Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Bibliotekslokalen

Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.

Mediateket uppifrån

Den stora bibliotekslokalen på Enbacksskolan, Mediateket, ger många möjligheter. Här kan det pågå olika aktiviteter på en gång. Det finns flera bord som står avskilt från varandra, det finns soffor och andra sköna ställen att sitta på. Lärare kan droppa in med grupper av elever samtidigt som andra elever sitter och har grupparbeten vid några bord. Dessutom finns det ett rum i direkt anslutning till Mediateket där jag kan ha undervisning för klasser medan andra elever kan använda den stora salen för studier eller rasthäng.

Mediateket lektionssal

Det här är en stor skillnad mot på min förra skola. Där var biblioteket i och för sig ganska väl tilltaget för att vara en grundskola, storleken var kanske som två vanliga klassrum. Men det gick inte att ha undervisning med en klass och samtidigt låta andra komma och gå som de ville.

Det är ofta en motsättning på skolor mellan vissa elevers och personals önskemål om att biblioteket ständigt ska vara öppet för elever att droppa in, och bibliotekariers vetskap om att vill man nå alla elever så måste man ha regelbundna lektioner med klasserna. Att bara låta biblioteket vara en plats för spontanbesök räcker inte om man vill bidra till alla elevers läsutveckling och informationskunnighet.

Men – hos oss är alltså den här motsättningen mycket mindre.

Samtidigt har lokalen en viss begränsning i att den enkelt måste kunna möbleras om för att fungera som aula.

Mediateket föreställning

Bokhyllorna har hjul så de går enkelt att rulla undan, och några bord kan man alltid dra åt sidan. Men man kan inte möblera hur som helst.

En annan aspekt av den stora sal vi har är ljudvolymen. Det är högt i taket och det gör att samtal som förs sprider sig i lokalen. Då gäller det att försöka möblera så att det inte är för stora grupper med elever som pratar med varandra. Lite svårt, en del högstadieelever vill gärna umgås i stora gäng, men ett högljutt umgänge som det då blir funkar inte i vårt Mediatek. Soffor och andra sköna möbler måste stå utspridda på olika ställen.

Ja, vi har olika förutsättningar på olika skolor. Det skrivs ofta om orättvisorna i bemanning och medieanslag, men även lokalerna påverkar alltså i hög grad vilken verksamhet man kan bedriva.

Bibliotekarien på Geografilektionen om nätmobbning

Harassment with a camera on Flickr/creativecommonsFoto: By christopherleonard 

Under vecka 18 kom en ung och entusiastisk lärare till skolbiblioteket och sa till mig;
– Mina åttor läser kommunikation på geografin. Vad säger du då?

– Kommunikation genom Internet?

– Ja, just det! Vad? Hur?
– Facebook, chat?
– Ja, och om kränkning på nätet?
– Facerape? 
– Absolut! och gärna något om källkritik?

Det blev inget moment om källkritik i den bemärkelsen att eleverna synar sina källor, men däremot mer om att syna dem de addar på Facebook.

Eleverna fick se några korta filmer om nätmobbning från Medierådet, sedan diskuterades det i både storgrupp och bikupor.
Eleverna berättade mer än gärna om Facebook, om facerape, kränkningar och integritetsfrågor. Föräldrar som nätvandrar? Nja, kanske, tyckte eleverna.Bara det inte är mina föräldrar, sa en elev.

Stundvis kände jag mig som en dinosaurie, när det flög några FB-uttryck i luften som lät helt obekanta i mina öron. Men vad gör det. Jag lärde mig väldigt mycket genom att lyssna på alla dessa talföra åttor, även om jag inte alltid delar deras åsikter i vissa integritetsfrågor .

Läraren och jag var helt utmattade men nöjda när vi stängde ner vår PowerPoint.  Igår gjorde vi det igen, och ett liknande scenario utspelade sig i klassrummet.  Eleverna var så engagerade, och berätta en massa om sina erfarenheter på Facebook och nätet. Så intressesant, men också lite skrämmande ibland.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

Kan du tipsa mig om en bra bok?

Den här frågan får jag många gånger varje dag. Är det en elev som frågar brukar jag alltid ställa en motfråga, kanske: ”Vad är en bra bok för dig?” eller ”Säg någon bok du har läst och gillat nyligen?” På så sätt kan vi tillsammans ringa in elevens intressen och smak, men även nivån. ”En spännande bok” kan ju vara precis vad som helst, beroende på vem som frågar.

Just idag har det varit flera lärare som ställt frågan. 

En kollega tycker att  hennes sexa har kommit in i en turbulent period med svåra kompisrelationer, konflikter och pubertetsosäkerhet. För att få en ingång till viktiga samtal skulle hon vilja läsa en bok i klassuppsättning, som kan ligga till grund för diskussioner. Klassuppsättningar kan vi i Stockholms stad låna från Cirkulationsbiblioteket. Kollegan och jag kommer överens om att jag tittar i Cirkulationsbibliotekets utbud och ger henne ett antal förslag på titlar som skulle kunna fungera. (Cirkulationsbiblioteket har också en rådgivningsfunktion, där man kan få hjälp att välja böcker.)

En annan fråga har kommit från de samlade svensklärarna i år 4-6: De har länge tänkt inrätta en liten bank av böcker som fungerat bra för högläsning i klasserna. Jag får en lista med deras favoriter, och så ber de mig fylla på. Några titlar kom jag på direkt, men för att få mer input gick jag in på Skolbiblistans boktipswiki. På skolbibliotekariernas diskussionslista kommer det nämligen ofta förfrågningar där någon efterlyser litteratur om ett visst ämne eller tema. Svaren brukar sedan sammanställas i en wiki som är tillgänglig för alla.

Den som vill få tips kan titta igenom listorna, som är ordnade efter ämne. I skrivande stund är det 98 olika temalistor, från ABC-böcker till Tro & livsåskådning. Och tycker man att det saknas titlar är det bara att skapa ett eget användar-id, så kan man själv lägga till boktips.

Faktum är att det än så länge bara finns en lista över högläsningsböcker till år 7, så nu har jag gått ut med en förfrågan till kollegorna runt om i landet.

Självklart kommer jag att lägga in deras svar i boktipswikin sedan … Snart har vi passerat 100-strecket!

/Monika, Adolf Fredriks musikklasser