Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
facklitteratur

Lovarbete

Det här med en ny arbetsplats innebär att jag måste lägga mycket tid på administrativa grejer, och det roliga pedagogiska får delvis vänta. Under veckan som gått tänkte jag igen på Astrid Falks utmärkta liknelse om att bygga pipelines i stället för att bära hinkar. Genom ett något tidsödande men genomtänkt grundarbete så kommer allt gå lättare sedan.

Här nedan kommer lite om hur jag vill ha det i vårt skolbibliotek och vad jag därför gjort:

Jag har gallrat! I själva biblioteket har kollegan Erik hunnit gallra, men det verkar vara evigheter sedan någon bibliotekarie ägnat sig åt magasinet… Vi behöver hyllorna där för annat, så klart läge att göra en redig gallring. Trasigt och föråldrat ska bort.

Bör gallras

En bra grej med lov är att man kan få hjälp med det tunga arbetet av trevliga barn från fritids.

Till sopen

Sedan är mitt mål att det ska vara enkelt och tydligt för elever och personal att söka i katalogen och därefter gå till hyllan och hitta boken. Alla böcker som hör till ett specifikt hyllsignum ska ha rätt signum i katalogen och även på själva boken.

Bokryggar faktaböcker

Klistra på lappar är ju enkelt, även om det tar tid

Signum på faktaböcker

men att manipulera bibliotekskatalogen är knivigare. Jag har snappat upp råd från Fia Idegård på Engelbrektsskolan och så kom Maria Ronnås och kataloghäxmästaren Ljuba Grigorjeva från Medioteket ut en förmiddag och hjälpte mig.

I BookIT använde jag mängdexemplar och flyttade med hjälp av asterisker och kvalifikatorer böcker med för ”djupt” hyllsignum till det jag ville ha. Man måste vara superkoncentrerad så att det blir rätt. En grej som krånglar till det är alla signum med lilla u framför, de rörs lätt ihop med böckerna om naturvetenskap.

Sedan ändrade jag status på alla böcker som katalogen tyckte fanns på hyllan till försvunna, och så återlämnade jag de som verkligen fanns på hyllan. Detta måste vara det enklaste sättet att inventera beståndet, tack Fia!

Och man får förstås arbeta en bit i taget, jag hann under veckan bli klar med kanske en tredjedel av facklitteraturen. Resten får jag ta allt eftersom.

Det här grundarbetet känns för mig helt nödvändigt. Dels för att elever och personal ska kunna ta sig fram i katalog och bibliotek, men också för att det över huvud taget ska kännas meningsfullt att undervisa i informationssökning i biblioteket.

Och liiiite läslov blev det även hos oss, eftersom mellanstadiets fritidsklubb är granne till Mediateket så lånade de böcker och satt och läste. Mer sånt nästa höst!!!

Läsande på klubben

Treornas fackboksprojekt

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

Terminsstart

Det har varit en väldigt full fart i skolbiblioteket de första veckorna på terminen. Alla högstadieklasser har lånat läromedel, det går rätt enkelt och fort de första dagarna. Men sedan kommer det droppandes nya elever hela tiden, språkval blir klart och då ska eleverna ha fler böcker och eftersom jag inte har någon bra plats för läromedlen i biblioteket blir allt lite krångligt.

Sedan har jag försökt bringa ordning i bibliotekskatalogen för att fixa lånekort till de nya eleverna och ta bort gamla. Det är stor omsättning på elever i vår skola – det kommer och går en väldig massa hela tiden, trots att skolan är ganska liten. Det handlar förstås om att det är stor in- och utflyttning i området, men också på att elever använder det fria skolvalet till att testa andra skolor (och emellanåt komma tillbaka igen). Två veckor efter att jag hade full ordning på lånekontona i en specifik klass så hade ett par elever slutat och ett par andra kommit till.

De flesta klasser har också hunnit ha lektioner med mig i biblioteket. Jag har haft bokprat om svenska böcker med många högstadieklasser och om engelska böcker med ungefär hälften. Fortsättning följer.

De yngre eleverna har hunnit komma till biblioteket på sina regelbundna tider, och på mellanstadiet har klasserna haft varsitt bokprat. Lässtimulerande projekt för mellanstadiet är på gång, men jag har knappt hunnit med dem – jag berättar om dem i ett annat inlägg om några veckor.

Vi har hunnit med det första författarbesöket i det samarbete med Bengt-Erik Engholm som jag och lärarna i tredje klass har på gång.

På lunchrasterna kommer eleverna som vanligt och sitter och läser eller slöar. De kan komma till biblioteket på egen hand från och med årskurs tre, så treorna och jag håller på att trimma ihop oss – de är så välkomna, men när de vill springa och tjoa ska de gå ut i stället. Det verkar gå finfint. Vi har testat att ha lite ritgrejer framme så att det finns något lugnt att fokusera på även om man inte kan koncentrera sig på en bok. Men bäst är nästan när jag kan sätta dem i arbete, igår på fredagen hade ett gäng treor full fart med att stämpla nya böcker och klistra streckkoder.

Terminsuppstart innebär också en del planering med lärare och rådgivning runt litteratur och annat. Speciellt när vi har nyanställda lärare så är det viktigt att jag informerar om stadens och skolans resurser. Det bästa är om jag får ett möte med alla nyanställda på en gång, men det händer sällan. En del lärare pluggar vid sidan av, så beställningar av fortbildningslitteratur har jag också hunnit med en del.

En speciell och rolig händelse var att jag i veckan fick meddelande om att jag ska få Greta Renborgs pris för marknadsföring inom biblioteksvärlden. I samband med det kollade jag hur länge jag bloggat här, det är faktiskt ända sedan 2011. Tiden går.

Och så ber jag att få sluta denna rapport om terminsstarten med reklam för min och Annelie Drewsens nya bok. Den fick fin kritik av BTJ och jag hoppas att den kommer till glädje på många skolor under hösten, när Nobelprisutdelningen börjar närma sig.

Nobel

Facktexter med treorna

Förra läsåret gjorde vi ett bra projekt om facktexter med treorna, inkluderat författarbesök av Bengt-Erik Engholm. Nu är ambitionen att vi ska göra det lite större med årets treor.

Så här ser planeringen för mig, lärarna i de två grupperna med treor och författaren.

Facklitteratursprojekt med årskurs 3 ht 2018

Pedagogisk utgångspunkt: Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter

Deltagande författare: Beng-Erik Engholm, 3 två-lektionsbesök 

Lärare arbetar med samtal och övningar för att öka elevernas kompetens att läsa faktatexter. Läraren arbetar även med elevernas skrivande, i datorer eller Ipads.

Bibliotekarie servar med lämpliga böcker, samt bidrar med bibliotekskunskap om facklitteraturen i skolbiblioteket och instruerar och deltar i informationssökning inför elevernas eget skrivande. Tillgängliggör färdiga böcker i biblioteket.

Författare bidrar med kunskaper om yrket författare och med inspiration för elevernas skrivande.

Lärarnas arbete

  • Kontinuerligt under hösten ett antal lektioner hämtade ur Gears bok
  • Högläsning och boksamtal om Bengt-Eriks böcker
  • Låter eleverna skriva faktaböcker i november-december, antingen efter elevernas eget intresse eller som del av något klassen ändå läser om
  • Ansvarar för att elevernas alster sätts ihop, tecknade bilder skannas in, allt skrivs ut och häftas ihop till böcker

Bibliotekariens arbete

  • Genomgång av faktaböckernas sortering
  • Övningar att leta efter faktaböcker
  • Genomgång av bibliotekskatalogen, inklusive ämnesordssökning
  • Praktiska övningar med bibliotekskatalogen inklusive att hitta från katalog till hylla
  • Informationssökning i samband med faktaboksskrivande

Författarbesök av Bengt-Erik Engholm

  • Ett besök i början av september, då han berättar om sig själv och skrivandet av faktaböcker, Bengt-Erik lägger upp detta
  • Ett besök i mitten oktober då eleverna hunnit läsa och samtala om hans böcker, lärare och bibliotekarie förbereder och Bengt-Erik får mer svara på elevernas frågor om böckerna
  • Ett besök i början av november då Bengt-Erik ger skrivtips: hur skapar man en intressant text, Bengt-Erik lägger upp lektionen.

Bengt-Erik Engholm

har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.

B-E E

Innan Bengt-Eriks besök hade våra treor arbetat med faktatexter på olika sätt. Lärarna har använt Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och gjort en del övningar ur den. De hade bland annat arbetat en del med att jämföra skönlitterära och facklitterära texter samt tittat på faktatexters ”särdrag” (Gears term).

Det där med ”särdragen” var en av anledningarna till att vi redan i höstas bokade in Bengt-Erik Engholm. Hans texter innehåller nämligen inte dessa, och en av alla utmärkta lektionsidéer som Gear ger i sin bok handlar om att ta faktatexter utan ”särdrag” och utrusta dem med sådana. Vi hann inte dit, men Bengt-Erik blev i alla fall imponerad av hur kunnigt våra elever talade om faktatexter och hur många facklitterära termer de kunde. Lärarna Ulla och Merja hade gjort ett gott arbete, och eleverna hade som vanligt blivit väldigt engagerade och entusiastiska.

