Visar alla blogginlägg från: oktober 2014

Om konsten att våga fast man inte törs…

IMG_6015

I går var jag på Lärarnas Forskningskonferens. I somras, den första regniga veckan på mitt sommarlov satt jag och läste på Pedagog Stockholm och fick syn på Lärarnas Forskningskonferens. Kul, tänkte jag. Det är något för Alviksskolans Språklyft. Jag skrev ihop ett abstract och blev antagen att komma och berätta om vårt Språklyft som jag är väldigt stolt över.

Men… när jag klev in i Nacka gymnasium (helt ensam från min skola eftersom vi samtidigt denna dag hade planeringsdag för alla i Språklyftet) började jag fundera över vad jag hade ställt till med. Jag tog en kaffe tittade runt och blev ännu mer nervös. Som tur var träffade jag en ”kollega” som jag lärt känna genom Aretes meriteringsprogram. Han lugnade mig och önskade lycka till. Jag var dock inte helt övertygad…

Ulla Runesson inledde konferensen tillsammans med Katarina Arkehag. De sade en massa kloka saker och jag började känna mig alltmer svettig.

Tänkte i denna stund på min fina kollega Emma som vid ett tillfälle sade till mig:

-Är det något jag lärt mig av dig, Hanna, så är det att man ska säga JA! till allt. För det är så många möjligheter som öppnar sig & man lär sig så mycket.

När jag väl kom in i rummet där jag skulle presentera Alviksskolans Språklyft kände jag att det här kommer aldrig gå. De kommer att förstå att jag är en bluff. Vet inte om ni känner igen känslan. Hjärtat bultade och mitt ansikte var rödare än den rödaste tomat. Jag skojar inte.

Men… då vände det plötsligt för mig för mitt i vimlet fick jag se min ”gamla” basketidol. Jag tappade fokus för en stund & var tvungen att gå fram och fråga om det verkligen var han. Det var det:)

Det jag vill säga med detta inlägg är inte hur duktig jag var som vågade prata på Lärarnas forskningskonferens utan hur bra det är att det finns möjligheter för en lärare att få utmana sig och sätta ord på det arbete som vi utför oavsett om det handlar om Alviksskolans Språklyft eller något annat utvecklingsarbete.

Som Alejandro Fuentes Bergström säger:

Summa summarum, en liten konklusion…

Våga säg ja! Du växer för varje gång.

Vi fullkomligt jublar!

image

Att skratta och ha roligt på jobbet är en otroligt viktig del i det kollegiala lärandet. Idag har vi uppmärksammat FN med en storsamling där eleverna visat upp vad de arbetat med inom vårt gemensamma tema kring FN, vår klass har skrivit fantastiskt fina dikter. Frida kommer att inom kort göra ett inlägg om arbetet.

vi fullkomligt jublar över att få jobba tillsammans!

Cirkelmodellen

Jag är så innerligt förtjust i redskapet Videoscribe. Det är så roligt att sitta och leka med text och bild, blir nästan lite manisk. Har skapat en presentation över cirkelmodellen…

…och en till över Alviksskolans Språklyft. Kan liksom inte sluta:)

Pedagogiskt fredagsmys

Ta en kopp kaffe och chilla lite…

Gemensam konstruktion: argumenterande text

Idag har vi arbetat med den gemensamma konstruktionen kring argumenterande text. Utifrån matrisen vi utformat kring argumenterande texter fokuserade vi på delen där eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågan att:

IMG_0628

Därefter fick eleverna ta del av olika fraser som kan vara bra att använda sig av när man ska argumentera.

De delades därefter in i två lag som skulle planera för en debatt utifrån två förutbestämda åsikter:

IMG_0620

Efter att eleverna vässat sina argument var det så dags för den filmade debatten. Jag filmade med paddan och lät ”paddan följa turtagningen i debatten” i syfte att visuellt förstärka argumentationen.

Eleverna fick därefter titta på debatten och gissa om det var uppskattat!

Efter att vi tillsammans tittat på den filmade debatten skapade vi en struktur för att kunna skriva en insändare utifrån den åsikt eleverna debatterat för.

IMG_0623

Frida & jag planerar alltid lektionerna tillsammans men vi undervisar oftast i halvklassgrupper. Vi har inte alltid samma halvklassgrupp men inom ett arbetsområde har vi samma grupp så att vi kan följa elevernas utveckling inom temat och därmed lättare kunna arbeta formativt. I måndags hade vi den första lektionen inom temaområdet: Argumenterande texter och vi utförde lektionen på lite olika sätt. Därefter pratade vi med varandra om hur vi gjort. Vi använde oss båda av insändare från KP. Frida utgick från en gemensam insändare och gjorde tillsammans med eleverna en analys och därefter fick eleverna debattera utifrån ett bekant ämne: hösten. Jag lät eleverna analysera olika insändare utifrån en struktur som vi gemensamt konstruerade på whiteboarden.

Båda blev vi intresserade att testa det den andra hade gjort i undervisningen, vilket resulterade i dagens lektioner.

Därför och jag kan inte nog betona det är mina viktigaste redskap för att utveckla mig själv i min profession:

IMG_0599

Många små steg kan innebära ett stort steg framåt för hela skolan…

IMG_0618

På eftermiddagens Språklyftsträff hade vi de första reflekterande samtalen utifrån skuggning 1. Jag och min kollega Janne på högstadiet är skuggningskollegor. Janne har skuggat mig och mina elever på mellanstadiet vid ett tillfälle (15 min.) och jag har skuggat Janne och hans elever på högstadiet vid ett tillfälle. Under Språklyftsträffen idag satt vi och reflekterade över våra observationer och reflektioner:

IMG_0619

Det var ett intressant samtal som för vår del kom att handla om hur vi gör när vi delar in eleverna i grupper för grupparbeten samt parvis arbete. Vilka roller tar eleverna i grupparbeten? Vilka roller intar vi själva när vi ingår i olika gruppkonstellationer? Lektionen som Janne skuggade mig på var en lektion där eleverna från hörselklasserna och övriga klasserna på Alviksskolan var integrerade i olika grupper i en ämnesfördjupning inom So-ämnena. Vilka svårigheter såg Janne för eleverna med hörselnedsättning? Vi samtalade om att hörselnedsättningen till viss del är ett osynligt handikapp, det är lätt att tro att en elev hänger med i samtalet men vid närmare analys kanske eleven inte alls gör det om inte rätt förutsättningar ges.

I min skuggning av Jannes lektion på högstadiet slogs jag av hur många begrepp eleverna ska kunna (i ämnet So). En annan reflektion jag gjorde var att introduktionen av lektionen gick relativt snabbt. Detta väckte frågor & tankar hos mig om mina introduktioner ibland är lite för sega? Vi reflekterade tillsammans över hur vi kan veta om alla hänger med. Jag reflekterade även över hur snabbt eleverna på högstadiet pratar och att de till viss del pratar i halvfärdiga meningar.

IMG_0617

En tanke som kan slå en är att det som kommer fram i de reflekterande samtalen inte är några stora omvälvande kunskaper. Men det är inte heller det som är tanken med skuggningarna. För att citera Ann-Christine Wennergren och Pia Åman som skrivit artikeln: Skuggning för att göra det osynliga synligt (Kroksmark, 2014).

”Skuggningsprocessen handlar inledningsvis om att individer systematiskt tar ”myrsteg” i form av insikter om den egna praktiken. Poängen är att många små steg av samtliga kollegor kan innebära ett stort kliv framåt för hela skolan.”

Filmbuffé

IMG_0605Frida & jag har tillbringat kvällen på Medioteket för att se och samtala med en filmpedagog om skolbion: Gattu. En fin & tänkvärd film som speglar den indiske gatupojken Gattus inre resa.

Synd att vi var så få- vi tycker att det är en fantastisk möjlighet att både få se skolbion och få ta del av de mycket kompetenta filmpedagogernas tankar & filmhandledningar. Heja Medioteket! Dessutom bjöds vi på en god pastasallad.

En idé vi fick under denna kväll är att vi ska använda en matris som eleverna & vi kan använda vid bedömning av elevernas förmåga att samtala om ett bekant ämne.

Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl

Om att irra runt i dokumentationsdjungeln…

IMG_0540

Samtliga elever som går i hörselklass har ett åtgärdsprogram. Placeringen i hörselklass är i sig ett behov av särskilt stöd. Detta innebär att vi mentorer skriver pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram för våra elever.

Dokumentationsbiten har debatterats både inom och utanför skolans värld. Nu när vi är inne i utvecklingssamtalsperioden väcks återigen tankar och funderingar inom mig.

För vem dokumenterar vi? Ska dokumenten användas på ett effektivt sätt för elever och vårdnadshavare borde de vara utformade på ett annat sätt. Det krävs en begreppsordlista för att ta sig igenom både den pedagogiska kartläggningen, åtgärdsprogrammet och den individuella utvecklingsplanen. Ganska svårt att synka under det elevledda utvecklingssamtalet. Om vi inte tar oss igenom dokumenten under utvecklingssamtalet, eftersom vi tappar elevens fokus någonstans på vägen, med VH när ska vi då göra det? Ska det vara ett elevhälsomöte (EHM) kopplat till varje utvecklingssamtal istället? Hur långa utvecklingssamtal ska vi ha? Var fjärde vecka ska vi utvärdera och uppdatera åtgärdsprogrammet med elev och VH. Det är i grunden en väldigt bra tanke eftersom vi lärare inom ramen för vårt uppdrag ska pröva och ompröva våra metoder så att de anpassas och utgår från varje elevs specifika  behov och förutsättningar vilket också är grundtanken med aktionsforskningsspiralen

af_spiralen.001

Eftersom samtliga elever i hörselklass har ett ÅP så är det ett digert arbete att utvärdera och uppdatera dessa dokument och i mina mörkaste stunder känner jag att vi lägger mycket jobb och tankekraft på dokument som  just förblir ifyllda dokument. Vi pratar mycket på vår enhet om att vi kollegialt behöver diskutera vad vi skriver i dokumenten för att stödja och underlätta arbetet men tiden räcker inte riktigt till för dessa viktiga samtal. Om jag inte missminner mig så kom dessa förnyade krav på dokumentation för ca: 5 år sedan & jag tycker att vi fortfarande till viss del irrar runt i dokumentationsdjungeln. Vi behöver prata mer kollegialt kring hur vi fyller i och använder dessa dokument i vår praktik.

Denna utvecklingssamtalsperiod har vi använt oss av Skolverkets mallar för både IUP:n och kunskapsbedömningen samt den sociala utvecklingen. De är tydliga med en bra layout och förstås av både elever och VH.

 

Lär dig lyssna- möjligheter gör ibland inte mycket väsen av sig…

IMG_0598Igår presenterade Therese ( som arbetar på vårt Fritids F-3) & jag ”Hela barnet, hela dagen” för våra kollegor från Island. Det har gått några år sedan vi skapade vår inspirationsplats men grundtanken är den samma.

Jag älskar förberedelserna inför en presentation; att få sätta ord på det vi gör i vår praktik, att skratta &  i det här fallet våndas över vår knackiga engelska.

Efter att Therese & jag presenterat vår fritids-/skolasamverkan pratade jag om vad det kan innebära att ha ett aktionsforskande förhållningssätt. För mig är det viktigaste i att ha ett aktionsforskande förhållningssätt, min kollega Frida och min planeringsbok! För i min planeringsbok skapas frågor i mina reflektioner kring dagens lektioner och tillsammans med Frida så kan jag diskutera och reflektera över metodval och innehåll. Så mycket bättre än om jag bara hade reflekterat själv över det jag gör i min egen undervisning. Att få dela klass och undervisning tillsammans med en kollega gör mitt jobb så ofantligt mycket intressantare.

I hörselklasserna på Alviksskolan är vi 2 lärare/klass och det skapar fantastiska förutsättningar för det kollegiala lärandet. En annan fantastisk lärarkollega förutom alla fantastiska fritidspedagoger/barnskötare jag samarbetat med är Emma Ederyd.

IMG_0599

Det som är spännande med detta samverkansprojekt är att både hörselhabiliteringen & Alviksskolan deltar. Islänningarna vill lära sig mer om hur vi arbetar inom respektive verksamhet och samtidigt får vi (hörselhabiliteringen & Alviksskolan) en större inblick i varandras verksamheter. Det är spännande att se hur vi tangerar varandra i tankarna kring hur vi arbetar med elevernas/ klienternas metakognitiva förmåga och hur vi inom båda verksamheterna har ett samarbete med vårdnadshavare i syfte att utveckla elevernas/klienternas språk.

Att träna lyssnandet är oerhört betydelsefullt för våra elevers språkutveckling. Detta kan säkert låta lite provokativt  men det tycker inte jag. Våra elever i hörselklass behöver få möjlighet att träna sig i att samtala och lyssna.

Detta var sista träffen med islänningarna inom ramen för detta projekt, EAR. Men vi hoppas på en fortsättning:)

Så här på fredagkvällen bjuder vi på ett klipp med Alejandro Fuentes Bergström som också är en hejare på powerpoints. OBS! Känsliga tittare varnas…

Gemensam konstruktion: Argumenterande text

IMG_0584

Nu har vi inlett ett nytt arbetsområde i ämnet svenska: Argumenterande text.

Frida & jag planerade gemensamt inroduktionslektionen där vi bestämde att eleverna skulle utgå från insändare i Kamratposten i den gemensamma konstruktionsfasen utifrån cirkelmodellen.

IMG_0588

Utifrån insändarna i KP fick eleverna individuellt reflektera över vilket budskap som fanns i de olika insändarna & vad/vem insändaren vill påverka.

IMG_0592

Utifrån den gemensamma förförståelsen skapade vi en struktur:

IMG_0590

Därefter fick eleverna arbeta parvis kring en insändare i läromedlet Zick Zack. Utifrån de frågor som de parvis svarade på strukturerade vi de språkliga strukturerna i textgenren:

IMG_0596