Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bokinköp

Det här med lättläst!

I skolbiblioteken hanterar vi medier som eleverna ska använda i skolan. Lärare och elever läser tillsammans i böcker och arbetar med digitalt material som vi tillgängliggör på olika sätt.

När man läser om god undervisning för elever med annat modersmål så sägs det ofta att läraren inte ska använda lättlästa texter. Man menar att det är viktigt för eleverna att jobba med texter som har ett ämnesinnehåll som är åldersadekvat, och att lärare i stället ska stötta eleverna på olika sätt så att de förstår ämnesinnehållet och utvecklar sitt språk.

Det tror jag absolut på!

Men det betyder inte att vi i skolbiblioteken inte ska ha lättläst material.

Dels har vi elever på så enormt många olika nivåer, både språkligt och vad gäller deras ämneskunskaper. Det som är lättläst för en elev kan vara nog så avancerat för en annan!

Dels använder eleverna våra medier även för att jobba med ensamma, utan lärarens stöd. De lånar ju böcker att läsa hemma och de kommer till biblioteket för att studera på egen hand.

Så att försöka skaffa fram ”lättläst” material är viktigt för mig, och inte alltid så lätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Facebook, twitter, bloggar och kollegor

 Ibland är man lite ensam som skolbibliotekarie!

Jag tycker inte att det känns så särskilt ofta. Lärare och annan personal på skolan är mina kollegor, de ställer upp och stöttar när jag behöver hjälp med något. Och jag har dessutom Ulrika som sköter biblioteket på f-6-delen av Hjulsta grundskola, så jag är nog lyckligt lottad för att vara skolbibliotekarie.
 
Men det ger mig också väldigt mycket med de kontakter jag har utanför vår skola.
 
I Stockholm finns en central resurs som heter Medioteket, det är vår skolbibliotekscentral extra plus. Där ordnas kurser och mötesplatser som ofta är givande för mig.  Bibliotekarierna på Medioteket ordnar även nätverksträffar för skolbibliotekarier i de olika stadsdelarna.
 
Skolbiblistan är en mejlinglista för skolbibliotekarier runt om i landet; en del lärare har också upptäckt att det kan vara fiffigt att vara med på den. Där diskuteras och tipsas om böcker, metoder, länkar och annat.
 
Det finns ett antal forum och grupper på facebook som jag använder för inspiration och diskussion. Olika skolbiblioteks sidor för sina elever förstås, men också andra bibliotek. Forum för barn- och ungdomsbibliotekarier och andra med samma fokus är plats för livliga litteraturdiskussioner, Pedagogiska program Stockholms stad ger tips om möjligheter i vårt nätverk, i gruppen The Big Five diskuteras undervisning utifrån Svanelids artikel om de fem förmågor som återfinns i kursplanerna för olika ämnen (hyfsat kompatibelt med det vi bibliotekarier kallar informationskompetens) etcetera etcetera. 
 
Twitter är fantastiskt. Både människor, organisationer och olika samhälleliga instanser visar sina allra bästa sidor där. Man svarar snabbt och hjälpsamt, diskuterar och leder varandra vidare till intressanta ställen på nätet. Och man kan tjuvlyssna på kunniga människors samtal om sådant man själv är nyfiken på. Ett stort gäng med lärare har varje torsdagskväll olika teman som de diskuterar under hashtaggen #skolchatt. Man kan även följa konferenser, som i slutet av förra veckan då #skolbib12 gav rapportering från en skolbibliotekskonferens som pågick i Stockholm.
 
Jag är inte så noggrann med olika bloggar just nu. Jag läser oftast blogginlägg när någon länkat till dem från twitter eller facebook. Tidigare följde jag en massa bloggar via Bloglovin, men jag har börja slarva med dem. Det handlar nog egentligen om att jag borde städa bland bloggarna för att de ska motsvara det informationsbehov jag har just nu.
 
Det ändrar sig över tid, hur jag håller mig informerad och sköter min omvärldsbevakning. Det är nog till en del att mina behov ändras, men också att olika kommunikationsvägar utvecklas åt olika håll. Jag känner för tillfället inte så stort behov av att ha totalkoll på olika nya böcker; det beror säkert på att jag jobbat några år nu i mitt bibliotek och byggt upp urval av böcker som jag tycker funkar på skolan. Alltså måste jag inte läsa så hemskt mycket bokbloggar och recensioner, det räcker med tips jag fångar upp lite mer sporadiskt. Facebook har utvecklats på ett sätt som gör att jag känner att det håller på att förlora i värde. Forum och grupper funkar bra, men jag måste verkligen själv göra listor och aktivt söka upp de ställen där det intressanta pågår. I mitt vanliga flöde försvinner det spännande bland all reklam och meddelanden om olika saker som mina vänner påstås gilla.
 
Cilla Dalén Hjulsta grundskola f-9

iPads i skolbiblioteket

Det kom en fråga till bloggen från Toura Hägnestam:

”Nu ställer jag en fråga som avslöjar min okunnighet! MEN hur ser skolbiblioteksarbetet ut för läsning på iPads o.likn. I dessa tider när vi arbetar med att lära barn läsa via ”att skriva sig till läsning” – hur ser det ut med böcker på paddorna? Börja läsa böcker, tänker jag på. Finns de? Hur ser kunskapen ut runt sådana? Dessutom understryker ju kursplanen i svenska vikten av att ha och arbeta med en stor bredd av läsmaterial.”

Och mitt ännu okunnigare svar var att jag har ingen aning! Jag jobbar med årskurs 7-9 och vi har inga iPads.

Men alla duktiga bibliotekarier och lärare: Hur hanterar ni detta med böcker till iPads?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Ett och ett halvt tusen

olika barn- och ungdomsböcker ges ut i Sverige varje år. Jag vill förstås att eleverna på min skola ska få ta del av de böcker som kan ge dem mest läsglädje. Hur ska jag hitta dem – jag kan ju inte läsa alla?

Jag har tidigare berättat att jag följer ett antal bloggar för att få boktips. Tidningar och facktidskrifter ger en del, men det är inte alltid recensenternas smak överensstämmer med mina elevers. Bokförlagens egen reklam och information tar jag också del av, speciellt de förlag som har en mindre utgivning som särskilt passar läsovana elever (Argasso, Nypon, LL-förlaget). Och vänner, släktingar och kollegor ger ibland utmärkta förslag.

Eleverna på skolan ger ganska ofta förslag på vad jag ska köpa in, och då gör jag nästan alltid det. Bäst är när eleven verkligen har läst en bok, näst bäst när eleven har hört av kompisar eller syskon att den är bra. Ofta köper jag in även de böcker ungdomarna är sugna på att läsa, men det är lite mer av en chansning. Just nu har vi tre böcker som hör ihop med en TV-serie, Pretty little liars, och jag hoppas att de som tyckt om serien och velat ha böckerna även kommer gilla att läsa dem. Elevbibliotekarierna har just nu varsitt exemplar av Barnbokskatalogen så de kan kolla av nyutgivning och önska titlar till biblioteket.

Idag har jag varit på Mediotekets bokpresentation Höstens nya böcker, där Ingalill och Clarissa berättade om en hög med nya böcker. Mediotekets bokpresentation är bra för bibliotekarierna är vana vid att tänka runt hur böckerna kan fungera för barnen och ungdomarna i skolan. De väljer böcker som de tycker har litterär kvalitet och intressant innehåll, och som de tror att ungdomarna kommer att uppskatta.

Och jo, jag läser många böcker själv också. Det brukar bli drygt hundra ungdomsböcker om året – men alla de är inte nya, jag försöker läsa in mig även på en del av det som redan fanns i biblioteket när jag började på skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Mycket arbete i biblioteket

blir det när man har köpt nya böcker. Just nu är det ett antal böcker från bokrean som ska fixas – stämplas, få streckkoder påklistrade, kanske plastas in och så klickas in i bibliotekskatalogen. Tur att man har hjälp!

Jag har femton trevliga elevbibliotekarier ur åttondeklasserna som kommer på raster och hjälper mig. Förutom att fixa med nya böcker så brukar de sitta vid datorn och sköta lån, ställa in böcker i hyllorna, hålla fint i biblioteket och vara allmänt underbara.

Cilla Hjulstaskolan

Ungdomar som bloggar om böcker

gillar jag! Att läsa deras bloggar är ett sätt att få tips om böcker att köpa in till skolbiblioteket. Tonårsboken och Bokpussen är bra, tycker jag.

Det finns också många bibliotekarier som bloggar och delar med sig av tips på bra ungdoms­böcker. Cirkbloggen känner alla vi i Stockholm till, hoppas jag, och jag prenumererar också på bland annat  Collaget från Göteborg, Seriebibliotekarien, Unga Botkyrkabibblan, Bokfreak, Textappeal, Bibliotekarien bloggar och förstås Flaskposten.

Ni som läser det här och kan rekommendera fler ungdomsboksbloggare – lägg gärna en kommentar!

Cilla