Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Källkritik

Författarbesök och Wikipedia

Under hösten har två författare besökt vår skola och träffat klasser på högstadiet. Det är alltid väldigt bra med författarbesök. De föregås av att klasserna läser och samtalar om minst en av författarens böcker och när besöket äger rum får de möjlighet att lära sig om hur en författare arbetar. Efter besöket är det alltid några elever som har blivit nyfikna och vill läsa fler böcker av författaren. Läsning pågår är ett koncept som funnits i många år – det är så skönt när saker som fungerar bra återkommer och blir en tradition.

I år har vi också passat på att använda författarbesöken till att kika på Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia om barn- och ungdomsboksförfattare är ofta ganska torftiga, och då är det enkelt för oss att göra dem lite bättre.

Vi tittar tillsammans på artikeln, jämför med vad vi lärt oss om författaren, kontrollerar om det finns källor, kollar om listan på utgivna böcker är aktuell och så söker vi lite information och diskuterar vilka källor som är trovärdiga och bra att använda. Årets författare saknade bilder i Wikipedia, så vi har pratat om vilka bilder man får använda och lagt upp egna i Wikimedia som vi sedan infogat i Wikipedia.

Det här har varit ganska små arbeten men ändå innehållit ett visst lärande inom informationssökning och källkritik. Att känna till Wikipedias för- och nackdelar är nödvändigt för alla som söker information på webben. Däremot har vi i dessa små arbeten inte jobbat med elevernas skrivande, det är jag som har formulerat mig (i samtal med eleverna) och arbetat i Wikipedia från mitt konto.

Så -artiklarna i Wikipedia om Pernilla Gesén och Mats Berggren är nu en smula bättre än de var för någon månad sedan. De har fotografier, hyfsat med källor och lite mer text.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Internet och Google med femmorna

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Skolbibliotekarien självklar i Läslyftet

Elever_läser

Nu startar Läslyftet på ett antal skolor runt om i Sverige, i syfte att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga enligt Skolverkets webbplats.

Min skola deltog i Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet under läsåret 2014/2015, och det var självklart att även skolbibliotekarien skulle delta. Något jag förstått inte är fallet på alla skolor i Sverige.

Under denna provomgång användes modulen ”Samtal om text”.
Texterna lästes och diskuterades i mindre grupper med en handledare. Lärarna prövade metoderna och gången efter diskuterade gruppen hur det hade fungerat i klassrummet.
Samtliga deltagare associerade och drog slutsatser av det lästa och de beprövade metoderna utifrån sina erfarenheter.

Som skolbibliotekarie var det oerhört lärorikt att få gräva ner sig i komplexa texter om olika lässtrategier och metoder. Till min förvåning fann jag väldigt mycket stoff i textmaterialet som har en klar koppling till förmågan att kritiskt syna och värdera källor. Tänker framförallt på avsnittet om kritisk läsning av olika texttyper och kritiskt tänkande.

Jag kan se ett flertal lärsituationer där ett samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare kan stödja elevernas utveckling i läsförståelse och kritiskt granskning. För att uppnå ett sådant samarbete behöver både bibliotekarien och läraren dela med sig och utveckla sina kunskaper inom dessa områden.

Läslyftet är ett utomordentligt tillfälle för att lägga grunden till bra samarbetsformer eller utveckla befintliga. Det ger framförallt tid och rum för diskussioner och erfarenhetsutbyten, som under gynnsamma förhållanden kan leda till ett bättre arbetssätt. Kollegialt lärande när det är som bäst.

Låt Läslyftet bli ett brett kollegialt lärande, där skolbibliotekarien inte bara kan utan ska bidra med sin kompetens.

Lotta Metcalfe

Bibliotekarie på Mariaskolan i Stockholms stad

MIK + Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ett sätt att undervisa om texter som stödjer elevernas skrivutveckling, men även läsförståelse. Den är utmärkt för elever med annat modersmål, men bra för alla. Modellen finns beskriven på många ställen, men enkelt och tydligt är det på sidorna 11-12 i Anna Kayas och Monica Lindvalls text till Läslyftet. Cirkelmodellen hör hemma inom genrepedagogiken och har den vettiga grundtanken att det som vi vill att eleverna ska kunna göra måste vi också undervisa om. 

Självklart? Nja, det är väl det som diskuteras idag angående den bristande läsförståelsen – att vi inte undervisat ordentligt. Och hur är det med Medie- och InformationsKunnighet? Hur ofta kastas eleverna in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi gett dem möjlighet att lära sig det tillsammans?

Häromdagen funderade jag över hur lässtrategier kan ha betydelse för MIK. Nu tänkte jag testa och se om jag kan krydda cirkelmodellen med lite MIK-kunskaper. Anledningen är att jag tror att genrepedagogiken är viktig, men jag är rädd att vi glömmer bort det där med MIK om vi inte tänker oss för.

I cirkelmodellens första fas handlar det om att bygga upp elevernas förkunskaper inom det ämne man ska behandla. Här tror jag att klassen bland annat kommer att läsa olika texter ur böcker eller tidningar, kolla på saker på webben, kanske se någon film från Youtube och samtala om innehållet. Jag föreslår att läraren här förebildar (modellar) hur hen söker fram materialet, tänker högt om sökmetoder, relevansbedömningar och källkritiska aspekter. Tala också tydligt om alla texter (i vid bemärkelse) på ett sådant sätt att det tydligt framgår att alla har en avsändare som vill något med sin text och har valt att gestalta sitt budskap så som vi ser det. Här passar det också bra att visa eleverna hur man kan hålla ordning på det material man använt genom att göra en källförteckning (kan förstås vara väldigt enkel om det är yngre elever).

I andra fasen går man in på djupet i en modelltext, en text som är väl skriven för att fylla syftet med den aktuella genren. Jag föreslår att man även här är noga med att framhålla författaren som en aktiv person som valt att lyfta fram just detta innehåll på just detta sätt.

I den tredje fasen skriver elever och lärare tillsammans en text. Läraren leder ett samtal medan texten växer fram, om innehåll och form. Här föreslår jag att man använder källförteckningen från fas ett för att enkelt kunna återkomma till det man jobbade med då och kolla faktauppgifter. Den text som elever och lärare skriver tillsammans som modelltext tycker jag sedan ska publiceras på något lämpligt sätt. Kanske passar den i wikimini, om det är yngre elever, eller på en blogg? Eller i skolbiblioteket i pappersform? Ofta vill man ha bilder till texter och då är det guldläge att diskutera bilders funktion men också upphovsrätt och Creative Commons.

I fas fyra ska eleverna skriva egna texter, gärna i par så de får stöd av varandra. De får använda den gemensamma texten som förebild, och jag föreslår att även de andra delarna av det som klassen gjort gemensamt nu kan befästas genom att eleverna arbetar en gång till med informationssökning, relevansbedömning, källkritik, källförteckning, creative commons och publicering. Fast förstås med tillräckligt stöd genom styrning av läraren.

En kritik mot cirkelmodellen är att den tar tid. Och med de extra aspekterna jag lagt till blir det förstås ännu mer tidskrävande. Men – det eleverna ska lära sig måste vi som sagt undervisa om. Och det här var ett förslag till hur man kan tänka.

Apropå undervisa om informationssökning. Känner ni till den utmärkta termen samtalsgoogla? Om inte, läs vad Filippa Mannerheim skriver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

MIK + RT

Jag fick en utmärkt kommentar till förra inlägget om MIK, på facebook av Christina Johansson, och det är att lässtrategierna är viktiga för MIK.

Om man tänker sig en uppgift inom utbildning eller arbetsliv som går ut på att söka, sammanställa och dra någon form av slutledningar av information om någonting så är förstås nästan alltid läsförståelse helt nödvändig. Men det kan vara intressant att fundera över hur de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching inverkar direkt på processen. Jag testar:

Att överblicka och förutspå är nödvändigt när man ska göra en relevansbedömning i samband med att man söker information. Idag är det ju ofta för mycket information som är problemet, och när man ska välja en text från googleträfflistan, ett avsnitt ur en fackbok eller en artikel ur en tidskrift så blir den lässtrategin ett sätt att göra ett urval av texterna.

Att upptäcka och reda ut oklarheter är ett sätt att förstå, men kanske även  ett steg på vägen till källkritik? Om det som står i texten inte riktigt verkar vettigt, då kan det vara man själv som inte förstått och behöver jobba lite med texten. Men det kan också vara så att det som står i texten inte är rimligt.

Att ställa frågor till texten är viktigt i alla sammanhang där man ska använda informationen till något nytt. Man måste fundera över informationens kopplingar till det man fått veta från andra källor och till sina egna kunskaper.

Att sammanfatta känns självklart nödvändigt, både för att man ska kunna redogöra för det man läst och för att veta vilken information man fortfarande saknar.

Så – sambandet mellan lässtrategierna från Reciprocal Teaching och MIK verkar starkt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Hela skolan har varit i Göteborg

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

En dag på SETT

blev det för mig – precis som för väldigt många andra!

Det var fullt med människor som kryllade runt på Kista-mässan, många spännande föreläsningar och en massa försäljare. Just idag kändes det rätt skönt att arbeta i en stor stad med centrala beslut runt upphandling som fattas långt från mig. Jag behövde inte alls intressera mig för vad de sålde (annars är man ju för det mesta irriterad på upphandlingarna).

Mest spännande tyckte jag att det var att höra Robert Broman och Anna Engström från Medioteket berätta om det nya Samsök. Det är en helt ny lösning, betaversion just nu, som gör att vi i Stockholm kan komma åt alla betaldatabaser via inloggning i SLI. Man kan också göra en sökning och få resultatet från både bibliotekskatalogen, NE, SLI, wikipedia och kanske något mer på en gång.

Jag tycker att gränssnittet verkade tydligt och fint.  Jag tror att det är viktigt, till exempel ur aspekten källkritik, att man förstår ordentligt vilka databaser man söker i och vad man kan få för olika träffar. Det såg bra ut här. Det fanns dessutom flera trevliga möjligheter att anpassa det man ser på skärmen.

Om ni jobbar i Stockholm och blir nyfikna på detta så ska ni logga in i SLI, kontrollera att ni har er jobbmejl registrerad och ett lösenord på minst sju tecken. Sedan kan ni klicka på Betaversion någonstans ner till höger.

Det som alltid är roligt på sådana här stora mässor är alla möten – att samla intressanta personer med en hög fåtöljer i Bloggers Corner var en bra idé. Jag träffade personer som jag bara haft kontakt med på nätet förut, och en del människor behöver man bara prata med ett par minuter så har man redan fått tips eller nya synvinklar värda en hel mässa :-)

Några försäljare var jag faktiskt intresserad av att prata med, och det är underbart att få full uppmärksamhet av en tillmötesgående person så där öga mot öga. Jämför med att sitta och klicka runt på något företags webbsajt!

Nöjd med min dag alltså!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

och ja… jag gick på några föreläsningar också. Inte så biblioteksrelaterade dock så jag hoppar över dem här.

Att så små frön och hoppas att de växer

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Dog verkligen Mozart i en båtolycka, och kan en människa växa några centimeter i rymden?

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

Vad är bra och vad är inte bra

och kanske det mesta är intressant, bara man vet vem som står bakom och är lagom kritisk?

Den här veckan har jag haft lektioner om informationssökning där vi inte bara kollat efter bra material i NE och på Länkskafferiet.  I samband med olika arbeten som klasserna håller på med googlade vi också tillsammans i helklass och diskuterade träffarna. Då framkom bland annat dessa synpunkter:

Wikipedia – kan innehålla mycket bra information, kan stå felaktiga saker, kan vara svårläst. Kul att höra var att en elev testat att redigera en artikel och skriva dit något dumt; det försvann rätt snabbt när någon annan rättade till.

Mimers brunn och skolarbete.nu – kan vara bra om eleverna som lägger upp arbeten där har jobbat hårt och gjort bra jobb, kan innehålla fel för de är inte experter,

Reklam för kosttillskott – kan vara bra om det är läkare som varit med och gjort reklamen, kan luras om de bara vill sälja.

Flashback – kan finnas rasistiska grejer, många diskussioner om allt möjligt, användbart om det är åsikter man vill ha.

Läs gärna här om att samtalsgoogla.

Cilla Dalén Hjulsta skolor