Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Informationssökning

Författarbesök och Wikipedia

Under hösten har två författare besökt vår skola och träffat klasser på högstadiet. Det är alltid väldigt bra med författarbesök. De föregås av att klasserna läser och samtalar om minst en av författarens böcker och när besöket äger rum får de möjlighet att lära sig om hur en författare arbetar. Efter besöket är det alltid några elever som har blivit nyfikna och vill läsa fler böcker av författaren. Läsning pågår är ett koncept som funnits i många år – det är så skönt när saker som fungerar bra återkommer och blir en tradition.

I år har vi också passat på att använda författarbesöken till att kika på Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia om barn- och ungdomsboksförfattare är ofta ganska torftiga, och då är det enkelt för oss att göra dem lite bättre.

Vi tittar tillsammans på artikeln, jämför med vad vi lärt oss om författaren, kontrollerar om det finns källor, kollar om listan på utgivna böcker är aktuell och så söker vi lite information och diskuterar vilka källor som är trovärdiga och bra att använda. Årets författare saknade bilder i Wikipedia, så vi har pratat om vilka bilder man får använda och lagt upp egna i Wikimedia som vi sedan infogat i Wikipedia.

Det här har varit ganska små arbeten men ändå innehållit ett visst lärande inom informationssökning och källkritik. Att känna till Wikipedias för- och nackdelar är nödvändigt för alla som söker information på webben. Däremot har vi i dessa små arbeten inte jobbat med elevernas skrivande, det är jag som har formulerat mig (i samtal med eleverna) och arbetat i Wikipedia från mitt konto.

Så -artiklarna i Wikipedia om Pernilla Gesén och Mats Berggren är nu en smula bättre än de var för någon månad sedan. De har fotografier, hyfsat med källor och lite mer text.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bibliotekskunskap

Hmm… låter det lite gammaldags?

Nej, det är viktigt att eleverna förstår hur böckerna är uppställda i skolbiblioteket och hur man söker på olika sätt i bibliotekskatalogen. Denna vecka ska jag ha bibliotekskunskap med sjuorna och här är vad jag hoppas att jag lyckas förmedla:

  • bibliotekskatalogen är en databas, där uppgifterna är inmatade av bibliotekarier
  • ämnesordssökning i bibliotekskatalogen fungerar inte på samma sätt som en fulltextsökning i google
  • facklitteraturen är sorterad efter vad den handlar om, till skillnad från skönlitteraturen
  • sorteringen av facklitteraturen är inte alltid helt självklar eftersom böcker handlar om många saker
  • några specifika saker som man måste veta när man söker i vår bibliotekskatalog

Och så hoppas jag att eleverna kommer att bli nyfikna och upptäcka bredden på den litteratur som finns tillgänglig i vårt skolbibliotek medan de utför de uppgifter som jag ger dem. Lära sig hitta men också upptäcka är alltså målet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Internet och Google med femmorna

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Två lektioner om Internet

har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar.

Lektion ett

Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Jag berättade att eftersom jag visste vad filmen hette så skrev jag namnet på den i sökrutan på Youtube: Internet så funkar det. När vi såg startsidan på filmen fick eleverna använda lässtrategin Spågumman en liten stund och prata med varandra två och två om vad de trodde att filmen skulle handla om. Innan vi såg filmen uppmanade jag dem att vara detektiver medan vi tittade, det finns många nya ord i filmen.

Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Det var bland annat surfplatta, sladd, kabel, mobilmast, nätverk och Internettrafik. Vi pratade om orden och försökte förstå. Sedan kollade vi de två minuterna i filmen en gång till, den här gången med uppdraget att vara reportrar och ställa frågor till filmen. Det var inte svårt, eleverna kom med många kloka funderingar, här är några av dem:

internetlektion treor jan 2016

Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar.

Lektion två

Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Eleverna hade kloka idéer om Sydpolen och jag berättade att det där med hur informationen kan hitta skulle vi få veta litegrand om när vi fortsatte titta på filmen. Vi såg filmen från början igen, men fortsatte denna gång till 4.12 minuter in. Vi kollade sedan av orden server, datorhall och pratade lite om språk och siffror och det där att datorer kan prata med varandra tvärs över jordklotet.

De här eleverna har bloggat en del de sista månaderna, tillsammans med en annan lärare, och jag tänkte att prata om bloggen kunde vara ett bra sätt att tydliggöra hur man kan hitta på Internet. Eleverna berättade för mig hur man kunde göra för att få fram deras blogg. Förslaget var att skriva hjulstastars i webbläsaren och det funkade utmärkt, de hade ju tittat på bloggen tidigare i klassrummet. Men om vi inte hade vetat vad bloggen hette, hur hade vi kunnat göra då?

Jag berättade om Google, att det är en sökmotor som hjälper oss att hitta, och att man kan tänka att det finns en Google-spindel som kryper runt på Internet och samlar information. Spindeln rör sig otroligt snabbt på Internet, men är inte riktigt överallt och besöker oftare de delar där det händer mycket saker. Och så använder Google den samlade informationen när man gör en sökning. Vi prövade att skriva många ord som finns i ett inlägg på elevernas blogg, och konstaterade att det som eleverna publicerat dagen innan fortfarande inte samlats in av google. Men ett äldre inlägg gick bra att hitta när vi skrev många ord.

Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google. Det blev nästan tre miljoner träffar -Oooh! Jag berättade att någonstans bland dessa träffar fanns förstås deras blogginlägg, men att det ju inte funkar att sitta och leta igenom så många webbsidor. Därför är det bra att skriva så många ord som möjligt utav de man tror finns på webbsidan.

Vi hann också med att pröva att göra bildsökningar. Vad händer när man skriver Cilla Dalén i en bildsökning? Jo, många bilder på mig kommer fram men också en hel del annat. Varför? Vi konstaterade att bildsökningen går till så att Google letar i texterna runt bilderna. Därför kan det bli lite tokigt, och det är viktigt att man klickar sig in till själva webbsidan för att läsa om bilden.

Ja, jag tycker inte heller att Google och Internet är lätt att begripa. Men jag är övertygad om att man måste försöka förstå vad som händer för att kunna hitta den information man vill ha. Och att ställa frågor och fundera är en bra väg även om vi inte alltid lyckats besvara dem. Häromdagen skrev jag om en föreläsning av Olof Sundin, läs gärna det inlägget också.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Inspirationsdag i Eskilstuna

I måndags medverkade jag på en inspirationsdag som Eskilstunas Lässatsning ordnade för lärare och bibliotekarier som arbetar med årskurs f-3. Jag hade blivit inbjuden att tala om “forskande” och faktaboksläsning, och här är en del av det jag tog upp:

Med utgångpunkt i mitt nuvarande pedagogiska credo:

  • Det vi vill att eleverna ska kunna – det måste vi undervisa om!
  • Vilka små delmoment ingår i detta?
  • Vi vuxna måste förebilda (modella, modellera) och tänka högt!
  • Eleverna måste få vara aktiva!
  • Eleverna behöver använda sitt språk!
  • Vi måste ge eleverna rätt stöttning – med självständighet som mål!

tittade vi på exempel ur Textflytt och sökslump, kapitlet Skolnära skildringar. Där finns flera beskrivningar av elever i olika åldrar som inte klarar av de uppgifter som ibland kallas att “forska”, det vill säga att söka information ur olika källor och utifrån den informationen göra någon form av redovisning. Observationerna som beskrivs i Textflytt och sökslump har några år på nacken, men jag tror att det som beskrivs där nog emellanåt förekommer fortfarande.

I Textflytt och sökslump står om yngre elever som ska plocka ut information ur facktexter, men saknar strategier för att läsa och förstå samt för att sammanfatta och bearbeta vad de läst. Eleverna memorerar fragment ur texterna och skriver oreflekterat ner det som de kommer ihåg. Även äldre elever ses agera på ungefär samma sätt.

Jag tror att en orsak till att lärarna organiserat klassrumsarbetet på detta sätt är att de inte reflekterat över vilka förmågor eleverna måste behärska för att klara av sådana uppgifter. Ett sätt att upptäcka de här delförmågorna är kanske att planera hur man kan förebilda processen? Förmodligen inser man då hur komplex den är.

Ett gott exempel på hur man kan undervisa om en del av processen,att utvinna och sammanställa information ur texter, kommer från Eva Bjuvén, lågstadielärare på min skola.

Om man läser forskning om informationskompetens inom biblioteks- och informationsvetenskap så får man en också en viss uppfattning om vilka delförmågor som elever brukar ha problem med.

Delkompetenser

Inom B&I presenteras också olika förslag till hur skolarbeten som inbegriper informationssökning kan organiseras för att det ska bli mer lärande och mindre klippåklistrande. En sammanfattning av detta finns i kapitlet Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet. En viktig del är formulerandet av frågeställningar för arbetena.

Idag används begreppet MIK (Medie- och InformationsKunnighet), som ett samlingsbegrepp för bland annat det som krävs för att klara av självständigt lärande i ett utbildningssystem där information finns både digitalt och i tryckta medier. Men när MIK-begreppet definieras glöms själva läsförståelse ofta bort, trots att den är helt central.

De lässtrategier som ingår i Reciprocal Teaching (reciprok läsundervisning) är mycket bra att använda för att tränga in i själva läsförståelsen i samband med informationssökning och källkritik. När man ska förutspå/förutsäga/aktivera förförståelse gör man lite annorlunda med faktaböcker än med skönlitterära. Att använda faktaböckers index, innehållsförteckning och andra hjälpmedel för att orientera sig i texterna hör till det som elever behöver lära sig. Jag tror också att de behöver få pröva olika modeller för att sammanfatta faktatexter. För att utvinna central information ur en text kan grafiska modeller som tabeller, flödesscheman och Venn-diagram vara ett stöd.

Under min föreläsning talade jag också om sådant jag berättat om tidigare här på bloggen, så den som är intresserad får klicka här nedan.

Om lässtrategin att ställa frågor till texten, som ett sätt att öka engagemanget och få tag i bra frågeställningar för informationssökning

Om att undervisa i hur man kan använda biblioteket och faktaböckerna för att söka svar på specifika frågor

Om att diskutera bildernas roll i faktatexter

Förutom Textflytt och sökslump tipsade jag om Se texten! och Att läsa faktatexter.

Så här summerade jag vad jag hoppades att jag fått fram under min föreläsning:

Sammanfattning Eskilstuna

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Hitta svar i biblioteket

Idag fortsatte tvåorna, läraren Eva och jag att lära oss mer om rymden. Klassen gör mycket mer än det vi hinner på de lektioner jag är med; jag har tagit mig an det där med att ställa frågor och söka information.

När eleverna jobbade med lässtrategin att ställa frågor till en kort faktatext så fick vi flera spännande frågor som vi inte hittade svar på i den texten. Idag var det dags att fortsätta jobba med dem.

Eva och en halvklass kom till biblioteket, jag hade gjort plats framför facklitteraturens avdelning Ua och där satte sig eleverna på golvet. Jag påminde dem om att de skrivit frågor förra veckan och så pratade vi lite om fack-/skönlitteratur och kollade på signumlapparna på bokryggarna. Jag visade att alla böcker om rymden står på avdelning Ua och så nämnde jag några andra avdelningar.

Avd Ua

Efter det delade jag ut ett papper där jag skrivit upp de frågor som vi velat ha svar på. Det var ett par frågor om månen och flera om de första astronauterna som reste till månen. Jag läste alla frågorna högt.

