Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bloggande

Jo, det där med en skolbiblioteksblogg

för f-6 verkar kunna bli något!

Bloggen

Jag skrev tidigare om att jag bland annat skulle starta en blogg för f-6-biblioteket, och jag har även skrivit om hur jag löst det där med att lätt få det att bli av att blogga, facebooka och instagrama.

Bloggen Hjulstabiblioteket verkar få en funktion, jag tror att det blir bra! Hittills har några elever av ren entusiasm skrivit boktips, några har haft skrivuppgifter från sin lärare som har passat att publicera där, jag har lagt upp lite information från vårt folkbibliotek och i samband med ett föräldramöte la jag dit länkar som eleverna kan använda för att plugga lite extra hemma.

Vi har bara en lärare som bloggar tillsammans med sin klass, det är en av treorna, så det här att kunna skriva för en större publik har inte alla elever haft möjlighet till. Där fyller nog bloggen en funktion. Och om eleverna också läser den så får de boktips, länktips och lite kännedom om vad som händer i andra klasser.

Så – hittills tror jag på den.

När det blir lite varmare så man törs ta ut Ipaden kan jag kanske använda elevernas raster för att göra reklam för den. Och innan dess bör jag nog be alla lärare visa den för sina klasser – hittills har jag visat den för några.

Att etablera instagram-kontot och sätta fart på facebookkontot för högstadieeleverna går långsammare. Men skam den som ger sig!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det där med en massa konton…

… är svårt.

Jag blir väldigt stressad över hur Googleinloggning, Facebook, Youtube, Instagram och allt möjligt annat samordnar sig med varandra utan min vilja. Inte för att jag är så hemlig av mig, men jag känner ett visst behov av att skilja på privatliv och det jag gör riktat mot eleverna på skolan.

Och om jag ska instagramma och facebooka och blogga med eleverna så gäller det att det går enkelt att komma åt de olika kontona, jag kan inte hålla på och logga in och ut hela tiden.

Nu har jag löst det så här, och det verkar funka. Jag har en Ipad på jobbet för detta syfte. I den ligger jobb-inloggningar för Facebook och Instagram (de är ihopkopplade), en WordPressapp där man snabbt kommer åt att skriva i bloggen och även en direktlänk för att läsa på bloggen. I Ipaden finns även Imovie och jag kan lägga upp filmer på Youtube.

Vuxen-delen av mitt arbete, med Google drive och Twitter till exempel, hanterar jag även fortsättningsvis via datorn. Någon jobb-smartphone har jag aldrig haft.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Digital uppryckning

Jag har en Facebooksida som hör till högstadiets bibliotek. Den heter Infoteket på Hjulsta grundskola och det har väl aldrig varit så mycket till interaktivitet på sidan. Men för ett par år sedan var det många elever som följde den, och jag märkte att de läste boktips och länktips som jag la där.

Infoteket facebook

Under hösten har jag skött den där sidan lite halvhjärtat, skrivit ganska lite och marknadsfört den minimalt. Och hur är det – är Facebook intressant för ungdomarna fortfarande? Eller är det kanske Instagram som gäller? Anna Ahlund från Mörbyskolan berättade nyligen i Forum för barn och ungdomsbibliotekarier på Facebook om hur lyckat hon jobbat med Instagram.

I förra veckan satte jag mig utanför mitt bibliotek och fångade in alla ungdomar som jag fick tag i. Jag tror jag pratade med sådär 60 högstadieelever. Av dem var det ungefär 10 som vare sig använde Facebook eller Instagram. Det var cirka 40 som använde Facebook, vissa av dem sa lite tveksamt att de använder det mycket men fler att de använder det lite. Cirka 30 använde Instagram och där var det några få som använde det lite men många som fick liksom glitter i ögonen när de svarade – Ja! på frågan om de använde det mycket.

Så, jag bestämde mig för att det nog är bäst att skaffa ett Instagram-konto till biblioteket också. Det heter Infoteket Hjulsta grundskola, och jag ska försöka marknadsföra det nästa vecka. Jag har redan lärt mig att dela det jag Instagramar med Facebooksidan, så det blir inte dubbeljobb utan delvis kan man lägga samma saker på bägge ställena.

Vad har jag för syfte med dessa digitala kanaler? I första hand är det att tipsa om böcker och länkar för nöje och nytta. Det är också ett sätt att pocka på elevernas uppmärksamhet, få dem att komma ihåg biblioteket, böckerna, pluggandet… Om det blir samtal och kommunikation med eleverna så är det förstås roligt, men erfarenheterna från Facebook säger mig att det kommer gå lite trögt.

I Facebookgruppen Skolbibliotekssamtal har vi börjat samla Instagram-konton, Facebookgrupper och bloggar från skolbibliotek så vi kan låta oss inspireras av varandra. De ligger som filer i gruppen så att de ska bli lätta att kolla i.

Jag ska också försöka mig på att ha en biblioteksblogg för årskurs f-6. Både Instagram och Facebook vänder sig ju till personer över 13 år så det känns inte bra att använda dem med de yngre eleverna, även om jag vet att många hänger där ändå. Kollegan Lena Moser från Gärdesskolorna förklarade hur man kan lägga en direktlänk på skärmen i mobilen till en webbplats. Om eleverna vill göra det blir ju bloggen som en app ungefär och det kanske kan bidra till att elever med smartphones kommer ihåg den?. Den bloggen tänker jag ska ha boktips från mig, men jag ska också försöka hinna med att eleverna får fotografera och skriva. Vi får se hur det går. Jag har i alla fall anmält till Webbstjärnan att jag vill starta en blogg.

En sak som jag tycker är krångligt är hur alla olika inloggningar samverkar och inkräktar på varandra. Min avsikt är att nu använda en Ipad på jobbet till Instagram, Facebook och kanske även blogga med hjälp av en WordPress-app. I och med att allt kan vara inloggat och klart i Ipaden så hoppas jag hinna med och få det att bli av.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Astrid Lindgren Memorial Award

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Facebook, twitter, bloggar och kollegor

 Ibland är man lite ensam som skolbibliotekarie!

Jag tycker inte att det känns så särskilt ofta. Lärare och annan personal på skolan är mina kollegor, de ställer upp och stöttar när jag behöver hjälp med något. Och jag har dessutom Ulrika som sköter biblioteket på f-6-delen av Hjulsta grundskola, så jag är nog lyckligt lottad för att vara skolbibliotekarie.
 
Men det ger mig också väldigt mycket med de kontakter jag har utanför vår skola.
 
I Stockholm finns en central resurs som heter Medioteket, det är vår skolbibliotekscentral extra plus. Där ordnas kurser och mötesplatser som ofta är givande för mig.  Bibliotekarierna på Medioteket ordnar även nätverksträffar för skolbibliotekarier i de olika stadsdelarna.
 
Skolbiblistan är en mejlinglista för skolbibliotekarier runt om i landet; en del lärare har också upptäckt att det kan vara fiffigt att vara med på den. Där diskuteras och tipsas om böcker, metoder, länkar och annat.
 
Det finns ett antal forum och grupper på facebook som jag använder för inspiration och diskussion. Olika skolbiblioteks sidor för sina elever förstås, men också andra bibliotek. Forum för barn- och ungdomsbibliotekarier och andra med samma fokus är plats för livliga litteraturdiskussioner, Pedagogiska program Stockholms stad ger tips om möjligheter i vårt nätverk, i gruppen The Big Five diskuteras undervisning utifrån Svanelids artikel om de fem förmågor som återfinns i kursplanerna för olika ämnen (hyfsat kompatibelt med det vi bibliotekarier kallar informationskompetens) etcetera etcetera. 
 
Twitter är fantastiskt. Både människor, organisationer och olika samhälleliga instanser visar sina allra bästa sidor där. Man svarar snabbt och hjälpsamt, diskuterar och leder varandra vidare till intressanta ställen på nätet. Och man kan tjuvlyssna på kunniga människors samtal om sådant man själv är nyfiken på. Ett stort gäng med lärare har varje torsdagskväll olika teman som de diskuterar under hashtaggen #skolchatt. Man kan även följa konferenser, som i slutet av förra veckan då #skolbib12 gav rapportering från en skolbibliotekskonferens som pågick i Stockholm.
 
Jag är inte så noggrann med olika bloggar just nu. Jag läser oftast blogginlägg när någon länkat till dem från twitter eller facebook. Tidigare följde jag en massa bloggar via Bloglovin, men jag har börja slarva med dem. Det handlar nog egentligen om att jag borde städa bland bloggarna för att de ska motsvara det informationsbehov jag har just nu.
 
Det ändrar sig över tid, hur jag håller mig informerad och sköter min omvärldsbevakning. Det är nog till en del att mina behov ändras, men också att olika kommunikationsvägar utvecklas åt olika håll. Jag känner för tillfället inte så stort behov av att ha totalkoll på olika nya böcker; det beror säkert på att jag jobbat några år nu i mitt bibliotek och byggt upp urval av böcker som jag tycker funkar på skolan. Alltså måste jag inte läsa så hemskt mycket bokbloggar och recensioner, det räcker med tips jag fångar upp lite mer sporadiskt. Facebook har utvecklats på ett sätt som gör att jag känner att det håller på att förlora i värde. Forum och grupper funkar bra, men jag måste verkligen själv göra listor och aktivt söka upp de ställen där det intressanta pågår. I mitt vanliga flöde försvinner det spännande bland all reklam och meddelanden om olika saker som mina vänner påstås gilla.
 
Cilla Dalén Hjulsta grundskola f-9

Vad jag tycker och tänker

om det jag läser är intressant för andra människor att ta del av. Det vill man gärna att eleverna ska få uppleva.

Samtal tillsammans i klassen om det man läser är jätteviktigt – för förståelse och läsutveckling, men också för att eleverna ska bli stärkta i rollen som kompetenta läsare.

Vi har denna termin dessutom två samarbeten utanför skolan som ger eleverna fler möjligheter att agera läsare med intressanta åsikter.

Det ena är att vi har en återkommande spalt i lokaltidningen Norra sidan där våra elever lämnar boktips. Här skriver elever från vårt högstadium, och även från f-6-delen av vår skola med hjälp av min kollega Ulrika.

Det andra är att vi tillsammans med Valstaskolan i Märsta, Adolf Fredriks musikklasser och en skola i Borås har fått möjlighet att blogga hos Brombergs förlag. Förlaget önskade samarbete med några skolor för att diskutera boken Älskar-hatar av Jenny Downham. Samtalet på bloggen har just börjat komma igång, och det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. Hos oss är det två åttondeklasser, med läraren Sanna, som läser denna nyutgivna bok.

Cilla Dalén Hjulsta skolor