Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Världsbokdagen

Idag är det Världsbokdagen. Därför iklädde jag mig en av alla tröjor med citat, som jag brukar gå runt i.

Tröja

Läs hela Neil Gaimans fina text här!

Idag har jag med hjälp av Ninni, biträdande rektor, delat ut pris i Bokkunskapstävlingen.

Diplom

Jag satte upp två tipsrundor för eleverna i f-6. Det var enkla och lite skojiga frågor, meningen var att alla skulle få känna sig duktiga. Lärarna och eleverna rättade tillsammans i klassrummet, så det tog inte så mycket tid för mig. Jag såg många elever som sprang omkring ute på skolgården med papper och penna i högsta hugg, de såg nöjda ut.

Tipsrunda

Och så har jag haft vanliga lektioner, burit böcker lite hit och dit, servat lärare med en del material OM böckerna, haft lunchöppet och tillsammans med några elever lärt mig en massa om Armenien, skickat de första inbjudningarna till vår ALMA-fest… men sånt gör man ju mest varje dag.

Årets bokkunskapstävling

På måndagen 16/4 2018 klockan 8.20-9.00 ägde Bokkunskapstävlingen på Hjulsta grundskola rum. Här är instruktioner och tävling:

Alla elever i gruppen får hjälpas åt att svara på frågorna. Ni får inte använda några hjälpmedel – ni får bara leta svar i era huvuden. Läraren får inte hjälpa till. Mobiltelefoner och andra hjälpmedel plockas undan innan tävlingen påbörjas.

När ni är klara lägger läraren svaret i mitt fack i personalrummet.

Vinnare meddelas på Världsbokdagen 23/4. Bästa grupp vinner 2000:- till klasskassan att göra något roligt för tillsammans.

Lycka till!

1. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, mottas i år av en amerikansk barn- och ungdomsboksförfattare. Vad heter hon?

………………………………………………………………………………………………

2. Ingelin Angerborn har skrivit många spännande böcker om övernaturliga läskigheter. Vad heter den bok som filmatiserats och som gått på bio nyligen?

………………………………………………………………………………………………

3. Vad heter förorten där ungdomarna håller till i Mats Berggrens böcker Onsdag kväll strax före sju och Din syster måste dö?

………………………………………………………………………………………………

4. Vilken genre hör följande böcker till? Drömbärarna, Över näktergalens golv och Spirit Animals.

………………………………………………………………………………………………

5. Vad heter huvudpersonen i Kim Olins böcker om Pulverland?

………………………………………………………………………………………………

6. Vad heter författaren till böckerna om Amina, flickan från Somalia som blir en duktig löpare?

……………………………………………………………………………………………..

7. Vad heter författaren till Prinsessan och mördaren, Djävulens märke, Förföljaren, Huset vid vägens slut och Årstamördaren?

………………………………………………………………………………………………

8. Den handlar om Malik, han som får spela i Svea United och kanske Allsvenskan. Vad heter den boken?

………………………………………………………………………………………………

9. Serien Who was…? är populär, flera av er har nog läst några av de engelska biografierna. Para ihop rätt baksidestext med rätt boktitel. Dra ett streck emellan.

A girl who liked fishing                                                 Who was Muhammad Ali?

A teenager who cleaned the houses to

make money

The woman who took a stand by

sitting on a bus

A boy whose African name means                                Who was Marie Curie?

”tree shaker”

A man who spent twenty-seven years in

prison for challenging apatheid

The first black president of South Africa

A young boy named Cassius Clay                                 Who was Nelson Mandela?

A teenager who learned to float like a

butterfly and sting like a bee

The ”greatest” heavyweight boxing

champion of all time

A brilliant young girl who loved                                   Who was Rosa Parks?

math and physics

The discover of radium

The first woman to win a Nobel Prize

10. Baksidestext, men till vilken bok?

Ej namngiven 1

………………………………………………………………………………………………

Här följer citat ur tre böcker. Skriv författare och titel under. Ni får 1 poäng för vardera.

Ej namngiven 2

Ej namngiven 3
Ej namngiven 4

Utslagsfråga: Räkna upp så många titlar ni kan ur den första serien om Darren Shan. Det ska vara de svenska titlarna och ni får avdrag för felaktiga titlar. Det finns sammanlagt 12 t

Bengt-Erik Engholm

har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.

B-E E

Innan Bengt-Eriks besök hade våra treor arbetat med faktatexter på olika sätt. Lärarna har använt Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och gjort en del övningar ur den. De hade bland annat arbetat en del med att jämföra skönlitterära och facklitterära texter samt tittat på faktatexters ”särdrag” (Gears term).

Det där med ”särdragen” var en av anledningarna till att vi redan i höstas bokade in Bengt-Erik Engholm. Hans texter innehåller nämligen inte dessa, och en av alla utmärkta lektionsidéer som Gear ger i sin bok handlar om att ta faktatexter utan ”särdrag” och utrusta dem med sådana. Vi hann inte dit, men Bengt-Erik blev i alla fall imponerad av hur kunnigt våra elever talade om faktatexter och hur många facklitterära termer de kunde. Lärarna Ulla och Merja hade gjort ett gott arbete, och eleverna hade som vanligt blivit väldigt engagerade och entusiastiska.

Givetvis hade klasserna också läst hans böcker innan besöket. De har intresseväckande titlar som Snor, Blod, Löss, Skelett

Under besöket berättade Bengt-Erik om hur det går till när han skriver sina böcker: hur han får idéer, hur han samlar ihop frågor att svara på, hur han söker information och vilka källor som kan vara mer eller mindre bra. Det där är förstås ett bra sätt att närma sig källkritiken, att förstå hur en professionell författare gör.

Vet ni förresten varför Bengt-Erik skriver facklitteratur för barn? Det här vill han med sina böcker, i prioritetsordning:

  1. Att de ska vara roliga att läsa.
  2. Att läsaren ska vilja läsa mer, antingen om ämnet eller så någon annan faktabok.
  3. Att läsaren ska lära sig något om ämnet.

Det var intressant tycker jag. Facktexter som är skrivna i första hand för att roa blir förstås annorlunda än sådana som skrivs mest för att lära ut något som författaren tycker är viktigt. Men man lär sig en massa medan man läser Bengt-Eriks böcker. Visste ni till exempel att om man kunde samla allt snor som bildas i ens näsa, så skulle det efter tre månader vara tillräckligt för att fylla ett badkar?

Är ni förresten med i Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018? Under april månad ska alla läsa sakprosa så där kan man få många bra boktips om fackböcker den närmsta tiden.

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

3×3 lektioner med förberedelseklasser

på högstadiet har jag haft i veckan. Det blev lite grann om Astrid Lindgren, betydligt mer om ALMA-priset och så något ytterst elementärt om källkritik. Och så njöt jag av att få läsa bilderböcker högt, det är det allra roligaste man kan göra, tror jag. Läs om vad jag gjorde här!

Nöjd så här långt

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

God jul och läs en tråkig bok!

Gamla böcker

Eller kanske en dåligt skriven? Eller väldigt komplicerad?

I vart fall – läs någonting som tar emot att läsa!

I artikeln Years later, comprehension strategies still at work av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmerman (publicerad 2013 i The Reading Teacher) talar de om vad det är som gör att undervisning i lässtrategier blir något som starkt utvecklar eleverna läsförmåga och lärande i stort. Det varnar för en mekanisk användning av strategier, där lässtrategierna blir målet i stället för medlet till ett engagemang i texter och texternas innehåll.

I inledningen till artikeln beskriver de hur lärarnas eget läsande och funderande över sin läsning är själva grunden till en god undervisning i läsförståelse. Vi vuxna storläsare behöver fundera över hur vi använder olika strategier och på vilket sätt de gör nytta.

I skolan måste eleverna ofta läsa texter som de inte väljer själva. Texterna kan vara svåra att förstå, de kan handla om något som eleven inte är intresserad av eller de kan vara skrivna på ett sätt som eleven inte tycker om. Men ändå måste engagemanget till för att göra läsningen till en lärande aktivitet.

Det där måste vi vuxna också utsätta oss för. Och vi måste fundera över vilka strategier vi använder för att ändå få läsningen att bli av och bli meningsfull. För min del kan en vetenskaplig text på engelska, en roman som jag inte är särskilt nyfiken på eller kanske en inte så originell barnbok göra att jag inte läser alls eller läser oengagerat. Den vetenskapliga texten behöver jag angripa med hjälp av vissa strategier och romanen eller barnboken med hjälp av andra. Vad händer med min läsning?

För att få verklig kunskap om lässtrategierna måste jag alltså utmana mig själv som läsare och då reflektera över hur jag gör. Att bara läsa sådant som känns lustfyllt och enkelt räcker inte.

Så, jag unnar er alla en underbar jul med härlig läsning men hoppas också att ni under lovet hinner läsa något som gör att ni måste utmana er läsförmåga!