Givetvis hade klasserna också läst hans böcker innan besöket. De har intresseväckande titlar som Snor, Blod, Löss, Skelett

Under besöket berättade Bengt-Erik om hur det går till när han skriver sina böcker: hur han får idéer, hur han samlar ihop frågor att svara på, hur han söker information och vilka källor som kan vara mer eller mindre bra. Det där är förstås ett bra sätt att närma sig källkritiken, att förstå hur en professionell författare gör.

Vet ni förresten varför Bengt-Erik skriver facklitteratur för barn? Det här vill han med sina böcker, i prioritetsordning:

  1. Att de ska vara roliga att läsa.
  2. Att läsaren ska vilja läsa mer, antingen om ämnet eller så någon annan faktabok.
  3. Att läsaren ska lära sig något om ämnet.

Det var intressant tycker jag. Facktexter som är skrivna i första hand för att roa blir förstås annorlunda än sådana som skrivs mest för att lära ut något som författaren tycker är viktigt. Men man lär sig en massa medan man läser Bengt-Eriks böcker. Visste ni till exempel att om man kunde samla allt snor som bildas i ens näsa, så skulle det efter tre månader vara tillräckligt för att fylla ett badkar?

Är ni förresten med i Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018? Under april månad ska alla läsa sakprosa så där kan man få många bra boktips om fackböcker den närmsta tiden.

Bibliotekskunskap

Hmm… låter det lite gammaldags?

Nej, det är viktigt att eleverna förstår hur böckerna är uppställda i skolbiblioteket och hur man söker på olika sätt i bibliotekskatalogen. Denna vecka ska jag ha bibliotekskunskap med sjuorna och här är vad jag hoppas att jag lyckas förmedla:

  • bibliotekskatalogen är en databas, där uppgifterna är inmatade av bibliotekarier
  • ämnesordssökning i bibliotekskatalogen fungerar inte på samma sätt som en fulltextsökning i google
  • facklitteraturen är sorterad efter vad den handlar om, till skillnad från skönlitteraturen
  • sorteringen av facklitteraturen är inte alltid helt självklar eftersom böcker handlar om många saker
  • några specifika saker som man måste veta när man söker i vår bibliotekskatalog

Och så hoppas jag att eleverna kommer att bli nyfikna och upptäcka bredden på den litteratur som finns tillgänglig i vårt skolbibliotek medan de utför de uppgifter som jag ger dem. Lära sig hitta men också upptäcka är alltså målet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Hitta svar i biblioteket

Idag fortsatte tvåorna, läraren Eva och jag att lära oss mer om rymden. Klassen gör mycket mer än det vi hinner på de lektioner jag är med; jag har tagit mig an det där med att ställa frågor och söka information.

När eleverna jobbade med lässtrategin att ställa frågor till en kort faktatext så fick vi flera spännande frågor som vi inte hittade svar på i den texten. Idag var det dags att fortsätta jobba med dem.

Eva och en halvklass kom till biblioteket, jag hade gjort plats framför facklitteraturens avdelning Ua och där satte sig eleverna på golvet. Jag påminde dem om att de skrivit frågor förra veckan och så pratade vi lite om fack-/skönlitteratur och kollade på signumlapparna på bokryggarna. Jag visade att alla böcker om rymden står på avdelning Ua och så nämnde jag några andra avdelningar.

Avd Ua

Efter det delade jag ut ett papper där jag skrivit upp de frågor som vi velat ha svar på. Det var ett par frågor om månen och flera om de första astronauterna som reste till månen. Jag läste alla frågorna högt.

Jag hade förberett med fyra böcker i hyllan som jag tänkte skulle vara bra att använda. Jag tog fram en i taget, bläddrade och visade att det ibland är rätt mycket att läsa och titta på. Jag demonstrerade register och innehållsförteckning och med hjälp av dem valde jag någon sida ur varje bok att läsa högt. I en bok fanns varken register eller innehållsförteckning och då blev det knepigt. Jag läste en kort passage och så fick eleverna fundera och diskutera om vi fått svar på någon av våra frågor. Och sedan lite till.

Vi hade cirka drygt 30 minuter till vårt förfogande och hann inte söka reda på svar på alla frågor. Jag gick lugnt och metodiskt till väga och Eva såg till att alla elever hängde med. Eleverna var observanta, reflekterande och riktigt kluriga.

Som bibliotekarie har jag ju inte så mycket tid i klassen. Men eftersom jag har läraren med på lektionen så vet hon precis vad vi gjort och kan återknyta till detta på andra lektioner. Eleverna behöver förstås själva öva på att använda register och innehållsförteckning. Att utforska facklitteraturen i biblioteket kommer vi fortsätta med senare.

Nu har jag några knepiga frågor kvar att förbereda informationssökning om till nästa vecka. Undrar hur vi ska få veta om astronauterna sov på nätterna och hur rymdraketen i så fall styrdes?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola