att dela ut.

Man kan förstås återvinna det mesta från år till år, kanske byta ut någon text emellanåt.

Det vore roligt att vara med och ta fram en sådan här bok. Men – bara den blir gjord så blir jag glad.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

(Bild:http://maxpixel.freegreatpicture.com/Children-Child-Book-Sculpture-Reading-Figure-2067216)

Läslovet

En större kampanj pågår för att höstlovet hädanefter ska kallas Läslovet. Det är ju en bra idé! I i ett sådant sammanhang får olika läsfrämjande insatser draghjälp av varandra.

Det första seminarium jag lyssnade till på Bokmässan handlade just om Läslovet. På scenen satt Johan Unenge, Katti Hoflin, Åsa Sandell och efter en stund (pga av tågeländet) även Gustav Fridolin och Alice Bah Kunke.

I mitt jobb som skolbibliotekarie har jag ett ben i undervisningen, det obligatoriska, det målinriktade och läroplansstyrda. Men mitt andra ben dras åt folkbiblioteksvärlden där man mer tänker stimulans, bejakande av barns och ungdomars egna initiativ och det lustfyllda. Det är förstås egentligen ingen motsättning mellan dessa två delar. För till exempel läsning gäller att det är ju inte roligt om man inte har läsförståelsen (som betonas i skolvärlden) och läsförståelsen gynnas av att man har egen lust till läsning (som betonas i folkbibliotekens värld). Men vilken del av dessa man för tillfället har för ögonen påverkar ändå vad man gör.

Och för Läslovet är det lusten som gäller, det var panelen rörande överens om. Det är ju faktiskt elevernas lov. Och läslust hänger ihop med lust till berättande i olika former och lust till språk. Så låt aktiviteterna under läslovet vara fulla av språk och berättande i olika former, tyckte Johan Unenge. Katti Hoflin påpekade att lust kan se olika ut, författare och andra konstnärer kan bekräfta att det krävs hårt arbete för att nå dit man vill.

Läslust är ett sätt att bryta klass! Vilken kraft ligger inte i det uttalandet från Gustav Fridolin!

Panelen diskuterade en del om att det behövs många olika metoder och förhållningssätt, barn och ungdomar är ju inte likadana allihop. I samtalet nämndes vuxna förebilder – men också att läsningen kan få vara anti vuxna. Det förbjudna verkar lockande på en del. Barn och ungdomar kan få vara med och marknadsföra biblioteket och läsningen på olika sätt.

Alice Bah Kunke efterlyste ett delande av Best Practise för att nå de svåra 10-15-åringarna.

Det var också glädjande att panelen pratade mycket om skolbibliotek. Gustav Fridolin sa att han var orolig över att skolorna inte satsar på bibliotekariekompetensen. Bibliotekarien kan driva det lustfyllda. Både Katti Hoflin och Alice Bah Kunke talade om vikten av att ha ett öppet demokratiskt förhållningssätt till litteratur. Man ska inte censurera böcker i skolbiblioteket.

Fast det egentligen inte var temat för detta seminarium så berördes även skolbibliotekariens roll för att utveckla förmågan att navigera i informationshavet. Detta poängterades av flera av deltagarna, bland annat de båda politikerna. Detta känns särskilt glädjande eftersom jag hört att bibliotekariekompetensens betydelse för MIK (Medie- och InformationsKompetens) tydligen inte lyfts fram på ett bra sätt i en del andra sammanhang på Bokmässan.

Jag tror att den här kampanjen för Läslovet är ett bra initiativ som jag bör försöka utnyttja i mitt skolbibliotek. Det är viktigt för oss att vara en del av det övriga samhället, och pågår det en kampanj som syns och uppmärksammas i media så är det roligt att få känna att vi är delaktiga.

Så – nu gäller det att hitta på några bra läsroligheter om man kan klara av att genomföra. Tankearbete pågår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Skolbiblioteket och de flerspråkiga eleverna

kallades min föreläsning på Skolportens konferens för skolbibliotek i Göteborg idag.

Jag berättade om

  • nyanlända och hur de kan tas emot i skolan
  • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och en del av vad jag som bibliotekarie tagit till mig av det
  • olika sätt att försöka klara vårt uppdrag att tillhandahålla böcker och information på olika modersmål
  • skolbibliotekets funktion för elevernas självstudier

I presentationen finns många länkar, så kanske kan den vara användbar även för den som inte var med på konferensen?

Cilla Dalén

Sammanfatta

I tisdags hade jag en halv studiedag till om läsförståelse, tillsammans med lärarna i f-4.

