Visar alla blogginlägg från: januari 2015

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna

Om alla bara kunde förstå…

IMG_1373Vi blir uppriktigt så trötta. Skolarbetet ska vi som är professionella utföra med eleverna. Inte hemmet. Vi är inte emot att samverka med hemmet. Vi är emot att elever ska sitta hemma & kämpa med läxor när de har gått i skolan hela dagen. Om man har en hörselnedsättning kan man dessutom vara väldigt trött efter alla ljud som förstärks via hörapparaterna under en hel skoldag. Hjärnan behöver vila. Elever behöver vila. Leka, pyssla, chilla whatever. INTE sitta med läxor.

Om du inte har läst Pernilla Alms blogginlägg som startade en intensiv debatt & dessutom genererade denna förträffliga bok, gör det!

Åh, vad vi önskar att Alviksskolan skulle bli en läxfri skola.

/Hanna & Frida

Tove Jansson

Nu börjar böckerna bli färdiga. Eleverna har arbetat parvis kring att skapa bilderböcker utifrån inspiration från Tove Janssons fantastiska bok: Hur gick det sen? 

image

IMG_1314image

imageimage

IMG_1319

 Cirkelmodellen Bild01

Vi använder oss ofta av powerpoints då vi presenterar ett nytt arbetsområde eller då vi ska förbereda en text som eleverna ska läsa. Vi bygger via pp:n en gemensam förståelse för temat. Eleverna har under temat sett en kort filmsekvens från Toves ö, Klovharun och en längre dokumentär: Mumin och havet där Tove blir intervjuad av Margareta Strömstedt. Avslutningsscenen där Tove dansar är fin.

Den fina appen Hur gick det sen? har vi använt i undervisningen då vi analyserat både bild och text.

IMG_9151

 

Biografi

Utifrån pp:n, den gemensamt lästa texten om Tove och filmerna lät vi eleverna träna sig i att skriva en biografi utifrån en stödordsmall.

IMG_1340

Elevexempel 1. (SVA)
IMG_1341IMG_1343
 IMG_1344

Elevexempel 2.

IMG_1345 IMG_1346

Det som återstår av temat nu är att vi ska bjuda in förskoleklassen på sagostund och att eleverna ska få ge respons på varandras bilderböcker och texter.

Det har varit tydligt för eleverna under hela temat att böckerna de skriver och illustrerar har riktiga mottagare.

mumin

Kanon

IMG_9175

”Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna
läser böckerna oss.

Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta
allting om oss?”

Lennart Hellsing

Böcker omkring oss

Frida & jag brukar ofta prata om vilka böcker vi vill läsa tillsammans med våra elever, vilka böcker vi läser för våra egna barn & vilka böcker vi läser själva.

Våra samtal med eleverna handlar ofta om vilka böcker de väljer att läsa på fritiden, vilka böcker de har lånat på biblioteket och vilka böcker som finns hemma.

Vi är nyfikna på vilka böcker som omger våra elever. Ibland kommer jag på mig själv att jag tror att de flesta barn omges av böcker i hemmet. Alltför ofta blir jag påmind i mötet med elever att så ej är fallet. Vilken sorg. Att känna läslust. Att få krypa upp i soffan och läsa en bok- mysa, skratta & få en gemensam upplevelse, det är oslagbart.

Ikväll städade jag och min yngsta son hans rum. Vi fastnade vid bokhyllan. Det är så spännande att fråga en fyraåring vilken bok som är hans favoritbok för stunden och vad det är som gör att valet faller på just den boken. Efter att vi läst, tittat och pratat OM böckerna lekte vi bokaffär. IMG_9182

Böcker inom oss

Vi har tidigare hänvisat till Aidan Chambers som skrivit de fantastiskt fina böckerna kring hur man kan samtala om böcker med sina elever & hur viktigt det är att barn omges av böcker. Om man inte får möjligheten att uppleva böckernas fantastiska värld i hemmet så ska man så klart få möjlighet till detta i skolan, det tror jag att alla pedagoger är överens om.

En 8-årig pojkes favoritböcker…

I min städiver vandrade jag vidare till min andre sons rum för att ta en titt i hans bokhylla. Vad hittar man i en åttaårings bokhylla? LasseMaja-böckerna, Den magiska trädkojan, världsatlas, fakta om Zlatan, Monkel Trogg, Ture Sventon, Passa! & klass 1B. Hans favoritböcker just nu är ”Dagbok för alla mina fans”.IMG_9183

 

Böcker för 12-åriga tjejer…

I min tolvårings rum finns det en salig blandning. Jag tror det är lite typiskt för denna ålder- på väg in i tonåren. I hyllan hittar jag Dalslandsdeckarna, Elsas mode, mina egna gamla Kitty-böcker, En prinsessas dagbok, Den hemliga trädgården, Baristas, I taket lyser stjärnorna, Hoppet, 17 år och skitsnygg, Här ligger jag och blöder, Cirkeln &  Nyckelbarnen som är ”grymma” enligt min dotter.

IMG_9184 IMG_9185

Det här är en av mina favoritbilder. Min dotter & hennes bästa vän letar efter saker i Pippis Sockerdricksträd utanför gården Näs i Vimmerby. Den här bilden brukar jag visa för mina elever. Den är på riktigt, tjejerna är 6 år och tror verkligen att det finns saker i trädet.

En 45-årings böcker…

Ja, vad finns då i min egen bokhylla? En salig blandning skulle jag vilja påstå. Under en period var jag mycket intresserad av Carl Larssons konstnärsskap. Biografier har jag alltid gillat att läsa. Den om Ingmar Bergmans mamma Karin tycker jag om att läsa i lite då och då. Bodil Malmstens små roliga böcker gillar jag också. Tyvärr, tyvärr tar jag mig inte riktigt tid till att läsa skönlitteratur just nu. IMG_9190

Det är en annan bokhög som jag ägnar mig desto mer åt, den ligger

lite undanskymd men den ger mig mycket inspiration:)

IMG_9192

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

Ibland är det bra att backa bandet…

Det här är kanske inte det mest pedagogiskt och didaktiskt innehållsrika inlägget vi har gjort men inte desto mindre viktigt. Vilka bakelser har vi ätit på våra fredagsplaneringar? Ibland har vi fått våra bästa idéer efter att vi har ätit bakelsen och de roligaste skämten & gladaste skratten brukar också oftast komma ur sockerchocken:)

IMG_0499

Åh, denna lilla dröm var god. Marsipan…

image

Denna bulle tyckte Frida var lite torr men det tyckte inte jag. Mycket god kardemummakrans.

IMG_0660

Här är kanske vår favoritbakelse, chokladmousse med hallongrotta inuti.

image

De här rosa dammsugarna var det inte heller något fel på. De var ljuvligt goda.

IMG_1159

Kardemummabullarna var en fröjd.

IMG_1009

Innan jul åt vi den här ljuvliga skapelsen på fredagsplaneringen. Det var kanelmousse och den var en dröm.

IMG_1199

Dessa goda bakelser mumsade vi i oss i fredags & de var helt fantastiska.

Tema: Rövare

Ny termin, nytt tema

IMG_1217

I fredags på planeringen skapade vi vårt nya tema. Det är så häftigt att värka fram ett tema kollegialt. Som vanligt började vi med att läsa i Lgr-11. Vilka förmågor och vilket centralt innehåll ska vi arbeta med? Vi bestämde oss för följande & utformade en pedagogisk planering för Tema_Rövare.

Grammatik i ett sammanhang

Det finns många bra läromedel men precis som många andra pedagoger tycker vi att det blir mer dynamiskt & lustfyllt både för elever & pedagoger att låna idéer & skapa eget material i kombination med bra läromedel. Vi utgår ofta från skönlitteratur när vi t.ex arbetar med grammatik istället för ett läromedel. I arbetsrummets bokhylla hittade vi en fantastisk liten lärarhandledning till LasseMaja och Diamantmysteriet. Den tänker vi låna idéer ur, vi kommer även att använda oss av läromedlet Zick-Zack och kapitlet ”Bovar & Banditer”.

 IMG_1225

Högläsningen stora, stora betydelse

Inom tema Rövare kommer vi att läsa Ronja Rövardotter. Vi tänkte att det var ett vågat val eftersom vi trodde att de flesta av våra elever redan läst eller sett filmen om Ronja men det visade sig att det var flera av våra elever som inte hade läst boken eller sett filmen. Vi har redan läst två kapitel. Även om jag läst denna bok för tidigare klasser så skapas en helt ny läsning tillsammans med den elevgrupp jag har just nu. Det är en fin upplevelse att få vara med om. Höra eleverna skratta åt Skalle-Per och de andra rövarna. När de drar efter andan då Ronja är ute i skogen för första gången och det blir mörkt och grådvärgarna dyker upp.

Jag kan varmt rekommendera den nya biografin om Astrid Lindgren: Denna dagen ett liv (Jens Andersen, 2014)IMG_1226. Om ni undrar vad det är som sticker fram ur boken så är det tidningsurklipp. Jag har för vana att klippa ut intressanta artiklar som är kopplade till en viss författare eller bok.Mina barn har slutat att undra över varför det kan ramla ut en gulnad artikel ur en en barnbok…

Min favoritbok Lille prinsen är ett exempel på detta. När min son öppnade den häromdagen fann han tre små tidningsurklipp som förmodligen är minst 10 år gamla.
IMG_1227IMG_1228

Tidningsurklippen jag lagt in i biografin om Astrid Lindgren är två intressanta debattartiklar. Den första publicerades i lördagens DN av Gun-Britt Sandström som känner sig lite snopen & menar att dokumentären om Astrid som visades under julen inte visade yrkesmänniskan Astrid.IMG_1224Sandström menar att det hade varit intressant att få veta mer om sällskapet ”Samfundet De Nio” istället för att fokusera på att Astrid ej blev invald i den svenska akademien. När jag läste debattartikeln kom jag på att jag för många år sedan köpte en bok som heter ”De 9″.
IMG_1232Boken som är en litterär kalender från, 2006, är en hyllning till Astrid Lindgren. En riktig liten guldgruva! Här kan man t.ex läsa vilken betydelse Astrid Lindgren haft för Barbro Lindgrens författarskap.IMG_1231

Det är intressant med debattartiklar. Spännande att se & vänta på om den som blir utmanad skriver en replik. I denna debattartikel var det Ebba Witt-Brattström som blev utmanad. I dagens DN svarade Ebba Witt-Brattström.Spännande läsning & framförallt på riktigt.IMG_1223 Klipp, klipp med saxen & in i biografin om Astrid, detta ska användas i undervisningen inom en snar framtid…

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195