Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
SvA

Ordens värld

Ordens värld Svenska ord – struktur och inlärning av Ingegerd Enström är den första fackboken i mitt sommarpensum. Jag har nu läst den och trots att den var mastig för sina cirka 150 sidor så är jag mycket glad att jag tog mig an den.

I Ordens värld beskrivs det svenska språkets ordförråd ur ett andraspråksperspektiv. Hur ska en person med ett annat modersmål kunna tillägna sig svenska på bästa sätt?

Det är ju mycket aktuellt det här med läsförståelse, och Enström slår fast att ”god läsförståelse hänger mycket nära samman med ett stort ordförråd”. Hon berättar att man för att kunna läsa och förstå en dagstidning anses behöva ett ordförråd på cirka 40 000 ord.

40 000 ord för att läsa tidningen! Det går förstås inte att lära ut alla dem på lektionerna i skolan, utan eleverna måste lära sig orden i andra sammanhang, framför allt när de läser. Och då blir skolans uppgift att hjälpa eleverna till olika strategier för att ta sig an obekanta ord.

Boken ger en mängd teoretiska kunskaper om svenska språket, med facktermer som jag ibland hört nämnas men inte vetat vad de betyder. Poängen med metaspråket är förstås att kunna påvisa regler och system som underlättar språkinlärningen. Jag som växt upp i en svensktalande familj med en massa böcker har inte behövt de här kunskaperna. Men våra elever i skolan behöver dem.

En del regler är enkla och fastnar direkt: när man har ett sammansatt ord så är den sista delen av ordet viktigast. En husbåt är en båt, men ett båthus är ett hus. Det visste jag, men nu kan jag också förklara principen för mina elever.

Andra delar i boken beskriver fenomen som är väldigt krångliga: hur man ska kunna veta vad olika prefix betyder och hur de används verkar nästan omöjligt att få grepp om.

Nu är jag ju inte lärare i svenska som andraspråk, så jag har inte ambitionen att verkligen behärska allt som står i boken. Men eftersom jag ofta hjälper eleverna när de arbetar med texter på olika sätt, så känns det väldigt bra att ibland kunna förklara på ett sätt som gör att de kanske får grepp om någon mer strategi för ordförståelse.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Det här med lättläst!

I skolbiblioteken hanterar vi medier som eleverna ska använda i skolan. Lärare och elever läser tillsammans i böcker och arbetar med digitalt material som vi tillgängliggör på olika sätt.

När man läser om god undervisning för elever med annat modersmål så sägs det ofta att läraren inte ska använda lättlästa texter. Man menar att det är viktigt för eleverna att jobba med texter som har ett ämnesinnehåll som är åldersadekvat, och att lärare i stället ska stötta eleverna på olika sätt så att de förstår ämnesinnehållet och utvecklar sitt språk.

Det tror jag absolut på!

Men det betyder inte att vi i skolbiblioteken inte ska ha lättläst material.

Dels har vi elever på så enormt många olika nivåer, både språkligt och vad gäller deras ämneskunskaper. Det som är lättläst för en elev kan vara nog så avancerat för en annan!

Dels använder eleverna våra medier även för att jobba med ensamma, utan lärarens stöd. De lånar ju böcker att läsa hemma och de kommer till biblioteket för att studera på egen hand.

Så att försöka skaffa fram ”lättläst” material är viktigt för mig, och inte alltid så lätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Skolbibliotek i skolor med flerspråkiga elever

- är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

August Strindberg dog

för hundra år sedan – vilket uppmärksammas på olika sätt under 2012.

Idag sitter jag och försöker få koll på några resurser som finns att använda för oss i skolorna.

När eleverna ska göra skolarbeten börjar de ju oftast med att googla och hamnar på wikipedia. Jag antar att texten är vederhäftig, men jag tycker att wikipediaartiklarna brukar vara ganska svårlästa. Vi i Stockholm har tillgång till Nationalencyklopedin och deras enkla text om Strindberg är betydligt lättare att ta till sig.

Vi har också tillgång till filmer från SLI och där verkar finnas en hel del på temat Strindberg. Eleverna kan också få egna inloggningar till SLI, och då kan de titta på filmerna flera gånger, hemma eller i skolbiblioteket.

Wikin August-2012 innehåller en del spännande saker. Till exempel finns det intressanta uppgifter i pdf:en Strindbergs smörgåsbord, speciellt på slutet tycker jag. Under fliken Centrum för lättläst finns länkar till beskrivningar av LL-förlagets lättlästa versioner av Strindbergs böcker, och till några förslag till lektionsplaneringar utifrån dessa. En wiki innebär ju att det är en webbplats där alla kan bidra med material, så alla som gör arbeten om Strindberg i skolan – berätta om det!

Utbildningsförvaltningen i Stockholm har också en webbplats på gång som heter Ett halvt ark papper. I fredags följde jag med en av våra elever till Medioteket, hon skulle bidra till webbplatsen genom att läsa in novellen på somaliska. Här kan man läsa mer om vad webbplatsen kommer att innehålla… men den är alltså inte igång än.

Det är förstås inte så svårt att hitta motiveringar i kursplanerna för att jobba med Strindberg i klassrummen. Men den främsta anledning, tycker jag, är faktiskt att han är så aktuell just nu. Jag tror att det är oerhört viktigt för våra elever att få känna att de är del av något större – att det vi sysslar med i skolan har kopplingar till det som händer i media, i andra skolor och i samhället i stort.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Centrum för lättläst

har satt igång en bloggstafett på temat språk, makt och demokrati. De har bjudit in bloggare som skriver inlägg om detta, och andra intresserade har spontant hängt på.

Så även jag när jag kom på att jag kunde fråga mina högstadieelever vad de tänker på när de hör orden. Här är några av de svar jag fått:

–          Alla orden har med ett land att göra. Varje land har något språk att tala. Här i Sverige talar man svenska och i mitt hemland talar man somaliska.

–          Det är en viktig demokratisk rättighet att få prata sitt eget språk. Ingen annan ska få bestämma vilket språk man talar.

–          Demokrati är bra – annars blir det kaos. Man behöver ha samma språk för att förstå varandra så demokratin kan fungera. Det är bra att engelska är gemensamt för alla länder.

–          Ett land kan få mera makt om deras språk sprids. Alla lär sig engelska, det sprids och de engelsktalande ländernas makt ökar. Alla ser på deras filmer till exempel.

–          Det är bra att kunna engelska för det pratas i så många länder. Spanska är också bra.

–          Många är fortfarande maktlösa. De som styr över landet lyssnar inte på vad folk har att säga. De kan ha militär makt, hota människor och på så sätt få makt. De kan ha erövrat landet och landet har inte pengar att köpa vapen för att kunna försvara sig.

–          Om man har för mycket makt kan man bli hatad och bli dödad. Man ska vara nöjd med lagom mycket makt.

–          Om man kan flera språk kan man få bättre jobb – då har man mera makt över sitt eget liv. Man kan få flera jobb om man är duktig på sitt modersmål också.

–          För att få mycket makt kan man utbilda sig. Eller ha mycket pengar.

–          Om man har ett språk kan man förklara för varandra och inte behöva bråka. Språk är till för att vi ska kunna prata med varandra.

–          I Sverige är det viktigt att vara bra på svenska, man får ett bättre liv. Man kan inte klara sig om man inte har bra svenska. Det behövs för att gå i skolan och för att få jobb. Och för att kunna prata med andra människor. Om man är i Sverige måste man lära sig svenska, man lär sig hela tiden. Innan man kan svenska får man visa med händerna.

–          Om man kan sitt modersmål glömmer man inte varifrån man kommer på riktigt. Man kan också bli duktigare i alla skolämnen.

–          Det är svårt när man inte kan språket ordentligt, folk kan missförstå vad man säger.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Nu väntar vi ivrigt

i vår skola på att en utbildningssatsning med stöd av Språkforskningsinstitutet ska komma till stånd. Vi är många på skolan som i flera år har verkat för att hela skolan ska få fortbildning om hur man kan jobba med språket i alla ämnen, och nu verkar det äntligen bli av!

Jag tror att det på högstadiet kommer handla om den metod som kallas Reading to learn. Vi bibliotekarier jobbar för det mesta entusiastiskt med den skönlitterära läsningen – och visst hjälper den till att utveckla ett gott språk. Men våra elever behöver mycket mer stöd i sin språk­utveckling, och jag hoppas att den här metoden med explicit undervisning i språket i alla skolämnen kan ge oss ett sätt att arbeta som blir framgångsrikt.

Cilla Dalén

Hjulsta skolor

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn

för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Höga förväntningar på informationskompetens?

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Världens smartaste man

har sagt att domedagen kommer nu på lördag! Är det sant? En kompis till mig säger att hon har hört det på TV!

Det blir dagens mest konkreta arbete med källkritik när en flicka i sjuan ställer denna fråga. Vi googlar och kollar runt lite på nätet – en massa bloggar skriver om detta fenomen. Vi hittar även en artikel i GP som vi tittar lite noggrannare på.

Och jag inser snabbt att språkkunskaper inte bara är viktiga för förståelse utan även för källkritik.

Jag slänger en blick på artikeln, ögonen nuddar vid begrepp som ”en i raden av”, ”han hävdar” och ”han säger sig veta” och jag förstår direkt att artikelförfattaren är skeptisk till det han skriver om.

Men eleven ser inte de värderingar som finns i orden – och detta blir för mig ytterligare ett exempel på hur viktigt det är ha språket i fokus vad man än gör i skolan.

Cilla Hjulstaskolan

Lyssna på böcker

samtidigt som man läser ökar förståelsen! En ljudbok  ger ju genom uttal och tonfall en tolkning av texten som stödjer läsningen för elever som inte kan så bra svenska. Det smidigaste i skolbiblioteket är skivor med MP3-filer. Eleven kan låna en skiva och sedan välja att lyssna på den i datorn eller spela över filerna i sin mobil eller MP3-spelare. Tyvärr finns ännu så länge inte så många ungdomsböcker i det formatet – men det kommer fler.

Tal- och punktskriftsbiblioteket tillhandahåller talböcker för elever med någon form av lässvårigheter. Skolbibliotek kan få tillstånd att ladda ner böcker direkt därifrån – ett mycket smidigt och snabbt sätt att få fram inlästa böcker till dyslektiker, särskoleelever med flera. Det är gratis och nu prövar man också med att låta eleverna själva få möjlighet att ladda ner böckerna. Men man får tyvärr inte använda dessa böcker till elever vars enda svårighet är ovana vid svenska språket.

Såväl elever med svag svenska som elever med läs- och skrivsvårigheter ska förstås träna på att läsa tryckt text. Men när de lyssnar klarar de av svårare böcker än när de endast läser, det blir ofta roligare och fler läserfarenheter ökar ordförråd och beredskap för olika sorters texter. För elever med läs- och skrivsvårigheter är det också viktigt att de får facktexterna i inläst form. När ämnesinnehållet är komplicerat ska de inte samtidigt behöva brottas med ordavkodningen.

Cilla Hjulstaskolan