Visar alla blogginlägg från: mars 2015

Vi skriver deckare & letar brott

ordmoln_rövare

Tema rövare
Eleverna är i full gång med att söka brottet till sina deckare. Vi har letat olika typer av brott i dagstidningar och parvis rangordnat de olika brotten, utifrån vad vi tycker är de grövsta brotten och vad lagboken säger. Vilka intressanta samtal det blev då paren berättade för varandra om hur de hade tänkt.

Hur använder du tavlan?

När jag deltog i matematiklyftet läste vi en jätteintressant artikel som jag tror att en japansk professor hade skrivit. Den handlade om hur man använder whiteboarden i syfte att tydliggöra för eleverna hur lektionen växer fram. Jag har nog använt whiteboarden på ungefär detta sätt som beskrevs i artikeln men jag förfinade mitt sätt att använda whiteboarden genom att bli ännu tydligare inför eleverna: Syfte & mål med lektionen står alltid längst till vänster på tavlan, därefter ”bygger jag åt höger” för att sedan vid lektionens slut kunna summera och sammanfatta lektionens innehåll. Väldigt enkelt men det är just det som didaktik handlar om tycker jag, att göra det enkelt, tydligt & konkret för mina elever.

IMG_1681

Vi ser & läser om brott överallt!

Det som är så roligt när man är inne i ett tema tycker jag är att både eleverna och vi lärare håller ögonen öppna för just det vi håller på med. Eleverna kommer till skolan och berättar om olika brott de hört på nyheterna eller läst om i lokaltidningen hemma. Just lokaltidningen har varit en jättebra källa i att hitta inspiration till ”små brott som begåtts”. Även det blev en spännande diskussion i klassen, vilka brott hittade vi i Dagens Nyheter jämfört med Lokaltidningen Mitt i Bromma?

Imorse när jag läste DN hittade jag detta brott som jag ska ta med på måndag som eventuell inspiration till ett brott i mina elevers deckarböcker.IMG_1683

Alviksskolans vårskrik!

Idag är jag full av energi & det beror till viss del på det fina vårvädret men till största del av det jag & de andra förstelärarna på Alviksskolan gjorde igår.
Vi hade en gemensam träff med vår rektor Anna. Anna har kan man lugnt säga kommit in som en frisk fläkt på Alviksskolan. Det händer grejer- hela tiden! Det lyfts på stenar stora som små, nyfikenhet & bestämdhet blandas. Allt i ljuset av att våra elever ska nå en högre måluppfyllelse.

Det var en härlig energi på träffen igår. Jag har känt mig lite ensam i min förstelärarroll men det gör jag inte efter denna träff. Syftet med förstelärarträffarna som vi ska fortsätta ha är att vi inom förstelärargruppen ska bedriva ett kollegialt lärande och stötta varandra i de olika uppdrag vi har.

Träffen igår handlade mest om att lära känna varandra eftersom vi är en så pass stor skola men vi pratade även om vad vi har för förväntningar utifrån en fyrfältare.Bild11 Förväntningar är bra att tydliggöra eftersom det blir en drivkraft, både för en själv men även för en grupp.

Vi pratade om vad försteläraruppdraget innebär just på Alviksskolan och vilka redskap vi har för verksamhetsutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet. Kan låta trist i vissa öron men jag älskar att får grotta och fundera tillsammans med andra.

Bild05

Så stereotypiskt!

Det är så spännande att få syn på vad eleverna lärt sig inom ett tema. I detta tema i svenska och bild har eleverna skapat collage kring vilka bilder de möts av i sin vardag och hur bilder faktiskt påverkar vad vi tycker och tänker.IMG_1658 Vi har haft mycket intressanta samtal kring vad stereotyper är för något. Eleverna har reflekterat kring vilka stereotyper de möter i sin vardag efter skoltid.

Varför är det bara tjejer som springer runt och klappar och hejar i Clash of clans?

IMG_1662

Skönlitteraturens roll i skapandet av stereotyper & nidbilder

Hur kom det sig att Astrid Lindgren valde att skriva om kurredutterna på det sätt hon gjorde? Är det okej att Stina Wirsén ritade Lilla Hjärtat som hon gjorde?IMG_1666

IMG_1656

Vad säger illustrationerna i Tintin oss? Vilken världsbild och människosyn speglas eller förstärks av illustrationerna?IMG_1660

Varför ska rödhåriga framställas som busiga och fräcka?IMG_1667

För mig är detta en av de största uppgifterna vi har som lärare att få våra elever att reflektera, analysera och dra slutsatser.

