Visar alla blogginlägg från: september 2014

Dialogprojektet

ordmoln_dialogprojektet

2002 blev jag tillfrågad av min dåvarande rektor om jag ville delta i ett aktionsforskningsprojekt vid namn: Dialogprojektet. Jag visste inte riktigt vad jag tackade ja till men jag är oändligt tacksam för att jag sade just ja och inte nej. Det jag lärde mig inom Dialogprojektet och det förhållningssätt som jag (kanske till viss del redan hade inom mig) fick växa och ta mer och mer plats i min undervisning.

Syftet med detta 3-åriga nationella skolutvecklingsprojekt för elever i hörselklass var att utveckla och förbättra undervisningen för elever i hörselklass. Vi var cirka 10 deltagare i projektet från Alviksskolan men totalt inom projektet var vi 60 lärare från 5 av landets olika hörselskolor.

Vi läste teori & reflekterade över vår egen praktik. Med utgångspunkt i teorin som bl. a bestod  av: Barns samlärande- en forskningsöversikt (Doverborg & Pramling, 2000), Det flerstämmiga klassrummet, Dialog samspel och lärande (Dysthe, 2003), Vägar till elevernas lärande (Lendahls & Runesson, 1995)  kopplade vi samman teori och praktik. Vi använde  oss av citatmodellen under handledning från Ann-Christine Wennergren.

För att kunna se på vår egen praktik utifrån olika perspektiv använde vi redskapet skuggning där vi observerade kollegor på de olika skolorna utifrån ett bestämt fokus. Under skuggningarna fyllde vi i skuggningsprotokoll som därefter utgjorde underlag för våra reflektioner vid våra handledda samtal.

Vi var indelade i ämnesgrupper om ca. 6-8 lärare (där lärare från de olika skolorna ingick i gruppen).

Vid projektets avslut skrev varje grupp en avslutande rapport. Här kan du läsa min grupps rapport dialogprojektet_rapport

  • Vad har jag då så här 12 år senare för nytta av min egen resa genom Dialogprojektet där jag fick möjligheten att bepröva mina egen erfarenhet?

Svaret är: stor nytta! Det var t.ex: 2002 jag började fundera över varför jag höll på med handuppräckning när jag ville utveckla en dialogisk lärandemiljö. Jag bestämde mig utifrån den lästa litteraturen och våra handledda samtal mig för att vi skulle sluta räcka upp handen i klassen och förklarade för mina elever varför (utveckling av detta resonemang finns i rapporten). Jag minns speciellt en elev jag hade i klassen som samma dag, berättade på fritids att vi hade slutat räcka upp handen och fritidspedagogen frågade:

– Men hur gör ni istället?

– Vi räcker ut hakan! svarade min elev.

Det var helt riktigt, vi räckte ut hakan… när vi slutade räcka upp handen behövde vi tillsammans i klassen fundera över vilka samtalsregler vi skulle ha, vi pratade om vikten av kroppsspråk och att man då det uppstår en liten paus i samtalet kan luta sig lite lätt framåt för att visa att man vill ”fånga ordet”. ”Fånga ordet” blev vår stötta för att vi inte räckte upp handen.

Loggboken är ett annat viktigt redskap som jag själv och de elever jag undervisat sedan 2002 har använt oss av flitigt. Att få reflektera på egen hand innan man samtalar tycker jag är oerhört viktigt. Vygotsky har skrivit att tanken förlöper i ordet och det är så sant. Vissa av oss är modiga och har lätt att snabbt säga vad vi tänker men många av oss individer behöver få fundera över vad vi egentligen tänker kring något. Där tycker jag att loggboken utgör en viktig funktion- alla kommer till tals.

I min c-uppsats: Det är bra att vi samtalar- då förstår man bättre skrev jag om läsloggens betydelse i utvecklandet av olika lässtrategier samt om vikten av att skapa samtalsstrategier tillsammans i klassen.
IMG_0365

Struktur, struktur, struktur …

Förutom alla intryck, intressanta samtal och räkmackor har vi bunkrat upp med nya, fina planeringsböcker från bokmässan. Bring it, 2015!image

Lässtrategier

Vi sitter på tåget till Göteborg. Vi är på väg till Bokmässan.  Tillsammans med Alejandro Fuentes Bergström funderar vi över lässtrategier…

Konsten att läsa det finstilta

 

Ämnesintegrering

IMG_0508

Vi ska nu avsluta avsluta ett arbetsområde i bild & svenska kring Claude Monet.

Eleverna har som avslutning skrivit en biografi kring Monets liv utifrån en gemensam tankekarta. Denna text kommer även att utgöra den förtext som vi ska använda oss av inom Alviksskolans Språklyft, där vi under detta läsår fördjupar oss i den genrebaserade metoden Reading to Learn.

IMG_0523

IMG_0495

Eleverna har målat den berömda krassegången i akvarellfärg och de vackra näckrosorna i oljefärg. På måndag ska vi ”besöka” Monets hus och därefter träna oss i perspektivmålning då vi målar av matsalen i Giverny.

IMG_0493IMG_0496

Verktyg för livet

IMG_0526

Idag har vi haft besök av Eva Spetz som är audionom och arbetar på Hörselhabiliteringen i Stockholm. Hon har berättat för våra elever om örats anatomi samt om hur ett audiogram ska ”läsas”. Eva använde en powerpoint som visuellt stöd för det hon berättade och pratade just om att vi även ”hör” med hjälp av synen. Eleverna hade förberett sig inför samtalet genom att reflektera kring den egna hörselnedsättningen i loggboken ”Verktyg för livet”.

I hörselklasserna på Alviksskolan har vi utvecklat profilmål som vi kallar för verktyg för livet. Dessa profilmål har sitt ursprung ur ett lyft vi hade för många år sedan som vi kallade Teckenspråkslyftet. Inom teckenspråkslyftet hade vi en projektgrupp som började fundera över vilka verktyg för livet vi vill att våra elever skall ges möjlighet att träna sig i för att stärka den egna identiteten och därmed våga vara en aktör kring det egna lärandet och de lärandemiljöer man ingår i.

Utvecklingssamtal

IMG_0505IMG_0510

Vi är väldigt förtjusta i de allmänna råden. Många intressanta reflektioner har vi gjort kring vad som fungerar bra på vår skola och i vår arbetsenhet men också vad vi behöver utveckla för att ges bra förutsättningar för  informationsöverföring från olika ämneslärare och samverkan med elevhälsan för att vi tillsammans ska kunna stödja våra elever på bästa sätt.

Vi tänker att våra elever ska få inleda utvecklingssamtalet med att utifrån tankekartorna kring ”Av vem/vilka de lär sig och var?” berätta om det egna lärandet. Därefter ska eleverna få visa utvalda arbeten som de är stolta över men också det de skrivit om i den egna loggboken vad de själva tycker att de behöver träna mer på.

När vi kommer till delen hur hem och skola kan samverka kring elevens lärande tänker vi att vi återgår till elevens tankekarta och utifrån den tillsammans bestämmer hur vår samverkan ska ske.

image

Lördagsgodis

mumin

Var på affären för att köpa lördagsgodis med min 4-åring. Vid kassan upptäckte jag denna fina tidning och uppslukades totalt. Varpå min 4-åring lade sitt lördagsgodis på varubandet och det betalades av en annan familj:) Det hade nog Mumintrollet gillat. Men kanske inte Filifjonkan & Hemulen.

I min förra klass hade vi ett läsårstema kring Tove Janssons författarskap som blev väldigt lyckat. Vi ämnesintegrerade för fullt i teckenspråk/svenska/matematik och samarbetade fritids/skola kring vårt Mumintema.

Nu är det dags att ta sig an Tove igen…vi smygstartade i fjol med att läsa den fantastiska boken:

småtrollen

Såg att Jessica Fidani gjort ett inlägg kring sitt arbete kring Tove Janssons författarskap på sin inspirerande blogg

Livslångt lärande

Ser framemot kollegiala samtal!

Veckobrev

Våra elever bor i Stockholm med kranskommuner. Detta innebär att informationen till vårdnadshavare är mycket betydelsefull.

Veckobrevets vara eller inte vara har vi diskuterat mycket i vårt arbetslag.  Men nu har vi landat i en fungerande form. Vi fotar olika tillfällen i vår undervisning och låter fotografierna utgöra grunden för våra veckobrev.

veckobrev_5D_38veckobrev_5D_38

Dags att knyta ihop säcken…

IMG_0499

Fredag eftermiddag har vi gemensam planering. Känns så bra att tillsammans få reflektera över den gångna veckan och börja planera för en ny.

Denna vecka har våra elever arbetat med det individuella skrivandet utifrån cirkelmodellen. Vi har en tendens att göra det gemensamma skrivandet för långt och idag har vi pratat om hur viktigt det är att det blir en tydlig struktur i det gemensamma skrivandet i syfte att eleverna ska kunna använda det som en scaffold för det egna skrivandet. Vår förhoppning är att vi inom Språklyftet ska få lära oss ännu mer om cirkelmodellen, för vi tycker att den är mycket bra. Och framförallt ser vi hur våra elever utvecklar sitt läsande och skrivande inom olika textgenrer.

Nästa vecka ska eleverna få ge respons på varandras texter. Det ska bli spännande.

Trevlig helg!

Förstelärardag

IMG_0481

Torsdagar mellan 8.30-15.00 har jag avsatt tid för att projektleda Alviksskolans Språklyft. Idag har jag skickat in ett abstract kring Alviksskolans Språklyft till lärarnas forskningskonferens. En hel del frågor från både deltagare och lärledare inom vårt Språklyft dyker upp och behöver lösas. Ibland ställer jag mig frågan: Har vi tänkt rätt när vi utformade Språklyftet? Skulle vi ha gjort på ett annat sätt? Hur får vi alla deltagare (undervisande personal och fritidspersonal) att känna att vi använder deras tid till något värdefullt?

Jag tycker det är oerhört spännande att se det kollegiala lärande som växer fram inom Språklyftet hos oss på Alviksskolan. Vi är i den inledande fasen med allt vad det innebär men jag hoppas och tror att vi alla kommer att känna att det blir meningsfullt både för våra elever och oss pedagoger.