Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ALMA-priset

Få inlägg på den här bloggen

har det blivit denna vår liksom de senaste vårarna. På skolan har vi ett stort tema om Astrid Lindgren Memorial Award och för detta använder vi en egen webbplats www.världensalma.se. Där finns mycket att läsa om vårt arbete så kika gärna in på den webbplatsen. Vi i Tensta har publicerat två reportage från oss, om vår avslutningsfest och om när Wolf Erlbruch besökte vår skola. Även ALMA-prisets egen blogg gjorde ett fint fotoreportage från Wolf Erlbruchs besök. På Biblioteksbladets webb finns också en liten text, med bibliotekariefokus förstås :-)

Jag har själv skrivitStefan Tell i Svenskläraren om varför jag tycker att det är så givande att göra detta tema om ALMA-priset och en text till ALMA-prisets blogg med liknande innehåll, men översatt till engelska.

Nu är det terminsavslut med en massa återlämning av läromedel med mera och utlån av sommar lån. Så händerna är fulla. I huvudet grubblar jag fortfarande över elevernas fritidsläsning. Jag har samtalat med kloka kollegor i skolan, bibliotekarier och lärare på annat håll och även haft förmånen att få träffa representanter för Läsdelegationens kansli vid några olika tillfällen. Ett speciellt sammanhang var nätverket Läsbruk som bjöd på två dagar på Sigtunastiftelsen med lärare, forskare, förlagsfolk, bibliotekarier, författare… som alla delade med sig av en massa intressanta erfarenheter.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Foto: Stefan Tell

Nu är det ALMA för hela slanten

på mitt jobb. Det är litteraturläsning, boksamtal, informationssökning, källkritik, webbpublicering, skrivande, bildskapande med mera inom temat Astrid Lindgren Memorial Award. En del gör lärarna och klasserna utan mig och en del är jag inblandad i på olika sätt. Jag dokumenterar och stimulerar.

Det gör att jag skriver mest på vår webbplats Världens ALMA och inte så mycket på den här bloggen.

Så kolla gärna där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Världens ALMA

För andra året i rad har vi på Hjulsta grundskola genomfört ett arbete runt Astrid Lindgren Memorial Award tillsammans på hela skolan. Vi har använt fina böcker av ALMA-pristagare för att läsa och diskutera litteratur och eleverna har inspirerats av bilder och berättelser att skapa egna verk. I år har några klasser också läst om Sydafrika och PRAESA – den läsfrämjande organisationen som är årets pristagare. Mycket av arbetet är dokumenterat på Världens ALMA.

I förra veckan hade vi vår avslutningsfest med utställningar och prisutdelningar i vår egen tävling Hjulstas ALMA.

Nästa vecka kommer en del av elevernas arbeten ställas ut i Kungsträdgården under KUL1415-dagarna. Jag kommer vara där onsdag och torsdag – kom gärna och hälsa på!

Kungsan

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Sjuorna har redigerat i wikipedia

och det blev lite finalen i vårt ALMA-arbete.

Två av klasserna har gjort detta idag, den tredje har sin lektion på fredag. Som vanligt så hann vi inte så mycket som jag trodde att vi skulle göra, men dagens lektioner såg ut ungefär så här:

Först diskuterade eleverna parvis vad de visste om wikipedia. När vi sammanfattade så visade det sig att många var skeptiska, de har fått lära sig att man inte kan lite på wikipedia eftersom vem som helst kan skriva. Samtidigt hade flera elever en uppfattning om att allt går att få svar på i wikipedia. Vi hann prata lite tillsammans om hur de entusiastiska wikipedianerna försöker kolla allt som skrivs, speciellt om det skrivs av någon som inte är inloggad. Och att det är viktigt nuförtiden att ange källor när man skriver i wikipedia.

Vi kikade sedan på första stycket i denna artikel och pratade gruppvis och gemensamt om vad det kan innebära att kunskap är makt. Det blev mest reflektioner över hur kunskap ger makt över det egna livet, och en del om pengar och vapen också. Men också litegrann prat om wikipedias funktion som gratis kunskapskälla.

Därefter fick eleverna läsa igenom de anteckningar som de skrivit om en utav de ALMA-pristagare vi jobbat med. Jag loggade in i mitt konto i wikipedia och så läste vi igenom wikipedia-texten och byggde ut den med den information som eleverna hade tillgång till. Det gick strålande bra med den ena klassen, vi angav noggrant källor och artikeln om Shaun Tan blev faktiskt lite fylligare än den varit tidigare. Vi har gjort den lilla avdelningen Biografi, samt rättat ett sakfel.

När nästa klass skulle redigera artikeln om Lygia Bojunga blev det körigt för mig! Wikipedia behagade inte plocka fram den hjälpfunktion som jag använder när jag ska skriva källhänvisningar. Det ska förstås gå att göra det ändå, men jag är inte tillräckligt rutinerad för att klara det mitt i klassrumsstöket. Vi chansade lite och skrev utan källhänvisningar på lektionen, och så noterade vi i kommentaren till vår redigering att de skulle komma senare. Jag kunde fixa det efter lektionen på en annan dator. Vårt bidrag till den här artikeln blev framför allt att bekräfta informationen med källor, det fanns inga alls tidigare.

Eleverna tyckte att det var rätt kul att kunna bidra med sina kunskaper.  Jag försökte också peppa dem med att vi kan skriva mer i wikipedia senare. När de har jobbat med något ämnesområde i skolan kan de kolla i wikipedia, och tycker de att artikeln i wikipedia behöver ändras eller byggas ut så kan vi göra det tillsammans.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Astrid Lindgren Memorial Award

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Mycket skönlitterär läsning

har jag hållit på med i biblioteket senaste veckorna.

Vi har läst och diskuterat litteratur av några ALMA-pristagare med sjuor. Jag och läraren Raoul har delat de tre sjuorna i halvklasser och turats om att jobba med de olika grupperna. Det gör att jag arbetat med samma texter sex gånger. Mycket roligt att göra samma grej flera gånger – det blir ju för det mesta lite bättre för varje gång.

Den första texten jag läste med eleverna var en novell ur Shaun Tans fantastiska bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Vaka och består av en sida text och en bild. Vi tittade på bilden och försökte beskriva den med ord, på ett sådant sätt att någon som inte sett bilden skulle kunna föreställa sig hur den ser ut. Då kom vi också in på lite gissningar om vad texten skulle kunna handla om. Sedan läste vi texten tillsammans. Jag tror att själva läsningen gick bäst när jag läste den ganska korta texten högt rakt igenom och efteråt gick igenom den en gång till för att diskutera svåra ord och uttryck. Vi talade om vad eleverna gillade med novellen, och det blev då en hel del diskussioner om skuld och hämnd. Flera av eleverna sa att de uppskattade att novellen var lite svårtolkad, att det blev roligt att prata om den då.

Den andra text jag läst sex gånger är Philip Pullmans bok Fyrverkerimakarens dotter. Det är en sagoinspirerad kapitelbok med ett spännande äventyr och vissa lite putslustiga delar. Vi hade tre lektioner på oss för boken, och det var lite för lite så delar av boken återberättade jag i stället för att läsa.

Det var intressant att notera två olika sorters koncentration i grupperna: När jag läste högt lyssnade eleverna intresserat, flera struntade i att titta i sin egen bok och de verkade uppskatta när jag dramatiserade lite. Jag tror att den tolkning jag gör med min läsning underlättar förståelsen av texten. När någon av eleverna läste högt så hände något annat. Då följde kompisarna noga med i själva boken. Elevernas högläsning är inte så tydlig och de behövde väl följa med i boken för att förstå. Men båda delarna funkade alltså rätt bra!

Philip Pullman har ett svårt språk, det är många avancerade ord i boken och inte så lättlästa meningar. Men eleverna tyckte att det gick bra att förstå ändå, eftersom författaren upprepar och förtydligar sig hela tiden. I slutet och i början av varje lektion gick vi igenom var någonstans i storyn vi slutat, och pratade om de olika parallellhandlingarna. Under själva läsningen stannade vi lite då och då för att kolla att alla förstod, diskutera tolkningar och förutspå vad som kanske händer sedan.

Raoul har under tiden läst Det röda trädet av Shaun Tan, Kompisarna av Lydia Bojunga och ytterligare någon novell ur Berättelser från yttre förorten. Jag tror att de har haft väldigt intressanta diskussioner, dels för att böckerna är bra men framför allt för att läraren hjälper eleverna att göra massor med jämförelser med andra erfarenheter de har tillsammans i klassen. Raoul har klasserna i både SvA och SO och de har hunnit skaffa sig många gemensamma upplevelser och kunskaper redan.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

PS Har ni sett bloggen Ankomsten där två gymnasieklasser jobbar med en annan bok av Shaun Tan? Mycket spännande och inspirerande!