Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Besök på Tensta bibliotek

Tenstabibl 1

I våras var jag arg eftersom Stockholms stadsbibliotek inte längre vill ta chansen att lära känna alla barn i staden. Arg är jag förstås fortfarande, men eftersom det inte löser några problem så gör vi nu så här:

Jag som är skolbibliotekarie kommer till eleverna på mellanstadiet och berättar lite om Stockholms stadsbibliotek. Jag talar om att alla biblioteken hör ihop, att man kan låna i Kista men lämna igen i Tensta och att det finns många fler bibliotek. Sedan visar jag webbplatsen och hur man kan söka efter någon bok och beställa den till Tensta bibliotek om den inte redan finns där. Ofta blir eleverna rätt förbluffade när de inser att det till exempel finns mängder av Greg-böcker som bara väntar på dem… Och så delar vi ut lappar för att fixa lånekort. En del elever är förstås redan aktiva biblioteksbesökare, men för resten är det bra att få lånekort.

Någon vecka senare lämnar jag in de lappar som målsman skrivit under till Tensta bibliotek och ett par dagar senare gör vi ett besök tillsammans på biblioteket. Under det besöket får eleverna svara på frågor på ett papper, enskilt eller två och två. Meningen med frågorna är inte att eleverna ska svara ”rätt” utan att de ska gå runt och upptäcka de resurser som finns. Här är några exempel på frågor:

Bredvid Information för barn och ungdomar finns en snurra med DVD-filmer, är det någon av dem du sett?

Längst in till höger på barnavdelningen står faktaböckerna. Skriv av en titel som handlar om kroppen på avdelning V.

På biblioteket finns böcker på många olika språk. Kan du något mer språk än svenska och engelska? Finns det böcker på det språket?

Vad behöver man veta för att kunna logga in på en barndator?

osv osv

Vi har hunnit med ett besök med sexorna. Det var klart lyckat. Några elever upptäckte intressanta böcker på fackavdelningen för V (ni som kan SAB-systemet kan säkert gissa vilka…), några satt länge och pratade med bibliotekarierna, flera upptäckte datorerna och alla jobbade på bra med frågorna.

Givetvis hade jag innan bokat tid och kommit överens med bibliotekarierna på Tensta bibliotek. Och de var som vanligt positiva och vänliga.

Tenstabibl

Nästa Nobelpristagare i litteratur

Arbetet med Nobel i Rinkeby Tensta fortsätter på vår skola. Niorna har varit på Nobelmuseet och det berättar Annelie Drewsen om på sin webbplats.

Jag var inte med men när jag läser om elevernas intresse för Toni Morrison tror jag att de också skulle uppskatta Jacqueline Woodson, 2018 års ALMA-pristagare. Även hon skriver med erfarenhet från den svarta befolkningen i USA. Jag får tipsa lärarna om böcker i Cirkulationsbiblioteket.

På torsdag klockan 13 tillkännages årets två pristagare. Jag kommer att sitta med datorn beredd för att beställa böcker. Det är mycket spännande!

757px-Toni_Morrison_2008-2Bild av Angela Radulescu – Toni_Morrison_2008.jpg, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5526016

Nobel i Rinkeby Tensta

Hurra – vilken grej!

Våra nior ska få arbeta med Gunilla Lundgren och Annelie Drewsen i det fantastiska projektet Nobel i Rinkeby, som nu blir Nobel i Rinkeby Tensta. Knutbyskolans mellanstadieelever ska också vara med.

Nobel 1

Projektet har ett genomarbetat upplägg som Gunilla Lundgren använt i många år, och nu är alltså även Annelie Drewsen med. Eleverna kommer få göra studiebesök, höra föreläsningar, skriva och teckna och i slutet blir det en fint häfte (mer en bok tycker jag) och så får de möta en Nobelpristagare på Rinkeby bibliotek. Så häftigt!

Eftersom Enbacksskolans lärare och skolledning är snabba i tanken och nyfikna på allt som kan berika eleverna och undervisningen så blev det ett snabbt JA TACK! när vi blev erbjudna att vara med. Vi räknar med en spännande höst och jag ska försöka berätta här på bloggen om vad som händer. Min roll är någon sorts kontaktlänk och kanske samordnare på skolan (jag är egentligen inte säker på att det behövs, lärarna skulle fixat det själva – men säg inget, det är så himla kul att få vara med).

Idag var upptakten för eleverna. Gunilla och Annelie presenterade sig, Gunilla berättade om Alfred Nobels liv och så fick eleverna teckna skisser till bilder som kan vara med i häftet-boken. Nästa vecka kommer de tillbaka och arbetar med grupper av elever som ska utveckla bilderna och skriva texter till. Den närmaste tiden hoppas vi också få besöka Nobelmuseet.

Nobel 2

Ja – ser fram emot att få inblick i vad detta berömda projekt innebär i praktiken. Guldhöst!

Nobel 3

 

Rutinerade biblioteksbesökare

Nu lär vi eleverna i förskoleklass och på lågstadiet att bli kloka  och rutinerade biblioteksanvändare.  Det är så fint att ha många regelbundna lektioner med dem. Vi hinner i lugn och ro lära känna varandra och det är inte bråttom att lära eleverna hur man kan använda Mediateket. Det kommer så småningom.

Bilderboksläsare

Vi har alltid en samling först när eleverna kommer till biblioteket, där det är jag som håller i innehållet. Läraren är förstås med och kompletterar när jag eller eleverna glömmer något viktigt vi borde säga till varandra.

De här sakerna är vi igång att arbeta in under vår första tid tillsammans:

  • Högläsning med lite aktivitet även från eleverna, eller bokprat
  • Hitta till den åldersadekvata skönlitteraturen
  • Vänja sig vid att ta det lugnt och hitta platser där man trivs att sitta och läsa
  • Låna och lämna själv vid datorn
  • Hålla ordning på böckerna, det här är inte helt lätt för det kräver en tydlighet som ännu inte riktigt finns överallt i vårt bibliotek

Bilderbokstrågen

Enbacksskolan har ett roligt Instagramkonto. Ibland lägger jag ut grejer där från Mediateket. Häromdagen prövade treorna olika platser att sitta och läsa, och det kan ni kolla på här.

Årets bokkunskapstävling

Klarar du årets Bokkunskapstävling från Hjulsta grundskola?

Det är en hel klass på högstadiet som hjälps åt, så om du inte fixar alla frågorna själv ska du inte bryta ihop.

Vassego, jag uppdaterar med svaren längst ner lite senare…

På måndagen 29/4 klockan 8.10-9.10 äger Bokkunskapstävlingen på Hjulsta grundskola rum.

Alla elever i gruppen hjälps åt att svara på frågorna. Ni får inte använda några hjälpmedel – ni får bara leta svar i era huvuden. Läraren får inte hjälpa till. Mobiltelefoner och andra hjälpmedel plockas undan innan tävlingen påbörjas.

När ni är klara lägger läraren svaret i mitt fack i personalrummet.

Vinnare meddelas på måndag 6/5. Bästa grupp vinner 2000:- till klasskassan att göra något roligt för tillsammans.

Lycka till!

Cilla

Klassens och gruppens namn:

1. Vad står akronymen ALMA för? Alltså, vad betyder respektive A, L, M och A i det stora litteraturprisets namn?

2. Vad heter den belgiska författare som får ALMA-priset i år?

3. Vilken författare har skrivit de populära deckarna om Tommy och Flisen?

4. (O)planerat bröllop, Spelet och Sprickan är några av de titlar vi har i skolbiblioteket av denna brittiska författare. Vad heter han?

5. Nobelpristagaren John Steinbeck har skrivit en bok som handlar om lantarbetarna George och Lennie. Vad heter boken?

6. Harriet Beecher Stowe publicerade 1852 en bok som var med och påverkade världshistorien. Vad heter den boken och vad var det hon kritiserade i den?

7. Vad heter de fyra tjejer som är kompisar när bokserien Tre av Kjetil Johnsen börjar?

8. Till vilken genre räknas böckerna Nevermoor av Jessica Townsend, Vild av Brandon Mull och Vargbröder av Michelle Paver?

9. Sortera upp följande Astrid Lindgren-figurers namn under rätt boktitel. Skriv varje namn endast en gång:

Ida, Annika, Veder, Lina, Jum-Jum, Benka, Mattis, riddar Kato, Tommy, Tengil, Alfred, Dunder-Karlsson, Skalle-Per, Jonatan, Lovis.

Bröderna Lejon-hjärta      Emil i Lönne-berga   Pippi Lång-strump      Ronja Rövar-dotter     Mio min Mio

Här nedan följer tre citat. Skriv bokens titel och författarens namn under respektive citat.

BKT 1

BKT 2

BKT 3

Utslagsfråga: Räkna upp så många titlar som ni kan på böcker på engelska som hör till vårt skolbibliotek. Titlarna måste vara helt korrekta, minuspoäng för de som är fel.

Våra elever behöver Stockholms stadsbibliotek!

Jag är en ivrig förespråkare av skolbibliotek! Vi når alla elever ideligen, vi samarbetar med lärare och fritidspersonal och medverkar på föräldramöten. Skolbibliotek är nödvändiga!

IB

Folkbiblioteken har ett annat uppdrag. De har ett viktigt jobb gentemot förskolor och föräldrar till de små barnen. Och de kan möta våra skolelever på deras fritid – helt frikopplat från undervisning och på andra tider än skolbiblioteken finns tillgängliga. Det är nog så viktigt, tänk alla långa sommarlov till exempel! Eller elever som är på tvärsen mot skolan och på folkbiblioteken kan få närma sig litteraturen från ett helt annat håll.

Men – för att alla barn och ungdomar ska känna sig hemma på folkbiblioteket måste de få komma dit någon gång, gärna under ordnade former så barn- och ungdomsbibliotekarierna kan få knyta kontakt på ett positivt sätt. De måste få hjälp att fixa lånekort och lära sig hur man ska bete sig på ett bibliotek.

Därför har det varit väldigt fint att Stockholms stadsbibliotek, likt folkbiblioteken i många andra kommuner, haft ett system då de bjudit in alla skolklasser i förskoleklass och i fyran. Men nu slutar Stockholms stadsbibliotek med detta. Det är väldigt dumt tycker jag.

Nu är det stor risk att barn till föräldrar som inte lär dem att använda folkbiblioteken inte kommer att hitta dit. Det känns väldigt galet!

Här kommer ett kompromissförslag: Strunta i bokgåvor och lärarhandledningar – det är alldeles onödigt, för böcker finns i skolbiblioteken och vad som passar att läsa i klasserna vet lärarna och skolbibliotekarierna bäst. Och om era pengar inte räcker så begränsa er till att bjuda in klasser från EN årskurs. Men ta inte bort dessa organiserade besök helt, våra elever behöver er också!

Treornas fackboksprojekt

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

Jag läste om

Astrid Falks ambitiösa arbete med Inläsningstjänst på Bandhagens skola och har nu gjort ett mindre jobb i samma stil. Jag har sammanställt små affischer med olika böcker som finns i fulltext med ljud i Inläsningstjänst och som kan passa våra elever.

ILT 1

De här affischerna sitter mellan klassrumsdörrarna till två av våra förberedelseklasser på högstadiet. Andra klasser har fått reklam för andra böcker, jag kollar vad jag tror passar eleverna.

Till saken hör att Inläsningstjänst har en väldigt usel sökfunktion, jag och Lena Moser på Gärdesskolan försöker få företaget att förstå att de måste förbättra den. Så, dessa affischer behövs för att eleverna ska kunna hitta böcker att läsa. Förhoppningsvis funkar de även lässtimulerande.

Skolbibliotekarien – en person

För någon vecka sedan träffades en liten grupp för att tala om utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten i Stockholms stad. Vi har en plan som pekar ut en riktning, det går så sakteliga åt rätt håll… men visst skulle det kunna hända mer och snabbare!

Vi pratade om allt möjligt förstås och ett problem som togs upp var att mindre skolor kanske inte tycker sig ha råd med en heltidsbibliotekarie. Hur kan de tänka då? Kan två skolor dela på en bibliotekarie? Ett problem med det är att det inte är så attraktivt och det är svårt att få tag i bibliotekarier till skolorna, arbetsgivaren måste bjuda till!

Lösningar på detta kan vara att lyfta fram VAD en bibliotekarie kan göra – att vi stimulerar till läsning vet de flesta. I bibliotekarieutbildningen finns mycket av det som efterfrågas i samband med att den digitala kompetensen lyfts fram tydligare i läroplan, så en bibliotekarie som även axlar rollen av IT-pedagog är högst rimligt. Många bibliotekarier driver skolans arbete med läsning på olika sätt, ibland genom utvecklingsarbete tillsammans med fritidshemmen.

Jag betonade att vi också är en person bland alla i personalgruppen. När en lågstadiegrupp kommer till mig i biblioteket tillsammans med sin lärare så kanske fritidskontakten inte behöver vara med klassen just då? En bibliotekarie som håller öppet i biblioteket när det är rast är faktiskt en i gruppen rastvakter. Eller så håller den inte öppet och kan då vara med ute och göra roliga aktiviteter på skolgården emellanåt. En bibliotekarie med tillräcklig tid kan ha en ordnad samverkan med fritidshemmen och ta emot grupper på eftermiddagstid. Med mera…

Och så har vi förstås precis som alla andra i personalgruppen lite bonuskunskaper… så idag har jag spelat dragspel när det var juldanser med f-3. Omväxlingen är en viktig anledning att jobba just i grundskolan när man är bibliotekarie!

Juldanser

Skolbibliotekarien och läsningen

Tidigare i höst föreläste jag på en konferens, Allas rätt till läsning, som Myndigheten för tillgängliga medier ordnade i Malmö. Konferensen spelades in av UR och föreläsningarna finns att titta på här.

Titta gärna även på de andra filmerna som spelades in från konferensen, det är mycket intressant där.

Gaimantröja