Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språklyftet

Nätverksträff om läsförståelse

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Skolbibliotek i skolor med flerspråkiga elever

- är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola