Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
LGR 11

Dog verkligen Mozart i en båtolycka, och kan en människa växa några centimeter i rymden?

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

I kommentarmaterialet till LGR11

utvecklas en del resonemang om informationssökning och källkritik. Det står bra saker, tycker jag, framför allt i kommentarerna till samhällskunskapsundervisningen:

SO-ämnena årskurs 1-3

Den långsiktiga ambitionen med undervisningen i källhantering är att eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande, men i tidigare årskurser måste källkritiken med nöd­vändighet utgå från enkla frågor: Varifrån kommer informationen? Vem har sagt eller skrivit det? Vilket syfte kan en person ha med sin framställning?

Samhällskunskap

Information översköljer oss dagligen. För att eleverna inte ska bli passiva mottagare av det ständiga flödet av information, är ett syfte med undervisningen i samhällskunskap att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Färdigheter i informationshantering är dessutom nödvändiga vid all ut­bildning och i arbetslivet.

Förmågan att söka information utvecklas genom att eleverna får möta olika typer av informationskällor och bli förtrogna med dem. Det finns även rent tekniska aspek­ter av informationssökning som är viktiga i skolarbetet. Det kan till exempel vara hur man använder ett uppslagsverk eller gör sökningar på internet.

Grunden i all informationssökning är att kunna formulera relevanta frågor om det man vill veta. Man måste också kunna söka svar i användbara källor, värdera informa­tionen man hittar och välja ut det som är relevant utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Den förmågan tar tid att utveckla och växer i takt med kunskaperna i ämnet. Ju kunnigare man är, desto lättare är det att formulera frågor kring ett ämne – och att värdera de svar man får fram från olika källor.

Men att värdera källor innebär inte bara att bedöma källornas relevans, utan även att granska deras trovärdighet. I ett grundläggande källkritiskt förhållningssätt ingår att kunna skilja fakta från värderingar och ställa enkla frågor om informationens av­sändare, budskap och syfte.

Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. De ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att föra fram åsikter genom olika kanaler och på så vis påverka samhällsutvecklingen.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Höga förväntningar på informationskompetens?

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Bibliotekarierna ♥ läroplanen = sant, men vad vill rektorerna?

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

Lärare och bibliotekarier

i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.

Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.

Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.

Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informations­sökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.

Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?

Cilla Hjulstaskolan