/Hanna

Stockholmsprovet år 5

”Det kändes pirrigt och bra. Det pirriga var för att jag inte ville göra slarvfel och det kändes bra för att jag tyckte del 2 var lätt. Jag tyckte att uppgift 8b var svår för jag förstod inte uppgiften. Jag behöver träna mer på uppgift 8b.”

” Det blev jättenervöst. Varje gång jag skrev ett svar var det ett jättejobbigt moment. Varje gång när jag kollade på klockan blev jag jättestressad. Uppgift 4c var lite svår. Multiplikation vill jag bli bättre på.”

IMG_1644

För ett par veckor sedan genomförde våra elever Stockholmsproven i matematik. Det första som slog oss var att de blev så nervösa. Vi har knappt pratat om att proven ska genomföras men så fort våra elever hör ordet prov ser vi hur de stelnar till.

Frågor Frida & jag funderar kring är:

  • Om detta är baksidan av att INTE ha prov och läxor? Vi kanske måste börja träna våra elever i provsituationer?
  • Hur ska vi utveckla vår undervisning så att eleverna ”hinner ikapp”?
  • Hur får man elever att inte känna sig nervösa och låsa sig i provsituationen?

Orättvisa- en skola för alla?

Insikter som vi redan har är hur svårt det är för elever med hörselnedsättning där språkutvecklingen är försenad, att förstå alla ord och begrepp som utgör innehållet i vår läroplan och vilken TID som behövs för att arbeta med allt centralt innehåll inom ett ämne när man har en försenad tal- och språkutveckling.

Detta visar sig speciellt i problemlösningsuppgifterna där språket ställer till problem för eleverna och våra argument stärks- att elever i hörselklass behöver längre tid på sig både att i det lilla genomföra provsituationer men även i skolan som helhet.

Eleverna fick den tid de behövde för att lösa uppgifterna. I anvisningarna stod det att beräknad tid för de olika delarna var 40 minuter. För uppgifterna kring taluppfattning & problemlösning  behövde vissa elever 3×40 minuter.

Alviksskolans Språklyft för fritidspersonal

Wow!Bild1

Idag har vi haft en förmiddag tillsammans- fritidspersonalen och jag. Jag längtar efter de här träffarna. Dels för att jag tycker att det är fantastiskt inspirerande att få leda kollegors lärande utifrån min förstelärroll men framförallt för att det ger så mycket. Att ha tid avsatt för att fokusera-reflektera- delge varandra tankar-göra perspektivbyten det är kollegialt lärande för mig.

Idag har vi analyserat skuggningsprotokoll och belyst de frågor/utmaningar som uppstått under observationerna. Vi har kritiskt granskat skuggningsredskapet & vi har haft litteraturseminarie.

Bild4

Analys av skuggningsprotokoll

När vi analyserade skuggningsprotokollen satt vi i fyra grupper med sex deltagare i varje grupp. Gruppens uppgift var att var och en läste vänster- och högerspalt samt reflektioner i skuggningsprotokollen för att sedan skapa två frågor och dra en slutsats. Helt enkelt träna sig i det vetenskapliga förhållningssättet. Till denna träff hade samtliga deltagare haft i uppgift att skugga & bli skuggad. Den skuggade skulle bestämma fokus och den som skuggade skulle ge EN utmaning.

Gemensam diskussion

Vid återsamlingen berättade de olika grupperna om samtalen samt vilka frågor som uppkommit och vilka slutsatser dragit. Inte helt lätt. Men mycket intressant.

IMG_1605Jag försökte  sammanställa frågeställningar och slutsatser under pågående storsamtal (ha överseende med formuleringarna). Vid en första anblick kan man kanske tänka: Vad är det för speciellt med det här? Jo, det som är så speciellt är att vi faktiskt får syn på små tillnärmelsevis bagatellartade situationer som kan uppstå under en skuggning MEN som kan komma att bli en utvecklingsfråga som kan förbättra den egna praktiken. Det kan man få syn på ändå eller på något annat sätt också men via skuggningsprotokollet dokumenterar vi det vi ser och just dokumentationen är viktig vid allt systematiskt kvalitetsarbete och detta är ett enkelt sätt att dokumentera.