Informationssökning och källkritik med treorna

Våra lärare i årskurs 3 har just, ivrigt påhejade av mig, dragit igång ett större arbete runt läsning av faktatexter. De utgår från Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och vi kommer avsluta arbetet med ett författarbesök före påsk. Faktatexter används ju förstås hela tiden i skolarbetet så lärarna kommer att kunna baka ihop detta med den ordinarie undervisningen. Jag ska hänga med i det hela framför allt genom försöka integrera informationssökning och källkritik. Årskurs tre har i år fått egna Ipads, vår skola är i uppstarten till en 1-1-satsning och det här är enda årskursen i f-6 som fått egna Ipads än så länge.

Hur vet du det

För en dryg vecka sedan hade jag en lektion med dem om hur Internet funkar. Vi följde samma upplägg som jag använt flera gånger förut, men jag fick mycket sämre respons än vanligt. Jag vet inte om eleverna var trötta eller om det var jag som inte var lika tydlig som vanligt? I alla fall bestämde jag att fortsätta på något annat sätt.

Idag hade vi lektion två och inför den kollade jag lite på UR:s serie Hur vet du det? Jag bestämde mig för att använda de två första avsnitten, även om jag har en del invändningar mot det som sägs i dem. De är roliga och jag tycker att de funkar för att tala om begreppen källa och källkritik. Så här gjorde vi idag:

  • Vi satt i en ring på golvet och gjorde viskleken. Pratade lite om den.
  • Bildgoogling på Active boarden och ordet källa. Samtal om vattenkällor. Jämförde med källare.
  • Samtal om vad en källa till information kan vara. Exempel med folk, saker och alla faktatexter de redan börjat prata om i klassen. Prat om journalister och att de måste hitta bra källor.
  • Vi tittade på avsnitt 1.
  • Samtal om första- och andrahandskällor, källkritik, de fem superfrågorna – allt med anknytning till elevernas vardag och påhittade exempel som vi förstod.
  • Eleverna tog sina Ipads och fick söka information om ett djur. Vi vuxna gick runt och tittade och samtalade lite med eleverna, men vi gjorde inte så stor sak av källkritiken då.
  • Vi tittade på avsnitt 2.

Och sedan var lektionen slut. Jag tror eleverna fick en god uppfattning om vad en källa är och en viss förståelse av att man bör fundera runt källan. Nu är det snart jullov och vi kommer inte hinna göra något mer runt detta före jul. Vi får se hur fortsättningen blir sedan.

Varför är jag inte odelat positiv till serien? Tja, dels tycker jag att det var lite konstiga råd runt hur man kan göra en Google-sökning. Jag brukar försöka förklara hur Googles sökmotor funkar, här sa de i stället bara några praktiska råd som kanske kan vara bra men även mest förvirrar. Men det får jag väl göra själv sedan i stället. Jag tyckte också att deras förklaringar av de fem ”superfrågorna HUR, NÄR, VAD, VARFÖR och VEM” inte var särskilt tydliga. Filmerna visade att man ska fundera runt upphovsman och syfte, men egentligen förvirrade kanske frågeorden mer än de klargjorde.

En omläsning – eller flera

December månads uppdrag i den roliga Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 är att En omläsning. Det passar mig utmärkt, jag gillar att läsa om böcker.

Jag är en bokslukare och läser ofta rätt oreflekterat. Omläsning för mig blir en möjlighet att uppmärksamma en massa saker jag missat vid första läsningen. Till exempel alla detaljer som leder fram till slutet, de hittar jag när jag vet vilket slutet är. Eller leta efter slutet på något som inte är bokens huvudtema: jag har flera gånger läst om Harry Potter-böckerna med den uttalade ambitionen att lägga märke till vad det egentligen blir av Hermiones kamp för husalfernas rättigheter. Fast… hittills har jag alltid tappat bort det på vägen när jag blivit uppslukad av händelserna. En del bokvärldar tycker jag så mycket om att vara i, då är det roligt att läsa om böcker för att få hälsa på igen.

Men det här handlade om min egen läsning, hemma, för mig själv.

Det finns förstås en massa böcker jag återkommer till i skolbiblioteket. Jag tänkte nämna några av dem och varför. Det här är böcker som jag läser tillsammans med eleverna, inte sådana som jag bara bokpratar om. Därför blir det bilderböcker, ganska korta, som jag hinner läsa på en bibliotekslektion:

9789172994003Sagan om pannkakan – för att det är så roligt med upprepningarna som bara blir längre och längre. Eleverna brukar hjälpa till.

till-vildingarnas-landTill vildingarnas land – för att den är underbar, av en ALMA-pristagare och för att jag fått en vana att använda den när jag introducerar lässtrategin Spågumman.

