Skriv för livet

Att få elever att skriva för livet så att pennorna glöder kräver ett engagemang och elevnära frågor. De behöver känna sig motiverade och vara ägare över sitt eget skrivande. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11, Svenska).

Inför varje läsår väljer vi en författare som vi kommer att fördjupa oss i. I förskoleklass arbetade vi med Stina Wirsen, i första klass Astrid Lindgren och i andra klass har vi arbetat med Martin Widmark.

Vår förhoppning är att författarna ska bjuda in till ett litterärt kulturarv. Med litteraturen som utgångspunkt utvecklar eleverna sitt språk och vidgar sina horisonter och värderingar. Samtidigt utvecklas deras förmåga att lyssna och diskutera.

Mitt varmaste tips till er från detta läsår är Martin Widmarks lärarhandledning till Diamantmysteriet. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med att skriva detektivberättelser tillsammans med barnen och de har själva längtat till nästa lektion för att få fortsätta.

Diamantmysteriet

Arbetet har pågått under hela läsåret och i sina deckarböcker har eleverna skapat och planerat städer, detektiver och brott som ska begås. De har analyserat och bearbetat sina texter genom respons och har under hela processen haft en modell för sitt skrivande.

Deras böcker har sammanlagt fem kapitel. I kapitel ett ska elevernas deckare presenteras, kontoret och deckarutrustningen. Syftet med kapitlet är att presentera detektiverna så att läsaren ska få lära känna dem utan att avslöja för mycket annat. Eleverna blev uppmanade att berätta så livfullt som möjligt och jag kunde med glädje se att alla skrev med inlevelse och miljöbeskrivningar.

”Det är en härlig dag på Guldgatan. Solen skiner och det är sommarlov. Det är ett barn och en papegoja som driver en deckarfirma ihop…”

”Det är försommar. Doften luktar gott. Klockan är sju på kvällen. Det är två barn som heter Josef och Dudlik. Dom är detektiver…”

”Det är vår i Stockholm, blommorna blommar i Sockholm. Solen lyser i den lilla staden. Klockan är tolv på dagen. Det är mycket människor i den lilla staden. Det lyser i ett av fönstren. Det är Anna och Viktorias detektivbyrå.”

FullSizeRender (8)

Detta sätt att arbeta där samlärande och respons samt en tydlig stödstruktur har berikat elevernas språk. Deras författarskap har öppnat nya dörrar genom att vi delat våra läsupplevelser med andra vilket fört in oss i nya tankebanor. Så om du har tid för denna guldgruva till handledning nästa läsår, så kör! Handledningen är egentligen tänkt för mellanstadiet men med viss modifiering går den att genomföra för alla åldrar.

Deckarberättelse

Det är på uppgiften det hänger!

Precis så sa Inger Eriksson, professor på Stockholms universitet. Under eftermiddagen har jag tagit del av Manillaskolans undervisningsutvecklande forsknings- och utvecklingsarbete. Manillaskolan är en av fem specialskolor i Sverige som erbjuder undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Under ett läsår har skolan ingått i ett omfattande lärardrivet forsknings- och utvecklingsarbete under ledning av Inger Eriksson. Lärarna har arbetat med att förstå kunskapsuppdraget som står skrivet i läroplanen och fokuserat på hur kunskapsexpanderande uppgifter kan utformas samt hur matematikundervisningen systematiskt kan utvecklas. En av mina hjärtefrågor är just systematiskt kvalitetsarbete! Jag blev så glad när jag hörde lärarna på Manillaskolan berätta om ett fyrfält. I fyrfältet anges perspektiven grupp och individnivå. På ena sidan talar de om en trappstegsmetafor. Där finns två alternativ för att utveckla elevers kunnande: 1. En gemensam lärobok där samtliga elever förväntas arbeta med samma områden och i samma takt. 2. En läroboksbaserad undervisning där eleverna får böcker utifrån individuell anpassning. I trappstegsmetaforen är det läraren eller läroboken som sitter inne med svaret och eleven ska hitta rätt väg dit. På den andra sidan pratade de om en landskapsmetafor, dvs. matematiklandet. I landskapsmetaforen har läraren bytt roll. Läraren handleder sina elever och byter till en lyssnande roll och intar en ställning där läraren inte alltid är den som sitter inne med facit. Aktiviteten ökar i klassrummet och i dialog utvecklar eleverna sina förmågor. Jag menar inte att det är fel med läroböcker, men jag önskar att fler lärare vågade släppa taget från läroboken och lite på sin egen profession och förmåga att handleda sina elever. Inger Eriksson talade om att läroböcker ofta söker motivation hos eleverna genom att koppla uppgifter som kan anknytas till deras egna erfarenheter. Det är inte ovanligt att uppgifter i läroböcker handlar om blommor, bilar eller andra vardagliga ting i elevernas vardag. Men att vi klär matematik i vardagsliknande uppgifter är inte det som leder till utveckling av förmågor. Om vi vill ha en Learning Activity där eleverna blir aktivt engagerade i en kollektiv problemlösande verksamhet, (planera, lösa och värdera), behöver vi lärare skapa kunskapsexpanderande uppgifter som leder till kunskapsutvecklande klassrumsdiskussioner. Uppgifterna ska vara genuina och eleverna måste ges möjlighet att ta det nya kunnandet i bruk. Uppgiften behöver organiseras så att eleverna upplever ett problem att lösa problemet. En lärande verksamhet uppstår inte av sig själv! Ett ämnesdidaktiskt perspektiv i planering av undervisning går ut på att ta reda på vilket redskap eller vilka tekniker som gör att varje elev kan delta i de gemensamma aktiviteterna. Lärande är inte att eleverna checkar av sina uppgifter i böckerna. Skolan behöver utmana sina föreställningar om lärande. Om de förväntade kunskaperna ändras måste även undervisningen ändras. Som ett led i detta behöver vi lärare vara kunskapsproducenter istället för konsumenter. Här tror jag att vi i Sverige har mycket att lära oss av den finska skolan.

När du planerar för matematikundervisning… Ställ dig själv frågan:

Finns det en uppgift i uppgiften?

Några tankar från mig så här en onsdag kväll,

Emma

Gemensam högläsning

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Förutom att jag som lärare högläser, har vi i klassen gemensam läsning.  Det är en ny termin och vi har precis börjat att läsa en ny bok. Innan vi började läsa Campingmysteriet av Martin Widmark fick alla elever skriva i sina läsloggböcker vad deras spågummor tror att boken kommer att handla om. Det är alltid lika spännande att höra barnens olika tankar och reflektioner.

När vi läser tränar vi på att följa med i texten med fingret samtidigt som vi lyssnar, och det är otroligt viktigt att vi stöttar varandra på vägen till att bli bättre läsare. Till varje kapitel skriver jag en fråga till eleverna utifrån läsfixarna, som de svarar på i sina böcker. Idag var vi reportrar och tränade på målet att kunna svara på frågor där svaren finns i texten. Elevernas uppgift var att skriva tre frågor till texten som vi läst i sina böcker. Eftersom det alltid är roligare att skriva till en mottagare blev höjdpunkten när en kompis svarade på frågorna som eleven skrivit.

/Emma

En bok i världsklass

Campingmysteriet

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Internationella barnboksveckan

Idag inledde vi barnboksveckan med Kura gryning på Stjärngården, som är vår f-3 verksamhet för våra elever med hörselnedsättning på Alviksskolan. Vi brukar uppmärksamma veckan med olika läsaktiviteter varje dag. Vi samlar även pärlor vid högläsning, gemensam läsning och tyst läsning. Just idag hade vi strömavbrott och ingen takbelysning. Passande när vi ändå skulle mysa med böcker och levande ljus!

Hur uppmärksammar ni böcker den här veckan? Så här ser vår planering ut…

Internationella barnboksveckan

Barnboksveckan 2015 på Stjärngården, 9-15 november 2015

”Det är för att det är så vanligt att vårt kök är fullt av Lena och farfar, fast ingen av dem bor där. De bara ploppar in. Lena är hos oss så ofta att hon nästan är granne till sig själv”. -Våffelhjärtat

Måndag: Invigning av internationella barnboksveckan. Vi tänder ljus i klasserna och har samtidigt som övriga skolor i Norden högläsning ur norske författaren Maria Parrs bok Våffelhjärtat. Läskompendium delas ut till undervisande lärare. Som föregående år samlar vi pärlor för varje sida vi läser under veckan och ser hur många pärlor vi samlar ihop tillsammans! Enligt Ingvar Lundberg krävs ca 5000 timmars träning för att bli en god läsare. Om du läser 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, tar det lite längre än ett år att bli en god läsare.

Tisdag: 17 skäl till barnboken! Titta gemensamt i klassen på bilderna med 17 skäl till barnboken. Skapa en gemensam poster i klassen med era egna skäl till barnböcker. Ert bidrag sätter vi upp i Bokhörnan för allas åskådan. Sjutton skäl för barnboken finns att ladda ner både på paddan och på datorn, och möjlighet till utskrift finns.

Besök http://www.barnboksakademin.com.

Onsdag: Varje klass får besök av Jan-Åke som högläser för eleverna på teckenspråk. Jan-Åke lockar fram detektiven i barnen genom att befästa ord och uttryck på teckenspråk. Jan-Åke lämnar ett uppdrag till klassen att precis som detektiven gör, lösa gåtor.

Torsdag: Uppdrag reportern. Läs valfri text gemensamt. Ställ under och efter läsningen frågor till texten som ni samtalar om tillsammans.

  • Frågor på raden som kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten.
  • Frågor mellan raderna som kräver att ni söker svar på olika ställen i texten och drar en slutsats.
  • Frågor bortom raderna kopplat till egna erfarenheter.

Se reportens uppdrag till klassen! Han behöver er hjälp! (bilaga)

 

Fredag: Högläsning i Bokhörnan klassvis. Vi läser en bok från övriga världen och har en skapande aktivitet.

Forskningscirklar ger ringar på vattnet

Då vi som lärare i vår klass arbetar i en pedagogisk trio har vi ett starkt kollegialt lärande. Detta eftersom vi formulerar kritiska aspekter tillsammans utifrån vår undervisning och elevernas lärande. Det är rutin för oss att tillsammans reflektera över vår undervisning och utveckla den tillsammans. Det skapar förutsättningar för ett kontinuerligt och systematiskt lärande.

I skollagen riktas mot yrkesverksamma bestämmelser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom att jag detta år har ingått i en forskningscirkel har jag insett att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning inte handlar om att vara uppdaterad om den senaste litteraturen, utan om att belysa sin egen praktik med olika perspektiv. Därför tycker jag att ett aktionsforskande förhållningssätt är en förutsättning för ett vetenskapligt förhållningssätt. Det ger mig förutsättningar att undersöka min praktik och koppla ihop den med teori. Genom att jag systematiskt dokumenterat min praktik har en utveckling av undervisningsmetoder skett hos mig själv när det vardagliga fältet har mött det vetenskapliga.

Syftet med forskningscirkeln som har varit ett samverkansprojekt mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen har varit att öka våra elevers måluppfyllelse. Idag går forskningen snabbt framåt och det gäller både medicinskt, tekniskt, didaktiskt och forskning om döva och hörselskadades tvåspråkighet, Våra verksamheter behöver utvecklas i takt med forskningen och förhoppningen var att forskningscirkeln skulle vara ett redskap att belysa våra utvecklingsfrågor. Det gav mig inte bara tillfället att reflektera över frågor i min egen praktik utan även över vad det är jag gör och vad jag förankrar det i.

Jag uppskattar verkligen höstlovet (det nya läslovet). Ofta planerar, genomför, reflekterar och utvärderar vi vår praktik i början och i slutet av ett läsår. Men det finns en stor styrka att göra det systematiskt däremellan. Tänk vilken genomslagskraft det kollegiala lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna ha om vi i skolans värld fördelade våra planeringsdagar mer utspritt över året.

Under höstlovet hade jag glädjen att få mig tid till en lärardag på skolan där vi samtalade utifrån det vi kallar för Alvikslektionen på skolan. Jag hade också förmånen att få göra en resa tillsammans med vår fritidspedagog Johanna och f.d kollega Hanna till Halmstad. I Halmstad fick vi följa vår vetenskapliga ledare Anki under en dag och se hur en skola lyckats implementera forskningscirklar i deras verksamhet. Det var så fantastiskt glädjande och engagerande att ta del av alla duktiga pedagogers vetenskapliga undersökningar och postrar, så otroligt givande och inspirerande! Det var så tydligt att arbetet hade gett positiv effekt på lärarnas undervisning och därmed elevers lärande. Där och då blev det verkligt för mig hur kunskap kan spridas och ge många ringar i vattnet.

ringar på vattnet

Elever som medskapande

Det är så fantastiskt roligt att låta eleverna vara medskapande i undervisningen! Genom att använda sig av deras arbetsglädje, intresse och se vilket arbetsinriktat klassrumsklimat det leder till.

Våra elever har bett om att få skriva egna berättelser om pokemon. Sagt blev gjort och barnen fick utifrån bilder på pokemons planera en problemlösningsberöttelse tillsammans med en kompis. Utmaningen blev att försöka skriva berättelser som kan lösas på många olika sätt. Problemen skulle också vara lagom svåra för kompisarna att lösa.

Två och två fick eleverna göra tankekartor där de skulle planera inledning, problem och avslut. De skulle också bestämma vilka pokemons som skulle vara med i berättelsen.

Två och två skrev de också sina berättelser och ritade bilder till. Det är fantastiskt att se hur samlärande kan fungera som byggnadsställningar för våra elever genom att de inte bara lär sig av sina kamrater utan också när de sätter ord på sina egna tankar.

Den färdiga problemlösningen redovisades inför de andra och tillsammans ringade vi in problemen i berättelsen. Nu var det dags för problemlösning! Barnen löste problemen med stor entuasism och tog god tid på sig att rita, förklara och redogöra sina tankar. Det blev väl synligt att ett problem kan lösas på många olika sätt.

Som avslutning fick barnen ge respons till varandra kring innehåll och problem. Att arbeta med respons mellan eleverna är ett effektivt utvärderingsverktyg och också viktigt vid formativ bedömning.

– Det var bra att Pikachu vann.
– Det var bra att man ska räkna ihop i berättelsen.
– Det var bra att det var många kompisar i berättelsen.
– Jag vill ha fler problem och inte för höga tal.
– NI kanske kan använde mer färger?
– Det var svårt att räkna.

– Det var bra att det fanns tält.
– Problemet var lagom svåra och lätt att förstå.
– Problemen gick lätt att lösa för att ni hade skrivit så att man förstår.
– Tänk på att skriva med stor bokstav och punkt.
– Blanda inte små och stora bokstäver i texten.
– Ni kan träna på att rita mer.
– Ni har gjort det jättebra!
– Färglägg noggrannare nästa gång.

Så många otroligt fina och samtidigt kloka tankar från barnen! Jag blir så glad!

/Emma

Problemlösning med pokemons

Problemlösningsberättelse

problemlösning

Redovisning genom vetenskapliga posters

Alviksskolan har sedan januari ingått i en forskningscirkel tillsammans med hörselhabiliteringen för barn och ungdomar i syfte att öka elevers måluppfyllelse. Vi som har deltagit i forskningscirkeln har använt skuggning som redskap och i våra träffar har vi fått prova redskap som dubbellogg, minutpapper, triosamtal och kritiska vänner.

Det har varit en otroligt lärorik resa och jag har verkligen fastnat för det aktionsforskande förhållningssättet. Vår undervisning ska vila på beprövad erfarenhet vilket också betyder att vi inte bara har ansvar för att hålla oss uppdaterade om den senaste forskningen, utan att vi faktiskt använder oss av redskap och metoder för att bepröva.

I forskningscirkeln har vi genom skuggning som datainsamling fokuserat på en egen forskningsfråga. Dessa sammanställde vi i vetenskapliga posters som vi redovisade på Ulfsunda slott i veckan. De största lärdomarna från forskningscirkeln verkar inte ha varit att få svar på våra frågor, utan de lärdomar som det aktionsforskande arbetssättet har gett oss. Att ha fördelen att ha en vetenskaplig ledare som stöttar och kommer med inspel har varit värdefullt för oss deltagare och att fokus har legat på systematiskt kvalitetsarbete. Nu vill vi att det här ska ge ringar på vattnet. För visst är det väl som så att när man tycker att något är fantastiskt så vill man ropa ut till hela världen hur bra det faktiskt är!

Att göra en vetenskaplig poster har varit tidskrävande men roligt. Vilket bra sätt att på ett enkelt sätt sammanfatta och förmedla en forskningsfråga på. En suverän redovisningsform som jag absolut skulle vilka använda mig mer av. Jag tror att om vi skulle skriva våra lokala pedagogiska planeringar som posters till våra elever och föräldrar, skulle innehållet komma fram mycket tydligare för mottagarna.

Vetenskaplig poster

Flippat föräldramöte

Vi brukar ofta prata om att vi behöver bli tydligare mot föräldrar vad vi gör och varför vi gör det. Att vi delar med oss av vår pedagogiska grundtanke och synliggör den. Eftersom vi är i skolans verksamhet varje dag blir det lätt att ta för givet att vårt arbetssätt är tydligt och synligt för föräldrarna, vilket jag tror att det inte alltid är.

I år tänker vi prova att flippa föräldramötet! Vi vill att föräldrarna ska kunna vara delaktiga i att påverka innehållet och att de ska ha möjlighet att komma förberedda till mötet.