Här är telefonexemplet mycket intressant. Under en skuggning vid en fritidsaktivitet (sen eftermiddag) ringer pedagogens telefon vid ett flertal tillfällen. Det är vårdnadshavare samt kollegor som undrar var barnen befinner sig. Ok, tänker ni kanske, så ser det ut. Japp, det gör det. Vi har en policy på skolan att vi alltid ska ha telefonen med oss och vara anträffbara. Men i detta fall stördes aktiviteten och så interaktionen mellan barnen och mellan pedagog och barn. En helt vanlig situation en helt vanlig eftermiddag på ett fritidshem… som man kanske inte reflekterar över om man inte får någon annans ögon att upptäcka det. Skuggning handlar om att ”vara någon annans tjänare”. Dvs att upptäcka eller byta perspektiv för den pedagog som man skuggar.

En annan grupp berättade hur de använt skuggningen för att hitta strategier för att få ett barn att delta i en
Bild28 fritidsaktivitet. Vad är det som gör att barnet ej vill delta? I detta fall handlade det om förberedelsen. Jaha, kan man då tänka det är väl bara att säga till barnet att nu ska vi till rörelserummet och ha ”röris”. Eller ska vi säga eller förbereda på något att sätt? Tror vi att vi förbereder ett barn fast vi ändå inte gör det?

Det finns mycket mer spännande att berätta men jag stannar där & återkommer.

En bok i världsklass

Nu är vi igång med att skapa vårt bidrag till En bok i världsklass på tema: Envishet & mod. Infallsvinkeln för oss Bild4blir att vi läser olika sagor och analyserar bilder från förr och nu. Vi inledde temat med att visa en powerpoint där eleverna fick reflektera kring att bilder kan påverka vad vi tycker.

Man är inte sitt utseende

Vi inledde temat med att eleverna fick fundera kring hur olika skönlitterära figurer framställs.

  • Varför har flickan i boken Min fräcka mun rött hår?
  • Hur kommer det sig att Pippi har rött hår?
  • Var det rätt eller fel av Stina Wirsén att rita Lilla Hjärtat så svart och med vit mun och vita ögon?
  • Hur kom det sig att Pippi uttrycker sig på det sätt som hon gör när hon berättar var hennes pappa finns? När vi idag vet att det ord som Pippi använder är djupt kränkande?

Vi pratade om begreppen: nidbild och stereotyp.

Bild5Vi tittade på ett klipp från Svt:s Debatt, där Sören Jacobsson  och en pappa argumenterar kring Stina Wirséns figur Lilla Hjärtat. Vilket intressant samtal det blev efter att vi lyssnat till deras argumentation.

  • Hur ska man rita personer av olika ursprung?
  • Är det bra att Stina Wirsén har slutat att rita figuren Lilla Hjärtat?
  • Hur tror vi att Stina Wirsén kände sig när debatten var som hetast?
  • Är Lilla Hjärtat ritad utifrån ”blackfacetraditionen”?
  • Är chauffören som kör Tintins bil en rasistisk stereotyp? Vad är en rasistisk stereotyp?
  • Vad är kulturcensur?

Citatläsning & reflektioner

Eleverna har även reflekterat kring vilka tankar som väcks när de läser citat hämtade ur följande böcker, kopplat till hur olika barnboksfigurer framställs och hur de uttrycker sig:

  • Pippi Långstrump
  • Min fräcka mun
  • Min Skattkammare- Det var en gång…
  • Baddräkten

IMG_1603

Hur ska vi då koppla ihop detta med envishet och mod? Jo, vi tänker att det ska växa fram. Idag pratade vi om att det krävs envishet att våga stå för sina åsikter som personerna i debatten gjorde OCH mod för den delen. Att våga vrida och vända på fördomar & förutfattade meningar om hur t.ex: en rödhårig person förväntas vara eller ifrågasätta varför tjejerna i Clash of clans bara går runt och klappar i händerna medan killarna är starka & modiga- det kräver både envishet och mod när man är 11 år.

Vi får se vad vårt tävlingsbidrag mynnar ut i…