Visar alla blogginlägg från: november 2014

NCS äger!

IMG_0796Igår var jag på NCS konferens med temat: En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Det var en mycket intressant dag som väckte många tankar hos mig själv. Jag är grymt imponerad av föreläsarna som gav oss i publiken många tankar kring hur elevernas olika textvärldar ser ut och hur detta påverkar den egna undervisningen.

(mer…)

Lärledare- framgångsfaktor för det kollegiala lärandet!

IMG_0786

Vi bygger på något stort tillsammans!

Lärledarträff

Idag har vi haft en heldag tillsammans, lärledarna för Fritidspersonalen & jag. Vi har tillsammans planerat vårterminens träffar för fritidspersonalen i Alviksskolans Språklyft. Jag tycker att lärledarrollen är en av de viktigaste pusselbitarna i vårt Språklyft och Alviksskolans kollegiala lärande. Det finns inga enkla modeller för hur kollegialt lärande ska utformas och bedrivas. Blossing (2003) framhåller en grundläggande brist i arbetet kring det kollegiala lärandet och hur en samarbetande kultur ska ges möjlighet att växa fram. Han menar att det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet inte i tillräcklig grad uppmärksammas. Han menar vidare att det handlar om att få pedagoger att skapa och inta ett friutrymme och att följa upp organisationsmodeller och administrativa rutiner genom att i samtal göra dessa begripliga och även göra konkreta kopplingar mellan dessa och det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet.

IMG_0782

Skuggning

Vi har planerat för fler skuggningar under vårterminen. Syftet med skuggningen är att du som pedagog ska synliggöra specifika områden i ditt sätt att arbeta med eleverna – vilket i förlängningen ger dig möjlighet att förbättra och utveckla dessa områden. Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete. Skuggning ger dessutom underlag för kollektiv reflektion och kan användas som ett redskap för att utveckla och fördjupa samtalet i en grupp (Wennergren, 2006)

Alviksskolan beskriver i sin vision att samtliga pedagoger ska ha ett aktionslärande förhållningssätt till den egna praktiken. Där varje pedagog och varje enhet på skolan ska utgå från en individuell och en gemensam aktionsspiral:

af_spiralen.001

 

Ringa in den egna utvecklingsfrågan

Under vårterminens träffar kommer vi att inleda varje Språklyftsträff för fritidspersonalen med handledning i att ringa in den egna utvecklingsfrågan kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Svårigheter i det aktionsforskande förhållningssättet är att det kan vara svårt för den enskilde pedagogen att urskilja kritiska aspekter i den egna undervisningen, det behövs handledning och stöttande samtal för att “tratta” ner den egna utvecklingsfrågan. I likhet med Learning Study-metoden har det aktionsforskande förhållningssätt som syfte att man som pedagog är aktör och vill undersöka den egna praktiken i syfte att förbättra och förändra den. I båda dessa modeller för kollegialt lärande handlar det om att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande (Manunula, 2011).

Eleven i centrum för det kollegiala lärandet

”Om inte eleverna har lärt sig , har inte lärandet varit effektivt.” Helen Timperley beskriver i sin bok ”Det professionella lärandes inneboende kraft vikten av de parallellprocesser som sker hos både elev och lärare i olika lärandesituationer. Hon talar om lärandets cirkel:

Bild09

Denna cirkel kan jämföras med aktionsforskningsspiralen:

Bild26

I båda dessa modeller handlar det om att vi som pedagoger ska skapa ett förhållningssätt där vi utgår från vår evidens och ställa oss själva frågan om hur vi ska förfina eller faktiskt sluta göra det vi gör i vår egen praktik.

Frågan som metod

Vi pratade om att vi behöver fortsätta stödja varandra kollegialt kring hur vi kan ställa öppna frågor till varandra i våra skuggningsprotokoll/dubbelloggar. Exempel på öppna frågor vi kan använda oss av då vi skuggar varandra:

”Jag är intresserad av att veta vad som fick dig att göra så…”

”Jag skulle vilja veta mer om hur du tänkte när du planerade aktiviteten..”

”Vi kanske har olika uppfattningar- beskriv hur du tänker, så beskriver jag hur jag tänker…”

IMG_0787

Jag tycker att Timperleys forskning och aktionsforskningen har många beröringspunkter, där kärnan i det kollegiala lärandet handlar om:

—”Från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta.”

Timperley, 2013

Vill passa på i detta inlägg & tacka lärledarna för fritidspersonalen för dagens träff.

NI ÄR GRYMMA!

HUSK

image

Hörselskadade- Unga- Säker- Kommunikation

Idag är vi på hörselhabiliteringen och träffar Pia-Maria, Yvonne och Åsa. Vi ska besöka dem vid tre tillfällen för att lära oss mer om den egna, hörselnedsättningen, vilka strategier man kan använda sig av i olika sociala sammanhang för att man ska känna sig delaktig i samtalssituationer.

Vi har fått se filmer och samtalat om hur personen i filmen upplever olika situationer, T.ex då man spelar fotboll i ett fotbollslag och inte hör vad tränaren säger.

Vi har arbetat med örats anatomi.image image

Även fast vi arbetar mycket medvetet med detta även i skolan, det vi kallar för Verktyg för livet, så är det fantastiskt att hörselhabiliteringen har denna kurs för våra mellanstadieelever. De får i ett annat sammanhang omsätta sina kunskaper och samtala med andra pedagoger kring detta viktiga ämne som vi kallar hörselmedvetenhet.

imageSpännande att se hur tassarna på stolarna ser ut på hörselhabiliteringen och vilken teknik som används.

image

Lyfta matematiska begrepp genom att sänka skepp

image

Matematiklektionen idag bestod av att eleverna fick spela spelet sänka skepp. Det är intressant att reflektera över vilka kunskaper vi tar för givet att eleverna har. Det som visade sig idag var att koordinatsystem som jag trodde att eleverna var bekanta med var ett relativt obekant begrepp för eleverna. Därför ägnade vi en stor del av lektionen till att ” packa upp” de olika begreppen. Något som vi skrivit om i ett tidigare inlägg är hur vi använder tavlan. Vi låter eleverna se hur lektionen utvecklas med whiteboarden som visuellt stöd. Vi inleder alltid med att introducera vilka förmågor vi arbetar med längst till vänster på tavlan för att vid lektionens slut sammanfatta genom att göra en ”vandring” på tavlan från vänster till höger ( där eleverna själva fått möjlighet att utvärdera sitt lärande).

imageimage

Att arbeta med skärmövningar kan innebära vissa svårigheter för elever med hörselnedsättning. Det betyder inte att man ska strunta i att använda sig av skärmövningar utan istället en möjlighet att få eleverna att reflektera över vilka strategier de kan ta till så att avläsningen (att se varandras ansikten) fungerar samtidigt som kompisen inte ska se skeppet. Vi pratade om att man kan sitta på knä på stolen för att ansiktet ska synas och att vi kan stödteckna ( när man lånar tecken från teckenspråket i syfte att stödja den talade svenskan) vid sidan eller ovanför pärmen så att kompisen ska kunna tillgodogöra sig det talade språket.
Vi väver ofta in samtalsstrategier i de olika klassrumssamtal vi har i syfte att våra elever ska utveckla ” Verktyg för livet”.

image

image

Läxa som får dig att växa?

Picture 1832

Läxornas vara eller icke vara är alltid lika spännande att diskutera kollegialt. Det finns så många tankar & infallsvinklar.

Ska vi ge läxor överhuvudtaget?

Varför ska vi ge läxor?

För vems skull ger vi läxor?

Ska de bestå av färdighetsträning?

Ska de bestå av lästräning?

Ska de bestå av problemlösningsuppgifter?

Ska de vara informativa?

Ska de ha en bestämd mottagare- att det är något som genom läxan kommer att tillföra klassen något?  T.ex: en del av ett planeringsråd där vi tar in vårdnadshavares funderingar & frågor?

Ska de vara språkutvecklande, dvs. ska eleven genom läxan ges ytterligare tillfälle till att utveckla de olika förmågorna som den ges möjlighet att utveckla i skolan?

Hur ofta ska läxan ges? Hur ska den följas upp? Hur mår de elever som ej får stöd av sina vh oavsett om läxan innebär högläsning, problemlösning, färdighetsträning eller intervju?

läxa

Skolverkets stödmaterial om läxor är mycket intressant läsning och detta ämne tycker vi att vi borde samtala mer om kollegialt.

Här kommer en liten film om vår filosofi kopplat till Skolverkets stödmaterial.

Här följer några exempel på hur våra läxor kan se ut:

Muminläxa

muminläxa

Läxainförmalvaidrottsdag

frimärken_astridlindgren

påskhistoria

Teknik

nätetik_nätmobbing_läxa

Planering, bakelse och arbete med att förändra elevers attityd till läsning.

IMG_0733

Vi avslutar veckan på sedvanligt sätt- med planering och bakelse.

Elevernas lektioner på fredagar består av slöjd, svenska & matematik. I svensk-passen på fredagar  har våra elever fortsatt att utveckla sina förmågor utifrån det tema vi hade kring att kunna skriva en berättande text med parallellhandling, dialoger, tillbakablickar och miljöbeskrivningar.

I matematikämnet arbetar vi just nu med decimaltal. Inom detta arbetsområde har det blivit väldigt tydligt för eleverna hur viktigt det är att man förstår positionssystemet samt ”10-basen”.

Våra elever spelar ofta spel tillsammans inom matematikämnet, det kan vara särskilda matematikspel men även sällskapsspel. Vi tycker att det är ett mycket bra sätt för eleverna att i genuina situationer träna sig i att läsa instruktioner, samarbeta, samtala och träna sitt logiska tänkande.

IMG_0727

IMG_0728

För ett par veckor sedan fick våra elever fylla i en läsattitydenkät. Inspiration till enkäten fick vi av boken: Läsdidaktik av Astrid Roe.

Tack Toura Hägnesten för lästipset!IMG_0734

Efter att eleverna fyllt i enkäten presenterade vi en läsläxa som eleverna, vårdnadshavare och vi mentorer samverkar kring veckorna fram till jul.

Eleverna fick välja mellan två olika spännande deckare.

stormens öga

laura

Första 3 kapitlen läste vi tillsammans i skolan och ”boksamtalade” kring.

Läsläxa 1:

Därefter fick eleverna i en första läsläxa att läsa 3 kapitel hemma. De skulle läsa högt för sina föräldrar samt samtala om innehållet utifrån Chambers grundfrågor. De skulle även göra en tankekarta där det skulle framgå vilka som var bokens huvudkaraktärer samt var berättelsen utspelar sig.IMG_0735

Tankekartorna presenterade eleverna för varandra och vi skapade en gemensam tankekarta utifrån elevernas tankekartor.

 

IMG_0669

Läsläxa 2:

Eleverna fick i uppgift att läsa ytterligare 30 sidor högt för sina föräldrar. Inför denna läxa samtalade vi om de inre bilder som dyker upp i en ens egen fantasi & att det i denna veckas läxa ingick att välja ut en händelse eller en person ur boken som de ville illustrera.

IMG_0736

IMG_0730

Vid dagens genomgång av läxan upplevde både Frida & jag att eleverna med stolthet visade sina illustrerade inre bilder samt med stor entusiasm berättade om den läsupplevelsen. Inför boksamtalen som vi antecknar peppar vi våra elever att våga ställa öppna frågor till varandra och att de ska haka tag i varandras funderingar.

Apropå anteckningar så har jag en skatt. Denna skatt består av sparade boksamtal från 2001.

IMG_0726

Apropå skatter ska ni få se en fantastiskt fin bild som jag fick av en elev i mina allra första klass jag hade. Bilden ritade eleven efter att vi hade läst Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupery. Både boken och bilden är MAGISK för att inte tala om eleven som ritade den.

IMG_0691

IMG_0692

Lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö

IMG_0704

Detta inlägg bjuder på bilder från vårt klassrum. Vi lägger stor vikt vid att skapa en inspirerande lärmiljö där var sak har sin plats och är tillgängliga för alla elever.

IMG_0720

Matematiklådor & laborativt material…

IMG_0721

IMG_0722IMG_0723IMG_0725

IMG_0711

våg

IMG_0709

IMG_0710

låda

burkar

Ibland får vi kommentarer från andra kollegor där de undrar hur eleverna kan koncentrera sig när det finns många saker som kan locka ens blick och fokus. Men vi menar att när det finns en klar och tydlig struktur för allting så skapas ett lugn och en lust till att lära.

Vi tycker att det är spännande att fundera över hur vi ska bygga nästa miljö utifrån det aktuella tema vi arbetar med i syfte att stimulera elevernas nyfikenhet och lust till att vilja lära.

Pågående Mumintema…

IMG_0712mumin

mumin3

Avslutat Monet-tema samt ett eventuellt

kommande Astrid Lindgrentema

IMG_0718

Den didaktiska smaken är som baken…delad!

Är det stökigt eller lustfyllt hemma hos världens bästa Karlsson?

IMG_0717

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Vi har sett skolbion Gattu. En film med en väldigt oväntad berättelse tyckte Frida & jag då vi var och såg filmen på Medioteket för ett par veckor sedan.

Inför dagens filmsamtal var vi nyfikna på vad våra elever skulle välja att berätta om filmen. Vi använder oss av Aidan Chambers tankegångar kring hur man som pedagog kan samtala om böcker då vi har våra filmsamtal.

IMG_0683

Vi lär våra elever att vi tillsammans upptäcker filmen genom att uttrycka vad vi vet, vad vi gillade och vad vi inte förstår. Vi låter eleverna förklara för varandra och själva har vi rollen som samtalsledare. En strategi jag använder mig av i syfte att låta mina elever känna sig som aktörer i samtalet är att jag antecknar det de säger. Jag förklarar syftet för eleverna att det är en medveten strategi från min sida för att få dem att våga ta plats i samtalet och ställa öppna frågor till varandra. Vi använder begreppet öppen fråga tillsammans med eleverna och samtalar om vad som är skillnaden mellan att ställa en öppen eller en sluten fråga. Vi skapar med andra ord ett metaspråk tillsammans om HUR man kan föra ett samtal där man är en aktiv lyssnare. Vi räcker inte upp handen då vi samtalar i syfte att träna eleverna i att vara aktiva lyssnare och haka på varandras tankar.

IMG_0701

Efter samtalet fick eleverna skriva en kort återberättande text. Vi analyserade tillsammans vilka olika faser vi ville ha med i den återberättande texten. Utifrån den gemensamma modellen skrev eleverna egna texter.

IMG_0682

IMG_0687

På bildlektionen skapade eleverna egna drakar. Att få starta i en gemensam upplevelse som skolbion är och därefter tillsammans upptäcka filmen via filmsamtalet, det skrivna ordet och den estetiska lärprocessen är en mycket berikande och lustfylld upplevelse både för våra elever och oss lärare.

IMG_0700

Precis som Astrid Lindgren uttrycker att:

”Bra litteratur ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

skulle vi vilja påstå att

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Heja Skoldatateket!

image

Idag har vi tillbringat eftermiddagen på Skoldatateket. OMG vad bra de är! Vi har fått massa bra tips på appar. Vi blev speciellt förtjusta i Bookcreator.

Vi längtar efter att få visa eleverna apparna.

Om planering & att tiden inte räcker till…

IMG_0660

Fredag!

Vi har som vanligt vår planering på fredag eftermiddag och då måste vi njuta. Idag bjöds det på en utsökt liten chokladbakelse med den ljuvligaste lilla hallongömma inuti.

Vi har i uppgift inom ramen för Språklyftet att prova på att göra en planering enligt lektionsplaneringsmallen för reading to learn samt såklart utföra lektionen. Mycket intressant. Vi kommer att undervisa om faktagenren: biografier och vi har valt en biografi om Tove Jansson som eleverna ska få fördjupa sig i.

Det snurrar i huvudet på oss efter att ha suttit i över en timme med mallen. Vi såg ganska snabbt vilket stycke vi välja för den detaljerade läsningen. Vi kommer att inleda lektionen med en pp där vi gör förberedelsen för läsningen, denna gör vi  helklass med våra elever. Därefter delar vi oss i två grupper där Frida & jag gör stycke- för stycke läsningen. Därefter tänker vi oss att både vi och eleverna är ganska möra. Då ska de få rita av de första Muminfigurerna som Tove och hennes bror Lars ritade i den första boken om Mumintrollen; Mumintrollen och den stora översvämningen.

En tanke som slår oss är att det tar en väldig tid att göra en planering av detta slaget. Tid som inte riktigt finns i dagens läraryrke…

IMG_0661

IMG_0662