Vi började med att repetera vad reciprok läsundervisning är genom att titta på introduktionsfilmen om detta från UR. Alla filmerna om de olika strategierna hade vi kollat på första studiedagen.

Sedan fördjupade vi oss i sammanfattande under några timmar. Vilket stöd kan man ge eleverna i form av olika strukturer för att göra en sammanfattning? Jag visade filmen om Berättelseansiktet från Läslyftet, och en av lärarna plockade fram ett arbetsblad från En läsande klass. Båda dessa visar metoder för att få struktur på sammanfattningar av skönlitterära texter.

För att bearbeta ett stoff från en fackbok så finns det många olika sätt att göra grafiska sammanställningar, till exempel tabeller eller tidslinjer. I boken Språkinriktad undervisning av Maaike Hajer och Theun Meestringa finns på sidorna 108-111 flera exempel på mer avancerade scheman att använda när man ska sammanfatta olika processer och liknande.

Det här att byta format på information, till exempel från text till något annat, är bra på flera sätt. Jag har för mig att Pauline Gibbons förordar det i Stärk språket stärk lärandet, som ett sätt att tvinga eleverna att processa informationen till kunskap.Det är också ett moment i CORI, en modell för att använda läsförståelsestrategier kombinerat med grupparbeten. Och vi vet från Biblioteks- och informationsvetenskapen hur viktigt det är med stödstrukturer för att elever verkligen ska bearbeta information de möter vid olika projektarbeten, inte bara kopiera texter genom att till exempel klippa och klistra från nätet.

I den fortbildning som Nationellt centrum för svenska som andraspråk gett lärarna i de högre klasserna på min skola, betonas hela tiden hur viktigt det är att eleverna får vara språkligt aktiva. Att skapa interaktion mellan eleverna gör att de utvecklar sitt språk och får möjlighet att tänka tillsammans om ämnesinnehåll. I filmen om Berättelseansiktet förklaras metoden think-pair-share, som går ut på att ge eleverna en kort stund att tänka själva, sedan en stund för att utbyta tankar med en klasskamrat och så lyfta frågan i hela klassen. I filmen kallas den bordsgranne man pratar med för tankekompis – fint tycker jag.

På studiedagen tittade vi också på Venn-diagram, en metod att sammanfatta och jämföra två texter. Ett sätt att använda det är att jämföra NE:s enkla text med wikimini – och förhoppningsvis sedan bidra till att skriva i wikimini. Vi kollade på texten i wikimini om Afrika och insåg att våra elever definitivt skulle kunna bidra till att göra den bättre.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Hela skolan har varit i Göteborg

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Studiedag

I torsdags hade jag fått förtroendet att hålla i en studiedag för lärarna i f-4 om läsförståelse. Spännande och ansvarsfullt kändes det – jag har planerat och funderat intensivt i några veckor.

Mina mål med dagen var att lärarna vid dagens slut skulle ha

• en god bild av vad reciprok läsundervisning innebär – både lässtrategierna och själva det reciproka

• reflekterat över nuvarande undervisning, göra mer eller mindre av vad?

• fått en uppfattning av vad som finns att tillgå på En läsande klass, och börjat fundera över vad man vill använda av det

• fått koll på Läslyftets provomgång

Och jag tänkte också att vi skulle hinna lyfta frågan om hur skolbibliotek-lärare kan samarbeta på bästa sätt för att utveckla elevernas läsförståelse.

Under dagen gick vi igenom de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching och En Läsande Klass extra strategi Konstnären. Några av strategierna förebildade (modella, modellera) jag och några fick lärarna arbeta med gruppvis.

De texter vi använde att testa lässtrategierna på var Abstract och avsnittet om RT ur Barbro Westlunds avhandling, Anna Kayas och Monica Lindvalls text från Läslyftet och Marie Trapps blogginlägg om hur man kan använda lässtrategier med de yngre eleverna. Jag valde alltså texter med ett relevant innehåll, och några av dem är också ganska knepiga att läsa. Lärarna kastade sig samarbetsvilligt över även de knöliga texterna – det är ju så våra elever har det.

Vi tittade på flera filmer också: nästan alla från UR om läsförståelsestrategier och en av filmerna från Läslyftet.

Lärarna verkade nöjda med dagen och ville att vi ska försöka få åtminstone en halvdag till ganska snart. Dessutom ville de lägga in mer litteraturdiskussioner på konferenstid.

Så fina och kloka arbetskamrater jag har!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola