Visar alla blogginlägg från: april 2015

Storyline i Mofflornas värld

Picture 1810Att jobba med storyline tycker jag är utvecklande för eleverna eftersom de ges utmaningar att upptäcka, utforska, reflektera, samtala och utveckla sitt skrivande utifrån upplevelser.

Metoden storyline utgår från tematiska, probleminriktade undervisningsförlopp som utvecklas genom en berättelse- följer en storyline.

För många år sedan gick jag en kurs i storyline och under årens lopp har jag använt mig av metoden vid olika tillfällen i de yngre åldrarna.

mofflor_storyline

Utgångspunkterna i en storyline är:

  • tid
  • plats
  • karaktärer
  • händelser

De är ramen för den berättelse som elverna och läraren skapar under ett storylineförlopp.

I den här lilla boken från Runa förlag finns det många bra uppslag till hur man kan arbeta med storyline. Trots att den är skriven då Lpo-94 var den rådande läroplanen kan man använda sig av idéer och anpassa till Lgr-11.

IMG_1716

Storyline i hållbar utveckling

I årskurs 3 gjorde vi  en storyline, där fritids & skola samverkade kring  hållbar utveckling. 

Vi lät oss inspireras av det material kring Mofflor som Håll Sverige Rent har givit ut. Ett fantastiskt material som man kan använda sig av och modifiera så att det anpassas till Lgr-11.

Eleverna skrev en egen tidning där de lärde sig att skriva olika texttyper och skapade Moffelmatematik. De gjorde även egna Moffelfilmer som handlade om hållbar utveckling.

Tänk om man fick vara elev i vår klass:)

IMG_1696

 Idag har eleverna tränat sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. I vårt deckartema har vi låtit oss inspireras av en förträfflig liten lärarhandledning som Martin Widmark skrivit och nu är det dags för eleverna att fundera över vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier.

Att hitta inspiration ur en lärarhandledning och utifrån den hitta på egna idéer har lärare gjort i alla tider men vi måste ändå belysa hur KUL det är att låta sig inspireras & vidareutveckla idéer.

Målet med lektionen idag var att eleverna skulle bestämma vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier. Vi övade detta genom att eleverna parvis valde tre skönlitterära böcker för att undersöka vilket berättarperspektiv författaren valt. De reflekterade utifrån frågorna:

  • Är boken skriven i förstaperson eller tredje person?
  • Vilket tempus används i texten: presens eller preteritum?

Eleverna valde själva några meningar för att kunna visa exempel på hur de resonerat både kring berättarperspektiv & tempus vid återsamlingen.

Vilka spännande samtal det blev i de olika paren!

Som avslutning på lektionen samlades vi för att återge för varandra vad vi kommit fram till. Varje par redovisade vad de kommit fram till och vi konstaterade gemensamt att det är klokt att välja ett berättarperspektiv men att tempus kan få variera.

Vilket lustfyllt lärande det blev!

Ibland kan faktiskt tanken slå Frida & mig att vi skulle vilja vara elever i vår egen klass:)

IMG_1706

IMG_1708

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna