Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lässtimulans

Bok till alla som går ut första klass

läsande barn

Jag har ett förslag som jag tror mycket på. Så här har jag formulerat det:

Alla elever som går ut årskurs ett ska få en speciell bok till sommarlovet.

Motivering:

  • ​Vi vet att elever som inte läser på sommaren går tillbaka i sin läsutveckling
  • En egen bok har eleven makt över – det krävs inga engagerade föräldrar som tar med barnet till bibliotek eller stöttar med inloggningar till webbtjänster eller dylikt
  • En nationell satsning innebär en kraftfull signal till elever och föräldrar om att läsning över sommaren är viktigt och att det gäller ALLA barn
  • Att boken är barnets egen betyder att barnet kan ta med den på flygresor, till stranden och helt bestämma över boken själv. Den behöver inte lämnas tillbaka i snyggt skick efter ett visst antal veckor.

Tror att boken ska se tilltalande ut, men kanske inte kännas så tjusig att man hellre ställer den i hyllan än tar med den på campingsemestern. Tänker också att den verkligen ska vara tänkt för att eleverna ska kunna läsa i den på egen hand. De är förstås på olika nivåer så det måste vara lite spridning i svårighetsgrad, men om de har knäckt läskoden så ska all text vara överkomlig för dem att läsa under sommarlovet. Stort typsnitt, enkla ord och bilder som stödjer läsförståelsen är viktigt.

Idéer för innehåll:

  • ​En del mycket lättläst
  • En del interaktivt – man kanske kan färglägga bilder eller hitta på delar av berättelsen själv – kanske det ska följa med några färgpennor med boken
  • En del med lite mer text men fortfarande ett enkelt språk
  • Något recept, beskrivning av pyssel, lekar eller dylikt
  • Korta facktexter om t ex djur eller några spännande platser i Sverige
  • Några texter som inbjuder till att läsa högt, t ex gåtor, Hodja- Anansi- eller Bellmanhistorier
  • Några utdrag ur populära lättlästa bokserier med tips om att gå till bibblan för att låna mer läsning
  • Plats för skolorna att ge egna tips, t ex öppettider till det lokala folkbiblioteket

Jag tror att till exempel En Bok För Alla skulle kunna sammanställa en sådan här bok. Kanske är det bara en fördel om skolorna får betala en mindre summa, kanske 20:- per bok. Det gör att de kommer beställa rätt antal böcker och tänka efter en del runt hur man ska dela ut den på bästa sätt. Jag tycker också det är viktigt att en sådan här bok inte säljs i andra sammanhang utan är exklusiv för skolorna att dela ut.

Man kan förstås återvinna det mesta från år till år, kanske byta ut någon text emellanåt.

Det vore roligt att vara med och ta fram en sådan här bok. Men – bara den blir gjord så blir jag glad.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

(Bild:http://maxpixel.freegreatpicture.com/Children-Child-Book-Sculpture-Reading-Figure-2067216)

Författarbesök och Wikipedia

Under hösten har två författare besökt vår skola och träffat klasser på högstadiet. Det är alltid väldigt bra med författarbesök. De föregås av att klasserna läser och samtalar om minst en av författarens böcker och när besöket äger rum får de möjlighet att lära sig om hur en författare arbetar. Efter besöket är det alltid några elever som har blivit nyfikna och vill läsa fler böcker av författaren. Läsning pågår är ett koncept som funnits i många år – det är så skönt när saker som fungerar bra återkommer och blir en tradition.

I år har vi också passat på att använda författarbesöken till att kika på Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia om barn- och ungdomsboksförfattare är ofta ganska torftiga, och då är det enkelt för oss att göra dem lite bättre.

Vi tittar tillsammans på artikeln, jämför med vad vi lärt oss om författaren, kontrollerar om det finns källor, kollar om listan på utgivna böcker är aktuell och så söker vi lite information och diskuterar vilka källor som är trovärdiga och bra att använda. Årets författare saknade bilder i Wikipedia, så vi har pratat om vilka bilder man får använda och lagt upp egna i Wikimedia som vi sedan infogat i Wikipedia.

Det här har varit ganska små arbeten men ändå innehållit ett visst lärande inom informationssökning och källkritik. Att känna till Wikipedias för- och nackdelar är nödvändigt för alla som söker information på webben. Däremot har vi i dessa små arbeten inte jobbat med elevernas skrivande, det är jag som har formulerat mig (i samtal med eleverna) och arbetat i Wikipedia från mitt konto.

Så -artiklarna i Wikipedia om Pernilla Gesén och Mats Berggren är nu en smula bättre än de var för någon månad sedan. De har fotografier, hyfsat med källor och lite mer text.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Jag tror det var bra

när jag betonade vikten av läsning för sjuorna.

Flera sjuor har självmant refererat till min presentation i samband med att de bett om boktips.

Nu gäller det att förvalta viljan att läsa och stötta eleverna så de hittar böcker som känns givande.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det här med de 50 000 orden

som en 17-åring har i sitt ordförråd om den läst många böcker, jämfört med de 15 000 ord en 17-åring kanske har om den inte har läst böcker… det är pregnanta siffror. Särskilt i kombination med att de 50 000 orden behövs för att klara gymnasieskolan.

Läspepp från duochenbok

Bilden från http://duochenbok.se/

I veckan har jag hållit en kort presentation om detta för våra elever i årskurs sju. Jag sa att det de läser i skolan inte räcker, att man kan läsa en massa olika sorters böcker och tidningar, att det finns böcker för alla i vårt bibliotek och att det är mitt jobb att hjälpa dem att hitta böcker som de tycker om att läsa.

Vi ska hitta nåt du gillar

Nu är det där med nyttan av läsning sagt – hädanefter under läsåret ska jag fokusera själva litteraturen.

Nästa vecka ska jag ha bokprat med samma sjuor, och om ytterligare någon vecka hoppas jag kunna dra igång ett nytt spännande samarbete med Sv/SvA-läraren… men jag vågar inte riktigt skriva om det än…

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Full fart ända in i skolavslutningen

blir det i år.

Skolans ALMA-projekt har haft en superfin spurt med besök av Meg Rosoff och vår egen ALMA-fest i förra veckan.

Och nu är det väldigt mycket med återlämning av läromedel, bokprat och sommarlån.

Hos oss får de av högstadiets elever som ska fortsätta på vår skola i höst låna sommarlån. I f-5 skickar vi hem ett brev där vi talar om vikten av att läsa över sommarlovet och så ber vi föräldrar skriva på om de vill att eleverna ska låna hem böcker från skolbiblioteket över sommaren.

Sommarbrev

Nu har Stockholms stadsbibliotek i dagarna lanserat sin nya eboksapp för barn i åldrarna 6-12 år, så jag ska försöka informera om den också…

Och sedan är det dags för att städa i kaoset, utvärdera och reflektera över läsåret som gått samt börja ladda för nästa.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Ojojoj vad vi läser

på många språk!

De sista veckorna har jag gjort en drive i f-3 och pratat om vad bra det är att kunna många språk och att man förstås ska läsa på alla sina språk!

Och eleverna har entusiastiskt kastat sig över böcker på arabiska, somaliska, engelska, bengali, kurmanju, sorani, tigrinja, danska… och en hel hög med fler språk. Vi har många böcker på olika språk i våra skolbibliotek, och dessutom får vi låna depositioner från Mångspråksbiblioteket – det är fantastiskt!

Det är ett par språk som jag inte har kunnat få fram böcker på till eleverna. Idag stod för andra gången en liten trulig flicka och frågade efter böcker på hausa och jag var tvungen att säga att jag inte hade några.

Men nästa gång kommer jag att ha! För titta vad Nal’ibali länkade till på facebook: African story book en webbplats med böcker på massor av afrikanska språk!

Mångspåksböcker

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Läs en deckare

vinn en biobiljett! Eller en bok, eller kanske en chokladbit…

Testar ett nytt lässtimulerande koncept med start igår. Genreläsning kallar jag det, och det handlar om läsning utanför skoltid – inte den som sker tillsammans med lärarna på lektionstid.

Genreläsning

Högstadiets elever, och alla vuxna på skolan, utmanas i att läsa minst en bok i en bestämd genre under en månad, fylla i ett litet läsprotokoll och sedan får de vara med i utlottning av vinster.

Syftet är förstås att locka ungdomarna och de vuxna att läsa, dels genom att de kan vinna något men också genom att de ser att andra läser. Och för de som redan läser mycket blir utmaningen att testa nya genrer – deckare gäller i september, men i oktober och november blir det något annat.

Jag vill ha med de vuxna för att de är förebilder och för att det är en stor vinst om de har läst böcker ur vårt skolbibliotek. Och för att de förhoppningsvis blir en smula lyckliga av att läsa bra böcker och vara delaktiga i en läsande gemenskap tillsammans med våra elever.

Läsprotokollet är förstås till för att jag måste kunna få en viss uppfattning om att boken verkligen är läst, men det är också ett litet försök att stimulera till eftertanke. I septembers läsprotokoll ber jag läsarna att innan läsningen gissa vilket brott det kommer att handla om, att mitt i boken gissa vem som är gärningsmannen och berätta varför och efter läsningens slut frågar jag efter kopplingar till andra böcker eller filmer. Och så får de sätta betyg på boken.

Så – håll tummarna för mig och mina elever som så otroligt mycket behöver läsa mycket på fritiden också!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det här med att läsa mycket

är det bra? Och kanske till och med viktigt? Även om man bara forsar igenom böcker och inte tänker så djupt på det man läst?

De senaste åren har vi talat mycket om läsförståelsen, och det är förstås helt riktigt. Vi ska läsa tillsammans och samtala om böcker och läsning för att eleverna ska bli goda läsare.

Men jag uppfattar det som om det nästan ansetts fult att locka till bokslukande och läsning, om man inte bearbetar texterna tillsammans.

Den senaste veckan har jag varit med i två mycket intressanta diskussioner i sociala medier. En på Twitter och en i Forum för specialpedagoger på Facebook. I båda diskussionerna var jag den som frågade och lyssnade och lärde mig.

Jag har nyligen förstått att våra elever inte bara har problem med läsförståelse, utan att många långt upp i åldrarna även har svårt att avkoda långa ord. Jag har inga riktiga siffror på detta, men kloka människor har påtalat det. Och då börjar jag förstås undra om det där med att läsa mycket kanske är viktigare än jag trott?

Här kommer en liten sammanfattning av vad jag tycker att jag lärt mig, men det är inte säkert att det är rätt – kommentera gärna och hjälp mig att förstå bättre:

Det är viktigt att läsa mycket – också! De första skolåren hävdar flera lärare att det inte räcker med tiden i skolan, man måste ge eleverna läsläxor och försöka få föräldrarna att hjälpa till. Läraren ska följa upp läsläxorna i skolan. Man kan växla mellan att fokusera läsförståelse och läsflyt när man jobbar med nybörjare.

Efter att eleverna knäckt koden gör den fortsatta läsningen bland annat att de får ordbilder i huvudet, vilket snabbar på läsningen. Läsflyt och läsförståelse hänger också ihop. Med ett snabbare flyt är det lättare att förstå, och förstår man är det lättare att läsa snabbt.

Läsflytet behöver utvecklas och underhållas hela tiden. När elever blivit lite äldre och vill läsa längre texter kan de elever som fortfarande har svårt att avkoda tillräckligt bra ha glädje av inlästa böcker. För att träna avkodningen bör de då även följa med i den tryckta texten. Specialpedagogerna har även tillgång till olika träningsmetoder som vissa elever kan behöva för att få fart på sin läsning.

Jag försökte i mitt frågande fokusera det som gäller elever utan dyslexi, även om jag förstår att det är svårt att dra skarpa gränser. Jag tror (och nu är det verkligen TROR) att jag kan sammanfatta specialpedagogernas diskussion med att alla elever kan bli duktigare av träning, men att för vissa är den mödan så stor i förhållande till de framsteg man gör att man kanske inte ska lägga så mycket tid på det. Och alla som har svårt med avkodningen i högre åldrar behöver kompensatoriska hjälpmedel för studierna, det går inte att lära sig ämneskunskaper och lästräna samtidigt.

En möjlig fråga som jag inte ställt är hur stor betydelse det har för avkodningen att man inte varit så länge i Sverige. Det borde ju kunna göra skillnad om man läst med andra bokstäver sina första skolår? På twitter fick jag i alla fall specifika råd på hur man kan jobba med läsflytet för nyanlända.

MEN ALLA BEHÖVER LÄSA MYCKET!

Så, vad vi fokuserar och lägger tid på i skolbiblioteken är ju olika beroende på behoven på skolan och hur mycket tid vi har. Men kanske är det så, att i takt med att lärarna tar ett fast grepp om undervisningen i läsförståelse och samtalen om den gemensamt lästa litteraturen, så måste vi bibliotekarier jobba mer med läslust och kravlöst slukande för att få eleverna att läsa tillräckligt mycket på sin fritid?

Tack alla kloka specialpedagoger i forumet på Facebook, och Marie Trapp @MarieTrapp1 och Sara Persson @frksarapersson på Twitter.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Vad ska vi göra?

Jag föreläste om läsförståelse och skolbibliotekets roll på den konferens om skolbibliotek som Teknologiskt institut ordnade för ett par veckor sedan. Då redogjorde jag bland annat för vad jag tror är viktigt att vi bibliotekarier gör framöver, nu när lärarna ska fortbilda sig och utveckla undervisningen i läsförståelse. Det här sa jag:

Vi ska fortsätta med lässtimulansen! Det är fortfarande bra att eleverna läser på sin fritid, undervisningen i läsförståelse är viktigast men det räcker inte att bara läsa tillsammans med läraren på lektionstid. Och vi i biblioteken är bra på lässtimulans.

Vi ska fortbilda oss i takt med lärarna så vi talar samma språk! Barbro Westlund skriver i sin avhandling bland annat om vikten av att lärare och elever har ett metaspråk om läsning. Och vi måste förstås ha tillgång till samma språk så vi kan diskutera med lärare och samtala med eleverna om läsning.

Vi ska stödja lärarna i valet av litteratur! Många lärare efterfrågar rekommendationer om böcker att använda i undervisningen. Eleverna måste få möta många olika sorters litteratur, och en del lärare kan behöva hjälp att våga sig på genrer eller författarskap som de inte använt tidigare.

Vi ska stimulera läsning och boksamtal i personalgruppen! Förutom att vi vet att barn och ungdomar behöver läsande förebilder, så talar läsforskare om att lärare behöver läsa mycket och reflektera över sin egen läsning för att kunna ge en god undervisning i läsförståelse.

Sidhuvud collage

Och vi ska förstås samarbeta med lärare på olika sätt medan vi tillsammans utvecklar undervisningen i läsförståelse!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Och nu var det redan slut

på vårterminen!

Oj, vilken fart…men nu är man trött.

Det har varit en rolig termin i skolbiblioteket, vilket nog inte har märkts så mycket här på bloggen. Framför allt sista månaden har jag tillsammans med kollegan Ulrika ägnat åt vårt ALMA-projekt. Det har varit gett mycket men också tagit mycket tid.

Nu så här vid terminsslut är det dags att utvärdera. Vad av allt det nya vi har gjort det här läsåret ska vi fortsätta med nästa år? Vad har vi inte hunnit med och gör det något?

Jag tycker absolut att ALMA-arbetet ska fortsätta och jag vill även gärna ta med mig PLT till nästa läsår. Men jag har tappat en del av det gamla vanliga lässtimulansarbetet (haft ovanligt få bokprat, skrivit för lite boktips på Infotekets facebooksida, jobbat mycket sparsamt med att variera exponeringen i biblioteket etc) och jag tror att det är synd.

På vår skola, liksom på många andra, börjar reciprok läsundervisning och språkinriktad ämnesundervisning sprida sig bland lärarna. Det är förstås jättebra och om det behövs ska vi i biblioteken hjälpa till och samarbeta med lärarna om detta.

Men vi får inte glömma bort lässtimulansen, att eleverna ska lockas ta hem och läsa böcker utöver dem som läses tillsammans i undervisningen! Jag tror att fritidsläsningen också är viktig på många olika sätt och där är nog vi bibliotekarier allra bäst!

Så, nu är det dags att titta både bakåt och framåt för att tänka inför nästa läsår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola