Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Klippoklister

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

”Jag har copypejstat lite …”

Grupparbete i biblioteket. Lärarna i trä- och metallslöjd och jag har ett samarbetsprojekt i år åtta. Varje slöjdlektion kommer en grupp om tre elever till biblioteket för att arbeta med sammanlagt fyra frågor.

Tre av frågorna handlar om materialet trä (eller metall), den fjärde frågan handlar om hur eleverna har arbetat med sin informationsssökning. Meningen är att de ska föra logg över sina sökningar, användbara sökträffar såväl som nitar de gått på, hur de har bedömt källornas relevans och användbarhet, och vad de hade nytta av i olika källor de hittat. Även detta är sedan en del i bedömningen, vilket eleverna förstås vet om.

När vi satte igång arbetet hade jag och slöjdläraren en gemensam lektion om hur man kunde ta sig an uppgiften, vilka sökvägar eleverna trodde var användbara, hur man kunde förfina sökningar som inte fungerade och hur man skriver en käll-logg under arbetets gång.

Nu när de olika grupperna är igång ser jag hur vårt upplägg fungerar i praktiken. Det är 90 elever som ska göra detta arbete under vårterminen. Tyvärr har jag inte alltid tid att ägna hela min uppmärksamhet åt dessa smågrupper. Med ett halvt öra hör jag då hur de pustar och suckar, och också hur de försöker fixa uppgiften genom textflytt och enstaka utbytta ord. ”Oj, vilken lång text du har skrivit!”, sa jag till en elev häromdagen. – ”Hmm, jag har copypejstat lite”, blev svaret. Och jag blev avbruten av allt annat som pågick i biblioteket samtidigt utan att kunna följa upp det. Vad kommer det att stå i den käll-loggen?

Andra gånger är det lugnt i biblioteket, och jag kan delta i processen på ett helt annant sätt. Nyss jobbade jag med tre killar, som höll på att läsa igenom textsnuttar de samlat på sig förra gången, för att nu försöka greppa innehållet och återge det de förstått.

”Varför växer träd olika fort?” löd en av frågorna. En kille hade klippt ihop ett råmaterial om trädets tillväxt, och nu försökte vi tillsammans förstå hur det hänger ihop med klimat, jordmån, genetiska förutsättningar, gallring av skogen runt omkring och annat som kan påverka trädets tillväxt. Det blev en väldigt kort text till slut, mycket kortare än de där kopierade och lätt modifierade texterna som blir till genom textflyttmetoden  – men vi hade skrivit den från grunden, och vi förstod vartenda ord vi hade skrivit.

/Monika, Adolf Fredriks musikklasser

Olika sätt att göra ett inlämningsarbete

Många elever tar sina skoljobb på största allvar. De sliter hårt och arbetar på ett sätt som ger dem mycket kunskaper om ämnesinnehåll, arbetsmetoder och uttryckssätt. Men en del försöker hitta genvägar. De här sätten att få ihop en text att lämna in till läraren förekommer nog lite för ofta:

Ta en text från wikipedia, kopiera in den i ett worddokument och eventuellt ta bort hyperlänkarna.

Samma sak, men välja bort några delar av texten och dessutom gå igenom den och ersätta vissa ord med synonymer som word föreslår.

Välja en mer lättläst text, kanske från material läraren delat ut, gå igenom den efter de ställen där rätt uppgifter finns, försöka formulera om meningarna med egna ord.

Lägga ner en hel del tid åt att leta efter texter på nätet och klippa ihop dem till något som är mer eget. Fylla på med egna ord.

Ha en kompis som sitter bredvid och dikterar vad man ska skriva.

Läsa igenom relevant material, skriva en text, låta storasyster gå igenom den och hyfsa till den.

Skriva delar av ett arbete själv och sedan låta kompisen, som behärskar språk och ämne, skriva resten.

Skönt att man inte är lärare och behöver sätta betyg…

Det finns en hel del forskning, till exempel inom biblioteks- och informationsvetenskap, om hur man kan lägga upp skolarbeten som inbegriper självständigt lärande utanför läroboken. Ofta betonas att dessa saker är viktiga för att arbetet verkligen ska ge eleverna kunskaper:

Stöd av lärare och bibliotekarier under arbetets gång .

Stimulerande forskningsfrågor – autentiska frågor från elever, kluriga uppgifter från lärare, riktiga uppdrag vars resultat har betydelse för något mer än bara bedömning etc.

Att eleverna samarbetar med varandra – även om slutresultatet ska bli ett enskilt arbete.

Tydligt klargörande av att bedömningen inte i första hand bygger på slutprodukten utan på hela arbetsprocessen.

Cilla Hjulstaskolan