Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Årets skolbibliotek

Goda skolbiblioteksexempel

När vi startade den här bloggen för snart två år sedan var vår tanke att vi ville hjälpa till att skapa en bild av vad ett bemannat skolbibliotek kan vara. Nu finns en skollag som säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, men man förstår av diverse rapporter att den ännu inte gett så stort resultat i verkligheten.

Uppdateringarna på den här bloggen kommer inte så ofta. Jag känner att jag inte gör så mycket NYA saker, utan mest sliter på med sådant jag beskrivit tidigare. Jag tror mina kollegor på AF har så mycket för sig att de inte hinner blogga :)

Men här vill jag lista några ställen på webben man kan gå till för att låta sig inspireras vad gäller skolbiblioteksverksamhet:

Som Monica tidigare har berättat delar Nationella skolbiblioteksgruppen varje år ut ett pris till Årets skolbibliotek. Om man klickar sig runt där bland tidigare pristagare så får man beskrivningar på olika sätt att ordna skolbiblioteksverksamhet. Årets pris delas ut i morgon på Skolforum och går till skolbiblioteket på Nacka gymnasium, verksamheten märks bland annat på deras facebooksida och blogg.

Här är några exempel på vad som händer i de andra skolbiblioteken på de skolor som ingår i Skolverkets satsning Handledning för lärande: Sofielundsskolans Mediateks facebooksida, Arabyskolans biblioteks wiki (tillsammans med Bokelundsskolan) och Kronanskolans bokblogg.

Edward Jensinger är rektor på Pauli gymnasium och föreläser en del om skolbibliotek och skolutveckling. På hans blogg kan man bland annat läsa om vad en skolledare kan göra för att skolbiblioteket ska utvecklas till en viktig del i skolans pedagogiska arbete.

Och så småningom skriver vi mer här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

Rektorer är viktiga

för skolbiblioteken. Det är något som påtalades flera gånger under den skolbibliotekskonferens som pågått i Stockholm 13-14 oktober. När bibliotekarierna från prisbelönta Pauli gymnasium berättade om sitt arbete, så poängterade de att skolledarens höga förväntningar hjälper dem att utvecklas. Deras rektor, Edward Jensinger, sa själv att han bland annat ser det som sin uppgift att kommunicera till lärarna att samarbete med biblioteket är viktigt.

Sofia Malmberg, som snart ska börja blogga här, från Adolf Fredriks musikklasser påpekade också att ett tydligt uppdrag från skolledningen ger legitimitet åt det man vill göra.

Cecilia Bengtsson, tidigare skolbibliotekssamordnare på Ekerö, berättade om hur skolbibliotekssamordnare och ibland bibliotekschef har samtal någon gång om året med rektorn och skolbibliotekarien då man diskuterar skolbiblioteksverksamheten på den enskilda skolan.

På konferensen nämndes också att det kan vara problematiskt om skolbibliotekarierna inte har rektorer som chefer. Skolbibliotekets verksamhet är ju en del av det pedagogiska arbetet och som bibliotekarie behöver man få diskutera sin verksamhet med den som är pedagogiskt ansvarig.

Vi bibliotekarier blev förstås förtjusta när Edward Jensinger sa att han inte förstod hur man kan vara rektor om man inte intresserar sig för skolbiblioteket.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Nu vill jag jobba i Malmö stad!

Varje år utser Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) en skola till Årets skolbibliotek. I höstas belönades Pauli gymnasium i Malmö – en skola där skolledning, lärare och skolbibliotekarier har byggt upp ett genomtänkt och kraftfullt samarbete kring elevernas informationskompetens, språkutveckling och kulturella intressen.

Förra veckan var Nationella Skolbiblioteksgruppen på Pauli gymnasium på ett mycket givande studiebesök. Vi fick träffa skolledning, bibliotekarier och flera lärare, och du som vill läsa mer om dagen kan titta här.

Det som gjorde mig allra gladast var mötet med Matz Nilsson, utbildningsdirektör för gymnasierna i Malmö stad. Såhär sa han om skolbibliotekariens roll i skolutvecklingen:

 Just så här önskar jag mig att fler skolledare i höga positioner resonerade.  Då skulle det bli fart på utvecklingen!

I vår brottas lärarlag runtom i landet med frågan hur de ska leva upp till de nya läroplanernas krav på undervisning i källkritik och informationskompetens. Rektorer undrar hur de ska klara den nya skollagens krav på tillgången till skolbibliotek – och nu har det börjat ryktas om att Skolinspektionen kommer att vilja se en pedagogisk skolbiblioteksfunktion, snarare än ett bokrum eller en datorpark.

Så vad är det Malmö stad har insett? Vad finns det att vinna på att tänka som dem?

Tipsa alla skolledare och rektorer du känner att lyssna till utbildningsdirektör Matz Nilsson med kollegor på Bok- och biblioteksmässan eller på Skolforum. Hälsa dem att det kommer att löna sig!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

 

Vad gör de utanför skolbiblioteket?

Foto: Monika Staub Halling

Förutom det dagliga arbetet ”på golvet” har jag den stora förmånen att delta i det nationella skolbiblioteksarbetet. Det ger mig perspektiv på det vi gör på skolan, en inblick i vad som är på gång, och en riktning för vart vi är på väg. Och så inbillar jag mig att de konkreta, dagsfärska erfarenheterna från skolvardagen tillför något i dessa nationella nätverk, som till stora delar består av människor i andra positioner.

I eftermiddag har vi möte i juryn för utmärkelsen Årets skolbibliotek. Priset delas ut av Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), ett nätverk med representanter från ett 20-tal organisationer som alla vill främja skolbiblioteken: de stora lärarfacken, Författarförbundet, UR, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Svensk biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna och många fler. Själv representerar jag fackförbundet DIK (förkortningen står för Dokumentation, Information, Kultur), där många bibliotekarier finns anslutna.

De senaste åren har Nationella Skolbiblioteksgruppen arbetat intensivt med remissomgång och förslag till den nya skollagen. Nu när det i nya skollagen har skrivits in ett krav på tillgång till skolbibliotek för samtliga elever, har arbetet fortsatt med att uppvakta bl.a. Skolinspektionen, Skolverket, rektorsprogrammet och snart SKL för att diskutera vad det nya lagkravet innebär för skolor runtom i landet. Viktiga frågor gäller definitionen av orden skolbibliotek och tillgång – och så måste Skolinspektionen ha användbara granskningskriterier när deras inspektörer ska börja titta på skolornas bibliotekslösningar.

Samtidigt behövs det fortbildning för skolbibliotekspersonal, och helst även för all annan pedagogisk personal, som i och med de nya läroplanerna möter tydligt uttalade krav på att arbeta med källkritik och informationssökning i helt nya ämnen än svenska och SO. Kolla källan arbetar just nu med att lyfta fram detta, se Källkritiken är taktpinnen.

Nationella skolbiblioteksgruppen ordnar regelbundet seminarier, t.ex. på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och nätverket har även tagit fram en forskningsöversikt över skolbiblioteksrelaterad forskning.

En annan del av arbetet handlar om att uppmärksamma skolor som gör medvetna skolbibliotekssatsningar.

En liten arbetsgrupp inom NSG är jury för Årets skolbibliotek, som delas ut varje höst. Priset går till en hel skola: skolledning, lärarkollegium och skolbibliotekarie tillsammans.

På skolbiblioteken finns det annars många eldsjälar, som gör ovärderliga (och ibland närmast övermänskliga) insatser, men vi anser att det enda sättet för en skolbiblioteksverksamhet att verkligen lyfta är att en skolledning har insett den pedagogiska vinsten i att arbeta med sitt bibliotek. Och att den insikten även är lärarnas, som då i samarbete med skolbibliotekarien förser sina elever med många varierande lärtillfällen, från källkritiska övningar över reflekterande lässamtal till webbpublicering av elevarbeten med allt vad det innebär av informationshantering, formuleringsförmåga och kännedom om upphovsrätt och Creative Commons.

Roligt nog har skolbiblioteksfrågan börjat uppmärksammas i skolledarkretsar, se artiklarna Inte utan mitt skolbibliotek och  Alla har nytta av ett bra bibliotek i senaste numret av Skolledaren. Även på Skolverkets konferenser för huvudmän har det märkts ett stort intresse från rektorer för hur de kan bygga upp en meningsfull biblioteksfunktion på den egna skolan.

Just eftersom det är så många skolor som ligger i startgroparna tror jag att juryn för Årets skolbibliotek kommer att få in spännande nomineringsförslag de närmsta åren. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser