Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Högläsning

En omläsning – eller flera

December månads uppdrag i den roliga Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 är att En omläsning. Det passar mig utmärkt, jag gillar att läsa om böcker.

Jag är en bokslukare och läser ofta rätt oreflekterat. Omläsning för mig blir en möjlighet att uppmärksamma en massa saker jag missat vid första läsningen. Till exempel alla detaljer som leder fram till slutet, de hittar jag när jag vet vilket slutet är. Eller leta efter slutet på något som inte är bokens huvudtema: jag har flera gånger läst om Harry Potter-böckerna med den uttalade ambitionen att lägga märke till vad det egentligen blir av Hermiones kamp för husalfernas rättigheter. Fast… hittills har jag alltid tappat bort det på vägen när jag blivit uppslukad av händelserna. En del bokvärldar tycker jag så mycket om att vara i, då är det roligt att läsa om böcker för att få hälsa på igen.

Men det här handlade om min egen läsning, hemma, för mig själv.

Det finns förstås en massa böcker jag återkommer till i skolbiblioteket. Jag tänkte nämna några av dem och varför. Det här är böcker som jag läser tillsammans med eleverna, inte sådana som jag bara bokpratar om. Därför blir det bilderböcker, ganska korta, som jag hinner läsa på en bibliotekslektion:

9789172994003Sagan om pannkakan – för att det är så roligt med upprepningarna som bara blir längre och längre. Eleverna brukar hjälpa till.

till-vildingarnas-landTill vildingarnas land – för att den är underbar, av en ALMA-pristagare och för att jag fått en vana att använda den när jag introducerar lässtrategin Spågumman.

5047264_1Följa John – för att den gottar sig i en massa ord, är spännande och rolig och för att eleverna får känna sig smarta när de kollar bilderna.

anden-doden-och-tulpanenAnden, döden och tulpanen – för att vi blir alldeles tagna av den, både elever och lärare. Och så är den av en ALMA-pristagare.

239b98e3-ca59-49a0-b897-06ee32bb228fFru Sunesson kör så det ryker – för att den är så rolig och knäpp.

29698176_O_1Mamma Medusa – för att jag blir så imponerad över hur kloka våra elever är. Och för att den är av en ALMA-pristagare.

Nä, nu slutar jag att skriva. Det finns SÅ många bra och lagom långa bilderböcker som jag läser för eleverna. Mina bibliotekslektioner är ungefär 40 minuter långa och under den tiden ska eleverna hinna välja och låna böcker också. Så, det blir inte så lång tid för samtal om boken. Oftast lånar läraren med boken till klassrummet sedan, ibland passar det att jobba vidare med den, eller så får den i alla fall finnas tillgänglig om eleverna vill bläddra och läsa mer i den på egen hand.

Här kan ni för övrigt läsa om när läraren Ulla Sporrner berättar om sina omläsningar av Astrid Lindgrens bilderböcker tillsammans med sina lågstadieelever.

Bilderböcker för 14-åringar

Jag nämnde förut att en av lärarna som undervisar i Svenska/Svenska som andraspråk i åttan hade talat med sina elever om att läsa högt för småsyskon. Det var ju en strålande idé – bra för våra elever att öva högläsning och bra för småsyskonen att få böcker lästa för sig!

Vi har inte så många bilderböcker i vårt högstadiebibliotek så detta var ett perfekt tillfälle att besöka Tensta bibliotek. Marion, som är barnbibliotekarie där, och jag förberedde besöken tillsammans och så här har de tre åttondeklassernas besök blivit:

Vi har träffats utanför biblioteket och samlat ihop klassen tillsammans med läraren. Efter en snabbtitt in på barnavdelningen så har eleverna satt sig på stolar och kuddar i ett grupprum där Marion plockat in en massa fina bilderböcker. Jag har haft en docka i knäet och berättade om hur jag brukat placera barn när jag läst högt. Sedan har Marion och jag talat lite om bilderböcker och hur man kan läsa dem, varvat med att vi också läste några hela böcker: Sagan om den lilla lilla gumman, Max dockvagn, Det röda trädet och ett par till. I två av klasserna berättade Marion också en saga. Efteråt har eleverna fått en stund på sig att låna böcker.

Det hela var mycket lyckat och en intressant upplevelse på flera sätt. Våra högstadieungdomar är inte alltid så lätthanterliga, och det kändes lite osäkert hur de skulle reagera när vi tänkte läsa småbarnsböcker för dem. Dessutom var bara en av de tre klasserna ordentligt förberedd på vad vi skulle göra. Alla klasserna kom tillsammans med lärare som är tydliga och har elevernas förtroende – det var ju en god grund.

Bara några få av eleverna verkade känna igen böckerna vi visade – Alfons Åberg var kanske mest känd. Några elever satte upp en lätt skeptisk min när vi satte igång, men jag tror att de insåg att Marion och jag verkligen gillade de här böckerna. Vi hade väl också lite glimten i ögat när vi läste böckerna som om vi hade läst dem för små barn.

Klasserna lyssnade väldigt intresserat när vi läste högt!

Elever som ofta kan agera motvals mot oss vuxna satt faktiskt absorberade av Sagan om den lilla lilla gumman; och Det röda trädet hade eleverna starka åsikter om. En flicka sa direkt att den handlar om att vara tonåring. Det verkade helt klart som att detta var en upplevelse för våra ungdomar.

Alla våra elever har ju föräldrar som är uppväxta i andra länder, och många av våra elever har inte heller själva tillbringat sina småbarnsår här i Sverige med svenska barnböcker. Kanske är det en bidragande orsak till att det blev så lyckat – detta var helt enkelt något helt nytt för många i klasserna?

Eller så är det bara så att bilderböcker och högläsning är en så väldigt bra grej – kanske passar det alla grupper av elever?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola