Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Rektorer

Hett tips till rektorer i Stockholm…

… skynda er att rekrytera bra bibliotekarier till era skolbibliotek!

Och se till att på bästa sätt stötta nyanställda (och för all del oss gamla med) så att de får förutsättningar att göra ett bra jobb.

Jag tror definitivt att rektorer i Stockholmsregionen kommer att få svårt att rekrytera bibliotekarier inom den närmaste tiden. Stockholms stad har en ny Skolbiblioteksplan på gång och i de ändringar som genomförs i läroplanerna framöver betonas skolbibliotekens roll bland annat i samband med skolans digitalisering.

I Stockholm finns ingen utbildning till bibliotekarie, den närmaste ligger i Uppsala. Distansutbildningar finns men det är alltså inte så att studenter reser hit för att plugga och blir kvar när de söker jobb.

Alla som utbildar sig till bibliotekarier är nog inte heller intresserade av att arbeta i skolbibliotek. På skolorna är vi oftast ensamma i vår yrkesroll och en viss grad av kaxighet krävs för att hitta bra sätt att samverka med övrig personal. Samtidigt måste man vara beredd att anpassa sig till skolans verksamhet och att lära sig mycket av lärare och annan personal på skolan.

Så jag tror att ni bör snabba på, kära rektorer, för att kunna rekrytera de bibliotekarier som har bäst förutsättningar att lyckas i era skolbibliotek. Och så måste ni ta hand om dem ni anställer.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bra skolbiblioteksverksamhet kan se väldigt olika ut!

Och det har väl att göra med att det inte finns något tydligt uppdrag för vad vi ska göra. Lärarna har en massa måsten, och skolan i helhet – men vad utav detta som vi bibliotekarier ska ta del av är inte fastslaget någonstans. Vi har vår kännedom om litteratur, informationssökning och källkritik. Och vi har kunskaper om lässtimulans och kanske pedagogik och didaktik runt läsutveckling. I vår utbildning ingår också ett rejält kunskapsområde som nog fattas hos lärarna – nämligen om hur människor interagerar med olika informationssystem och vad som händer när elever blir utsläppta i olika former av uppgifter som innefattar informationssökning och källkritik.

I veckan har jag varit på konferensen Skolbibliotek 2014 anordnad av Teknologiskt institut. Det jag framför allt tar med mig från konferensen är två berättelser om väldigt god skolbiblioteksverksamhet.

Den ena framfördes av Liselott Drejstam från Hjulsbroskolan i Linköping. I Linköping genomförs ett fint arbete på kommunnivå för att utveckla skolbiblioteken, och Liselott är en av deras fokusbibliotekarier. Liselott berättade om hur hon arbetar redan med de yngsta eleverna runt informationssökning och källkritik. Mycket inspirerande, och spännande att höra att Linköping ska försöka titta på resultaten av uppgifter i Nationella prov angående källkritik, och jämföra skolor med en god skolbiblioteksverksamhet med de som ännu kommit igång med sin skolbiblioteksutveckling.

Den andra berättelsen kom från bibliotekarien Karin Nielsen Lundin och rektorn Hans Grimsell från Alléskolan i Åtvidaberg. De beskrev ett skolbibliotek i skolans centrum, där bibliotekarien har ett uppdrag att verka för skolans vision, och utifrån detta en stor frihet att utforma verksamheten så att samarbete och utveckling på skolan främjas. På Alléskolan har det inneburit att det är mycket kulturell verksamhet i skolbiblioteket och att man uppmuntrar elevernas eget skapande.

Mycket spännande båda två!

Jag tänker att bristen på tydliga direktiv från styrdokument om vad vi bibliotekarier ska göra innebär en frihet men även en osäkerhet. På min skola har våra resurser i skolbiblioteksverksamheten krympt och vi måste alltså göra omprioriteringar. Hur kan jag och kollegan Ulrika använda vår tid på bästa sätt?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Lägstanivå i skolbiblioteket?

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Tyvärr har vi inte råd med en bibliotekarie

men vi tycker egentligen att det vore bra…

Ungefär så sa ett antal personer som jag pratade med på Skolforum.

Jag tycker att man på en halvstor skola kan tänka så här:

Klasslärarna/ämneslärarna är förstås viktigast. Men förutom dem har man ett antal extrapersoner runt omkring som hjälper till med att stötta lärare och elever, och ibland dela klasser i mindre grupper. Det kan vara till exempel specialpedagoger, SvA-lärare, resurslärare, fritidspersonal som är klasskontakter, IT-pedagoger eller assistenter. Om man väljer att anställa en bibliotekarie får man en sådan extraperson med kompetens att undervisa i informationssökning och källkritik, och med kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Jag tycker att det är viktiga kompetenser som skolan behöver.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Skolforum nästa vecka

innehåller en massa spännande saker!

Här är ett lite tips för er som är intresserade av skolbibliotek:

Nationella skolbiblioteksgruppen och Svensk biblioteksförening ordnar ett seminarium om vad ett skolbibliotek kan vara och hur man skapar en ändamålsenlig och bra verksamhet som lever upp till lagstiftningens krav. Seminariet riktar sig framför allt till skolledare och andra med ansvar för skolans organisation, och det äger rum 0nsdag 2/11 klockan 12-14 i Loungen, monter C23:19 i C-hallen.

Program

12.00 – 12.20 Camilla Batal från Centrum för lättläst redovisar en enkät riktad till skolledare om skolbibliotek och elever med lässvårigheter

12.20 – 12.40 Kjell Ahlgren, Undervisningsråd vid Statens Skolinspektion

12.45 – 13.30 Matz Nilsson, skoldirektör Malmö stad och Edward Jensinger, rektor vid Pauli gymnasium berättar om satsningen på skolbibliotek i Malmö stad och bl.a. Pauli gymnasium som erhöll utmärkelsen Årets skolbibliotek 2010.

Kerstin Fors, områdesrektor, berättar om hur hon startat och utvecklat skolbibliotek i Norra Fäladens skolområde i Lund.

13.30 – 14.00 Tillfälle att ställa frågor till Matz Nilsson, Edward Jensinger, Kerstin Fors samt Kjell Ahlgren, Skolinspektionen.

Skolbiblioteksföreningarna har en monter C12:48 dit ni gärna får komma och diskutera skolbibliotek. Vid några tillfällen kommer speciella gäster till montern:

Måndag 31/10

Kl.11.00 Nätverket för informationskompetens

Lisa Roos, skolbibliotekarie på Rosendalsgymnasiet i Uppsala & Hanna Johansson, skolbibliotekarie på Enskilda gymnasiet i Stockholm berättar om NIK.

Kl. 14.00 Årets skolbibliotek 2011

Norra Fäladens skolområde i Lund. Skolbibliotekarierna Klara Önnerfält och Lotta Davidsson- Bask finns på plats i montern.

Tisdag 1/11

Kl. 10.00 Ulrika Jonsson, E-mentor med fokus på IKT och specialpedagogik vid Skoldatateket, Pedagogiskt centurm i Södertälje

Kl. 13.00 Catrin Eriksson, Skolbibliotekschef i Linköping. Sedan 2007 pågår i Linköping ett stort utvecklingsarbete för att bygga upp skolbiblioteks- verksamheten med fokus- bibliotek.

Onsdag 2/11

Kl. 10.00 Per Falk, IKT-pedagog och gymnasie- lärare på Nacka gymnasium. Under ett läsår fick hans elever adoptera och bevaka en artikel på Wikipedia. Det är bara ett exempel på alla de innovativa projekt Per driver och i våras fick han Nackas innovationspris.

Flera intressanta personer kommer att dyka upp i montern under mässdagarna bl a Ann-Marie Körling , välkänd bloggare, pedagog och författare. Kolla i montern efter aktuella uppgifter.

Välkomna!

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Rektorer är viktiga

för skolbiblioteken. Det är något som påtalades flera gånger under den skolbibliotekskonferens som pågått i Stockholm 13-14 oktober. När bibliotekarierna från prisbelönta Pauli gymnasium berättade om sitt arbete, så poängterade de att skolledarens höga förväntningar hjälper dem att utvecklas. Deras rektor, Edward Jensinger, sa själv att han bland annat ser det som sin uppgift att kommunicera till lärarna att samarbete med biblioteket är viktigt.

Sofia Malmberg, som snart ska börja blogga här, från Adolf Fredriks musikklasser påpekade också att ett tydligt uppdrag från skolledningen ger legitimitet åt det man vill göra.

Cecilia Bengtsson, tidigare skolbibliotekssamordnare på Ekerö, berättade om hur skolbibliotekssamordnare och ibland bibliotekschef har samtal någon gång om året med rektorn och skolbibliotekarien då man diskuterar skolbiblioteksverksamheten på den enskilda skolan.

På konferensen nämndes också att det kan vara problematiskt om skolbibliotekarierna inte har rektorer som chefer. Skolbibliotekets verksamhet är ju en del av det pedagogiska arbetet och som bibliotekarie behöver man få diskutera sin verksamhet med den som är pedagogiskt ansvarig.

Vi bibliotekarier blev förstås förtjusta när Edward Jensinger sa att han inte förstod hur man kan vara rektor om man inte intresserar sig för skolbiblioteket.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Tillgång till skolbibliotek – seminarium för skolledare

”Välkomna till ett seminarium om vad ett skolbibliotek kan vara och hur man kan göra
för att skapa en ändamålsenlig och bra verksamhet som lever upp till lagstiftningens
krav.”

När Skolforum närmar sig ska vi berätta om fler skolbiblioteksrelaterade punkter. Men skolledare och andra intresserade kan alltså gärna boka onsdag 12-14 redan nu.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Bibliotekarierna ♥ läroplanen = sant, men vad vill rektorerna?

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

Vad gör de utanför skolbiblioteket?

Foto: Monika Staub Halling

Förutom det dagliga arbetet ”på golvet” har jag den stora förmånen att delta i det nationella skolbiblioteksarbetet. Det ger mig perspektiv på det vi gör på skolan, en inblick i vad som är på gång, och en riktning för vart vi är på väg. Och så inbillar jag mig att de konkreta, dagsfärska erfarenheterna från skolvardagen tillför något i dessa nationella nätverk, som till stora delar består av människor i andra positioner.

I eftermiddag har vi möte i juryn för utmärkelsen Årets skolbibliotek. Priset delas ut av Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), ett nätverk med representanter från ett 20-tal organisationer som alla vill främja skolbiblioteken: de stora lärarfacken, Författarförbundet, UR, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Svensk biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna och många fler. Själv representerar jag fackförbundet DIK (förkortningen står för Dokumentation, Information, Kultur), där många bibliotekarier finns anslutna.

De senaste åren har Nationella Skolbiblioteksgruppen arbetat intensivt med remissomgång och förslag till den nya skollagen. Nu när det i nya skollagen har skrivits in ett krav på tillgång till skolbibliotek för samtliga elever, har arbetet fortsatt med att uppvakta bl.a. Skolinspektionen, Skolverket, rektorsprogrammet och snart SKL för att diskutera vad det nya lagkravet innebär för skolor runtom i landet. Viktiga frågor gäller definitionen av orden skolbibliotek och tillgång – och så måste Skolinspektionen ha användbara granskningskriterier när deras inspektörer ska börja titta på skolornas bibliotekslösningar.

Samtidigt behövs det fortbildning för skolbibliotekspersonal, och helst även för all annan pedagogisk personal, som i och med de nya läroplanerna möter tydligt uttalade krav på att arbeta med källkritik och informationssökning i helt nya ämnen än svenska och SO. Kolla källan arbetar just nu med att lyfta fram detta, se Källkritiken är taktpinnen.

Nationella skolbiblioteksgruppen ordnar regelbundet seminarier, t.ex. på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och nätverket har även tagit fram en forskningsöversikt över skolbiblioteksrelaterad forskning.

En annan del av arbetet handlar om att uppmärksamma skolor som gör medvetna skolbibliotekssatsningar.

En liten arbetsgrupp inom NSG är jury för Årets skolbibliotek, som delas ut varje höst. Priset går till en hel skola: skolledning, lärarkollegium och skolbibliotekarie tillsammans.

På skolbiblioteken finns det annars många eldsjälar, som gör ovärderliga (och ibland närmast övermänskliga) insatser, men vi anser att det enda sättet för en skolbiblioteksverksamhet att verkligen lyfta är att en skolledning har insett den pedagogiska vinsten i att arbeta med sitt bibliotek. Och att den insikten även är lärarnas, som då i samarbete med skolbibliotekarien förser sina elever med många varierande lärtillfällen, från källkritiska övningar över reflekterande lässamtal till webbpublicering av elevarbeten med allt vad det innebär av informationshantering, formuleringsförmåga och kännedom om upphovsrätt och Creative Commons.

Roligt nog har skolbiblioteksfrågan börjat uppmärksammas i skolledarkretsar, se artiklarna Inte utan mitt skolbibliotek och  Alla har nytta av ett bra bibliotek i senaste numret av Skolledaren. Även på Skolverkets konferenser för huvudmän har det märkts ett stort intresse från rektorer för hur de kan bygga upp en meningsfull biblioteksfunktion på den egna skolan.

Just eftersom det är så många skolor som ligger i startgroparna tror jag att juryn för Årets skolbibliotek kommer att få in spännande nomineringsförslag de närmsta åren. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

Nu är det bevisat!

Skolbibliotekarier gör skillnad – i alla fall om man ska tro en artikel publicerad av University of Denver under senhösten 2010. En studie av grundskoleelever i Colorado, USA, visar att elever på skolor med minst en heltidsbibliotekarie fick genomgående högre resultat när det gäller läsning: läsförmåga, läsförståelse, ordförråd, lässtrategier, att föra anteckningar mm. Testen, som förkortas CSAP (står för Colorado Student Assessment Program), undersöker även elevernas färdigheter inom skrivande, matematik och NO.

”… the evidence indicates that library staff can have a positive impact on all students. In addition, the fact that proportional differences associated with unsatisfactory scores are so dramatic suggests that a well-staffed library can be especially important for the neediest students. These results indicate that school library staffing can play an important role in narrowing the achievement gap.”

Läs hela artikeln här.

Detta var den tredje studien av sambandet mellan skolbibliotekspersonal och elevresultat i Colorado, och alla tre studier visar samma sak.

Mellan 2000 och 2009 har studier från 17 olika amerikanska delstater visat på liknande samband mellan bättre elevresultat och skolbibliotek bemannade av kompetent personal.

I Idaho fann man t.ex. högre elevresultat på skolor vars rektorer satsade medvetet på att utveckla elevernas informations- och kommunikationskompetens.

På dessa skolor såg man dessutom till att:

– eleverna hade god tillgång till sitt skolbibliotek
– skolbibliotekarien och pedagogerna samarbetade när det gällde att lära ut IKT
– skolbibliotekarien satt med i viktiga grupper och konferenser i kollegiet
– skolledning och skolbibliotekarie hade regelbundna möten
– pedagogerna erbjöds intern fortbildning hos skolbibliotekarien
– och att man tog upp bibliotekariens pedagogiska roll vid anställningsintervjuer med nya lärare.

(Källa: Fast Facts – Recent Statistics from the Library Research Service
Colorado State Library • Colorado Department of Education
Library & Information Science Program • Morgridge College of Education • University of Denver, 2010)

I och med den nya skollagen blir det obligatoriskt för varje skola att ordna tillgång till skolbibliotek för sina elever. Just nu är det många rektorer som brottas med hur de ska lösa detta lagkrav, vilket framkommer bl.a. när Skolverket runtom i landet informerar om den nya skollagen.

Tyvärr finns det också de som undrar ”Räcker det inte med Google?”. I Sverige är vi i skriande behov av forskning som i likhet med ovannämnda amerikanska studier visar på sambandet mellan en professionell skolbiblioteksverksamhet och förbättrad måluppfyllelse. Då skulle vi svart på vitt kunna bevisa att även svenska skolbibliotek gör nytta!

/Monika Staub Halling