5047264_1Följa John – för att den gottar sig i en massa ord, är spännande och rolig och för att eleverna får känna sig smarta när de kollar bilderna.

anden-doden-och-tulpanenAnden, döden och tulpanen – för att vi blir alldeles tagna av den, både elever och lärare. Och så är den av en ALMA-pristagare.

239b98e3-ca59-49a0-b897-06ee32bb228fFru Sunesson kör så det ryker – för att den är så rolig och knäpp.

29698176_O_1Mamma Medusa – för att jag blir så imponerad över hur kloka våra elever är. Och för att den är av en ALMA-pristagare.

Nä, nu slutar jag att skriva. Det finns SÅ många bra och lagom långa bilderböcker som jag läser för eleverna. Mina bibliotekslektioner är ungefär 40 minuter långa och under den tiden ska eleverna hinna välja och låna böcker också. Så, det blir inte så lång tid för samtal om boken. Oftast lånar läraren med boken till klassrummet sedan, ibland passar det att jobba vidare med den, eller så får den i alla fall finnas tillgänglig om eleverna vill bläddra och läsa mer i den på egen hand.

Här kan ni för övrigt läsa om när läraren Ulla Sporrner berättar om sina omläsningar av Astrid Lindgrens bilderböcker tillsammans med sina lågstadieelever.

Läslov och läsläxor

Läslovsböcker

Vi VET att eleverna behöver läsa mycket mer än vi hinner med under lektionstid. Men hur ska vi se till att den läsningen blir av?

Ska vi bara jobba i skolan för att eleverna ska en lust till läsning som gör att de läser även på fritiden? Eller ska vi locka, muta, tvinga, hetsa…

Det här är väldigt kontroversiellt och inte lätt. Och liksom allt möjligt annat i skolvärlden så handlar det kanske inte i första hand om vad man gör utan hur man gör det?

En erfarenhet från mina nio år på denna skola är faktiskt att böcker som blir lästa och förstådda tycker eleverna oftast om. Det kan gälla mer avancerade böcker som lärare och elever läser tillsammans under lektionstid, eller lite enklare böcker som eleverna fixar på egen hand.

Och det är min alldeles bestämda övertygelse att en läsning som blivit av och som eleven tycker att den gillat – den läsningen är bra. Oavsett om den uppstått genom tvång eller inte.

Men det gäller att ha fingertoppskänsla. Olika åldrar, olika grupper och olika elever sporras bäst på olika sätt. Det ÄR inte lätt detta!

Jag tror att det är viktigt att vi från skolan visar att vi förväntar oss att eleverna läser hemma. Höga förväntningar… det är en positivt laddad term. Och varför skulle det då inte gälla detta viktiga med fritidsläsningen? Vi måste förvänta oss att eleverna läser hemma också.

Hur visar vi då att vi har de förväntningarna? Där är jag inte så säker…

Nu under läslovet hade alla klasser 4-9 på vår skola läsläxor över lovet. Det exakta utformandet har varierat mellan klasserna. Alla elever har dock fått en introduktion till boken under lektionstid så att de har haft en chans att komma in i boken. Och alla klasser har haft någon form av uppföljning. Jag har servat lärarna med att beställa böcker från Cirkulationsbiblioteket och i de flesta fall planera introduktion och uppföljning.

Introduktionen har alltid varit att läsa början av boken tillsammans och prata om det man läst. Uppföljningen har varierat med olika former av samtal och kanske någon skriftlig redogörelse.

Jag tror lärarna har uttryckt sig väldigt olika runt ”läxan” – alltifrån att uppföljningen av läxan efter lovet är en viktig betygsgrundande uppgift till en betydligt mer försiktig presentation av ett läsuppdrag. Kanske har också lärarnas engagemang och entusiasm inför boken varierat, det är svårt att säga när man inte var med vid introduktion och uppföljning.

I några grupper var det ganska få elever som läste, i några var det nästan alla och i några var det ungefär mittemellan. Och som vanligt, de som läst var oftast nöjda med boken och med sin läsning. Några lärare var väldigt positiva till samtalen efter läsningen.

Beror utfallet på valet av bok, lärarens förhållningssätt eller på klimatet i gruppen? Det är hemskt svårt att säga, tyvärr. Men de flesta lärarna är i alla fall väldigt övertygade att vi ska fortsätta med läsläxor i någon form över loven. Vi får pröva oss fram, och fortsättning följer.