Jag hade förberett med fyra böcker i hyllan som jag tänkte skulle vara bra att använda. Jag tog fram en i taget, bläddrade och visade att det ibland är rätt mycket att läsa och titta på. Jag demonstrerade register och innehållsförteckning och med hjälp av dem valde jag någon sida ur varje bok att läsa högt. I en bok fanns varken register eller innehållsförteckning och då blev det knepigt. Jag läste en kort passage och så fick eleverna fundera och diskutera om vi fått svar på någon av våra frågor. Och sedan lite till.

Vi hade cirka drygt 30 minuter till vårt förfogande och hann inte söka reda på svar på alla frågor. Jag gick lugnt och metodiskt till väga och Eva såg till att alla elever hängde med. Eleverna var observanta, reflekterande och riktigt kluriga.

Som bibliotekarie har jag ju inte så mycket tid i klassen. Men eftersom jag har läraren med på lektionen så vet hon precis vad vi gjort och kan återknyta till detta på andra lektioner. Eleverna behöver förstås själva öva på att använda register och innehållsförteckning. Att utforska facklitteraturen i biblioteket kommer vi fortsätta med senare.

Nu har jag några knepiga frågor kvar att förbereda informationssökning om till nästa vecka. Undrar hur vi ska få veta om astronauterna sov på nätterna och hur rymdraketen i så fall styrdes?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Några grundläggande förutsättningar

inför det lilla arbete jag gör inom kursen Medie- och informationskunnighet i skolan och som jag delvis ska redovisa genom att publicera några texter här på bloggen:

  • Läsförmåga är helt avgörande för att kunna söka, källkritiskt granska och bearbeta information. Jag har berört det lite grand här, och när ni läser det: ha i minnet att lässtrategierna i RT bygger på forskning av hur erfarna läsare gör (Westlund: Att bedöma elevers läsförståelse s 47ff). För att alla elever ska utveckla god läsförmåga krävs undervisning i läsförståelse, inte endast mycket tid för läsning.
  • Informationssökning och källkritik är också ett område som kräver undervisning, det är en klassisk uppgift för bibliotekarier enligt Louise Limberg (i Medie- och informationskunnighet – en forskningsantologi s 28) men står utskrivet inom de flesta ämnen i LGR11 – så det är lärares ansvar enligt styrdokumenten.
  • Ett av problemen när elever ägnar sig åt informationssökningsuppgifter i skolan är att de ofta endast har en rubrik på sitt ämne – inte några frågeställningar för vad de vill veta. Skolarbetet begränsas då lätt till att samla ihop enkla faktauppgifter och inget djupare lärande sker (Limberg, samma skrift, s 29 f).
  • Undervisning måste få ta tid. Vi vuxna behöver synliggöra de olika sätten att tänka som vi vill att eleverna ska tillägna sig. Vi behöver förebilda (modella, modellera) det eleverna förväntas göra, vi behöver låta dem arbeta tillsammans så de kan ta stöd av varandra och får många tillfällen att samtala och vi behöver ge dem tillräckliga stödstrukturer så att de klarar av sina uppgifter.

Så – mitt arbete går ut på att i samarbete med Eva som undervisar i årskurs två introducera lässtrategin ”att ställa frågor på texten” i samband med att klassen arbetar på temat rymden. Jag hoppas att användningen av den strategin gör att de läser texterna engagerat och upptäcker saker de är nyfikna på att veta mer om. Och så ska vi jobba med några sätt att söka information för att få svar på frågorna.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Allt finns inte i Google!

Till exempel så hade jag svårt att googla fram några lättlästa texter med information om Barbro Lindgren, när jag skulle hjälpa våra tvåor att ta reda på sådant de undrade om henne.

Men i Stockholms stads kommunala skolor har vi ju databasen Mediearkivet där det finns möjlighet att söka i tryckta texter. Genom att välja att söka i bara Kamratposten och 8 sidor så fick jag lätt fram två fina reportage från förra våren när Barbro Lindgren fick ALMA-priset.

Hurra för Mediearkivet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

MIK + Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ett sätt att undervisa om texter som stödjer elevernas skrivutveckling, men även läsförståelse. Den är utmärkt för elever med annat modersmål, men bra för alla. Modellen finns beskriven på många ställen, men enkelt och tydligt är det på sidorna 11-12 i Anna Kayas och Monica Lindvalls text till Läslyftet. Cirkelmodellen hör hemma inom genrepedagogiken och har den vettiga grundtanken att det som vi vill att eleverna ska kunna göra måste vi också undervisa om. 

Självklart? Nja, det är väl det som diskuteras idag angående den bristande läsförståelsen – att vi inte undervisat ordentligt. Och hur är det med Medie- och InformationsKunnighet? Hur ofta kastas eleverna in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi gett dem möjlighet att lära sig det tillsammans?

Häromdagen funderade jag över hur lässtrategier kan ha betydelse för MIK. Nu tänkte jag testa och se om jag kan krydda cirkelmodellen med lite MIK-kunskaper. Anledningen är att jag tror att genrepedagogiken är viktig, men jag är rädd att vi glömmer bort det där med MIK om vi inte tänker oss för.

I cirkelmodellens första fas handlar det om att bygga upp elevernas förkunskaper inom det ämne man ska behandla. Här tror jag att klassen bland annat kommer att läsa olika texter ur böcker eller tidningar, kolla på saker på webben, kanske se någon film från Youtube och samtala om innehållet. Jag föreslår att läraren här förebildar (modellar) hur hen söker fram materialet, tänker högt om sökmetoder, relevansbedömningar och källkritiska aspekter. Tala också tydligt om alla texter (i vid bemärkelse) på ett sådant sätt att det tydligt framgår att alla har en avsändare som vill något med sin text och har valt att gestalta sitt budskap så som vi ser det. Här passar det också bra att visa eleverna hur man kan hålla ordning på det material man använt genom att göra en källförteckning (kan förstås vara väldigt enkel om det är yngre elever).

I andra fasen går man in på djupet i en modelltext, en text som är väl skriven för att fylla syftet med den aktuella genren. Jag föreslår att man även här är noga med att framhålla författaren som en aktiv person som valt att lyfta fram just detta innehåll på just detta sätt.

I den tredje fasen skriver elever och lärare tillsammans en text. Läraren leder ett samtal medan texten växer fram, om innehåll och form. Här föreslår jag att man använder källförteckningen från fas ett för att enkelt kunna återkomma till det man jobbade med då och kolla faktauppgifter. Den text som elever och lärare skriver tillsammans som modelltext tycker jag sedan ska publiceras på något lämpligt sätt. Kanske passar den i wikimini, om det är yngre elever, eller på en blogg? Eller i skolbiblioteket i pappersform? Ofta vill man ha bilder till texter och då är det guldläge att diskutera bilders funktion men också upphovsrätt och Creative Commons.

I fas fyra ska eleverna skriva egna texter, gärna i par så de får stöd av varandra. De får använda den gemensamma texten som förebild, och jag föreslår att även de andra delarna av det som klassen gjort gemensamt nu kan befästas genom att eleverna arbetar en gång till med informationssökning, relevansbedömning, källkritik, källförteckning, creative commons och publicering. Fast förstås med tillräckligt stöd genom styrning av läraren.

En kritik mot cirkelmodellen är att den tar tid. Och med de extra aspekterna jag lagt till blir det förstås ännu mer tidskrävande. Men – det eleverna ska lära sig måste vi som sagt undervisa om. Och det här var ett förslag till hur man kan tänka.

Apropå undervisa om informationssökning. Känner ni till den utmärkta termen samtalsgoogla? Om inte, läs vad Filippa Mannerheim skriver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola