Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Stolta elever och stolta lärare

Vi har tidigare berättat om hur vi förbereder våra elever inför utvecklingssamtalen genom målkonkretisering och individuella tankekartor. Just nu är vi i startgroparna för att inleda läsårets första utvecklingssamtal tillsammans med eleverna. De fick i uppdrag att skriva egna brev hem i form av en inbjudan. Det var med stor noggrannhet, glädje och engagemang som eleverna tog emot sin uppgift. Vi samtalade om ett brevs struktur och vilken information som är viktig att få med i brevet. Barnen blev så engagerade i breven att det tog mer än dubbelt så lång tid att bli klara än vad jag från början hade räknat med. Det skulle färgläggas, göras egna kuvert, skrivas prydligt, med mera… med mera…

Inbjudan till utvecklingssamtal

Inför utvecklingssamtalet kartlägger vi alla våra elever genom Ingvar Lundbergs läsutvecklingsschema och även Skolverkets Språket lyfter. I år medverkar jag även i en pilotstudie som sker i samverkan med Linköpings universitet där vi tillsammans arbetar fram ett formativt bedömningsunderlag. Det har medfört att även dessa tester blir ett komplement till vår kartläggning. Vi är väldigt tydliga mot eleverna att vi kartlägger för att både de själva och vi ska se vad de är bra på och vad det är vi behöver träna på. Det blir samtidigt en tydlig bild av deras utveckling eftersom vi ser progressionen i det material som vi samlar i deras portfolios. Ett exempel på det är att barnen i förskoleklass fick filma sig själva när de högläste en bok. Ett år senare när det närmade sig sommarlovet i första klass fick eleverna återigen filma när de läste, i samma bok. Att arbeta formativt på det här sättet där progressionen blir så tydlig är så otroligt givande för både oss pedagoger och för eleverna!

I år kommer vi förutom vår kartläggning av läsutvecklingen även se på elevernas skrivutveckling genom att komplettera Språket lyfter med Ingvar Lundbergs God Skrivutveckling. Vad vi däremot saknar är ett tydligt underlag i matematik som är enkelt att överblicka.  Vi använder oss av diagnosmaterialet Diamant, men saknar en överskådlig matris att visa för barnen och föräldrarna. Vi har flera gånger pratat om att vi är sugna på att göra en egen bedömningsmatris, men tar tacksamt emot tips från er!

Kartläggning

Eftersom våra elever fortfarande är små stannar  kontakten utanför skoltid med vårdnadshavarna. Ni kan då tänka er hur rörd jag blev när en av våra elever ringde mig sent i fredags eftermiddag. Han ringde bara för att meddela att han hade glömt berätta att tiden för hans utvecklingssamtal inte hade passat föräldrarna. För mig visade det på hur viktigt hans brev var för honom, och hur stolt han faktiskt känner sig över hans eget samtal och lärande. Och det i sin tur gör förstås mig till en stolt lärare!

/Emma

Stockholmsprovet år 5

”Det kändes pirrigt och bra. Det pirriga var för att jag inte ville göra slarvfel och det kändes bra för att jag tyckte del 2 var lätt. Jag tyckte att uppgift 8b var svår för jag förstod inte uppgiften. Jag behöver träna mer på uppgift 8b.”

” Det blev jättenervöst. Varje gång jag skrev ett svar var det ett jättejobbigt moment. Varje gång när jag kollade på klockan blev jag jättestressad. Uppgift 4c var lite svår. Multiplikation vill jag bli bättre på.”

IMG_1644

För ett par veckor sedan genomförde våra elever Stockholmsproven i matematik. Det första som slog oss var att de blev så nervösa. Vi har knappt pratat om att proven ska genomföras men så fort våra elever hör ordet prov ser vi hur de stelnar till.

Frågor Frida & jag funderar kring är:

  • Om detta är baksidan av att INTE ha prov och läxor? Vi kanske måste börja träna våra elever i provsituationer?
  • Hur ska vi utveckla vår undervisning så att eleverna ”hinner ikapp”?
  • Hur får man elever att inte känna sig nervösa och låsa sig i provsituationen?

Orättvisa- en skola för alla?

Insikter som vi redan har är hur svårt det är för elever med hörselnedsättning där språkutvecklingen är försenad, att förstå alla ord och begrepp som utgör innehållet i vår läroplan och vilken TID som behövs för att arbeta med allt centralt innehåll inom ett ämne när man har en försenad tal- och språkutveckling.

Detta visar sig speciellt i problemlösningsuppgifterna där språket ställer till problem för eleverna och våra argument stärks- att elever i hörselklass behöver längre tid på sig både att i det lilla genomföra provsituationer men även i skolan som helhet.

Eleverna fick den tid de behövde för att lösa uppgifterna. I anvisningarna stod det att beräknad tid för de olika delarna var 40 minuter. För uppgifterna kring taluppfattning & problemlösning  behövde vissa elever 3×40 minuter.

It´s a wrap

IMG_1525Det är inte den nya semmeltrenden vi talar om.Idag har vi blivit filmade när vi planerar. Vi ska erkänna att vi var ganska skeptiska inför filmandet. Hur konstlat skulle det inte kännas att ha ett manus att prata efter och vad är det som är så intressant med vår planering? Men våra farhågor besannades inte. Det är vi som planerar på riktigt! Vi använde inget manus. Eftersom planeringstiden i vår värld är knapp tyckte vi att det var lite surt att ”ge upp” ett planeringstillfälle till filmning- när vi dessutom har ca:100 NP att rätta. Men trots att vi inte hann rätta några nationella prov så blev det faktiskt ett riktigt planeringstillfälle- den enda skillnaden var att vi hade starka strålkastare och en filmkamera närvarande:)

Filmen ska användas som modellfilm av Prio när de arbetar med skolors förändringsprocesser kring det kollegiala lärandet. Kanske kommer den även att finnas här på PS- vi får se:)

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna

Tema: Rövare

Ny termin, nytt tema

IMG_1217

I fredags på planeringen skapade vi vårt nya tema. Det är så häftigt att värka fram ett tema kollegialt. Som vanligt började vi med att läsa i Lgr-11. Vilka förmågor och vilket centralt innehåll ska vi arbeta med? Vi bestämde oss för följande & utformade en pedagogisk planering för Tema_Rövare.

Grammatik i ett sammanhang

Det finns många bra läromedel men precis som många andra pedagoger tycker vi att det blir mer dynamiskt & lustfyllt både för elever & pedagoger att låna idéer & skapa eget material i kombination med bra läromedel. Vi utgår ofta från skönlitteratur när vi t.ex arbetar med grammatik istället för ett läromedel. I arbetsrummets bokhylla hittade vi en fantastisk liten lärarhandledning till LasseMaja och Diamantmysteriet. Den tänker vi låna idéer ur, vi kommer även att använda oss av läromedlet Zick-Zack och kapitlet ”Bovar & Banditer”.

 IMG_1225

Högläsningen stora, stora betydelse

Inom tema Rövare kommer vi att läsa Ronja Rövardotter. Vi tänkte att det var ett vågat val eftersom vi trodde att de flesta av våra elever redan läst eller sett filmen om Ronja men det visade sig att det var flera av våra elever som inte hade läst boken eller sett filmen. Vi har redan läst två kapitel. Även om jag läst denna bok för tidigare klasser så skapas en helt ny läsning tillsammans med den elevgrupp jag har just nu. Det är en fin upplevelse att få vara med om. Höra eleverna skratta åt Skalle-Per och de andra rövarna. När de drar efter andan då Ronja är ute i skogen för första gången och det blir mörkt och grådvärgarna dyker upp.

Jag kan varmt rekommendera den nya biografin om Astrid Lindgren: Denna dagen ett liv (Jens Andersen, 2014)IMG_1226. Om ni undrar vad det är som sticker fram ur boken så är det tidningsurklipp. Jag har för vana att klippa ut intressanta artiklar som är kopplade till en viss författare eller bok.Mina barn har slutat att undra över varför det kan ramla ut en gulnad artikel ur en en barnbok…

Min favoritbok Lille prinsen är ett exempel på detta. När min son öppnade den häromdagen fann han tre små tidningsurklipp som förmodligen är minst 10 år gamla.
IMG_1227IMG_1228

Tidningsurklippen jag lagt in i biografin om Astrid Lindgren är två intressanta debattartiklar. Den första publicerades i lördagens DN av Gun-Britt Sandström som känner sig lite snopen & menar att dokumentären om Astrid som visades under julen inte visade yrkesmänniskan Astrid.IMG_1224Sandström menar att det hade varit intressant att få veta mer om sällskapet ”Samfundet De Nio” istället för att fokusera på att Astrid ej blev invald i den svenska akademien. När jag läste debattartikeln kom jag på att jag för många år sedan köpte en bok som heter ”De 9″.
IMG_1232Boken som är en litterär kalender från, 2006, är en hyllning till Astrid Lindgren. En riktig liten guldgruva! Här kan man t.ex läsa vilken betydelse Astrid Lindgren haft för Barbro Lindgrens författarskap.IMG_1231

Det är intressant med debattartiklar. Spännande att se & vänta på om den som blir utmanad skriver en replik. I denna debattartikel var det Ebba Witt-Brattström som blev utmanad. I dagens DN svarade Ebba Witt-Brattström.Spännande läsning & framförallt på riktigt.IMG_1223 Klipp, klipp med saxen & in i biografin om Astrid, detta ska användas i undervisningen inom en snar framtid…

Man behöver inte vara bra på att rita för att kunna vara bra på att rita…

IMG_1039

Konkretisera kursplanen- lätt som en plätt

Idag på bildlektionen fick eleverna träna sina förmågor kopplat till:

Bildframställning

  • Framställning av berättande bilder utifrån filmen The snowman
  • Teckna med skisspenna

Utifrån det tema vi hade kring Monets konstnärsskap där eleverna tränade på hur linjer kan bygga upp rumslighet i bilder fick eleverna använda sina tidigare kunskaper och därmed få ännu en möjlighet till att utveckla sina förmågor inom bildämnet.

Redskap för bildframställning

  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri,

Det är många begrepp att samtala om när man som lärare försöker konkretisera Lgr-11 för sina elever. En liten kort introduktion med konkretisering av ord och begrepp kan växa och ta halva lektionen. Idag på bildlektionen samtalade vi om:

Att framställa betyder att skapa en bild.

Att element i detta sammanhang inte betyder elementen på väggen utan delar i bildskapandet.

Att verktyg inte i detta sammanhang är de som finns i trä- och metallslöjden utan i detta fall, skisspenna, oljekritor och svamp.

Att redskap inte är redskapen som finns i idrottssalen utan ungefär som verktyg dvs: de saker vi använder när vi tecknar och skapar bilden.

Eleverna brukar fråga mig och Frida varför det måste vara så krångligt språk i läroplanen? Ja, man kan reflektera över det…

Tänk all den tid vi lärare lägger på att konkretisera och förklara alla begrepp i läroplanen. Missförstå mig inte det är mycket viktigt för elevernas utveckling att de själva vet vad det är de ska lära sig och varför vi gör det vi gör. Men…först och främst måste vi lärare själva förstå vad som menas och det vill jag lova är inte alltid det lättaste. Ibland skulle det underlätta om det var lite mer elevnära skrivet. Det handlar inte om att det ska förenklas bara vara just mer elevnära.

Mina elever tror att jag är så bra på att rita men det är jag inte. Jag har lärt mig att följa linjer. Inte kalkera utan titta på en bild, analysera och försöka rita av linjerna. Jag vill verkligen att alla mina elever ska få få uppleva att de också kan rita/teckna. För det kan alla.

Lektionen inleddes med en enkel bildanalys. Hur har illustratören valt att rita? Jag brukar projicera upp bilder på whiteboarden för att visa mina elever hur enkelt det är att leta linjer och våga rita av linjerna på sitt eget papper.

Innan lektionen hade jag svampat elevernas papper med ljusblå färg. Vi pratade kring att begreppet rumslighet i en bild inte bara handlar om perspektivlinjer utan även kan bygga på ”lager på lager”. Eleverna skissade på den ljusblåa bakgrunden och därefter fylldes konturerna i med en tunn tuschpenna. Därefter målade de vissa detaljer med oljepastellkritor för att till sist fylla bilden med snöflingor gjorda av den vita oljepastellkritan.

Elevernas alster talar sitt tydliga språk- gissa om eleverna var stolta. För varje bild vi satte upp på väggen hördes:

– Wow!

– Viken cool!

– Vad snygg den blev!

– Du är ju asbra på att rita!

/Hanna

Tomten spionerar på barnen

IMG_1034

Idag har vi läst denna fina lilla berättelse: Tomten spionerar på barnen, som Astrid Lindgren publicerade anonymt för första gången i Stockholmstidningen, 1933. Att tillsammans med mina elever läsa denna fina berättelse har blivit en fin liten tradition för mig i de klasser jag undervisar i & nu har det blivit Fridas & min tradition också:)

Förberedelse för läsning

Vi har samtalat om ordens betydelse i berättelsen och gjort en textpromenad via en tankekarta på tavlan, innan läsningen. Jag gillar begreppet textpromenad, det var Jessica Fidani som introducerade begreppet för mig & Frida.Textpromenader i form av att berätta för våra elever vad en text handlar om innan vi läser den gemensamt, gjorde vi redan men vi kallade det inte för textpromenader- vilket är ett alldeles lysande begrepp.

IMG_1030

Att ta sig runt tankekartan innan läsningen är en tydlig visuell förstärkning för våra elever.

Söka mönster & göra textkopplingar

Att hitta mönster & göra kopplingar tror jag att det flesta svensklärare använder som en lässtrategi i sin undervisning, det är så spännande att se och höra elevernas tankar när de känner igen vilken text vi kan koppla ihop just denna text med. Vi pratade om likheten med Astrids berättelse om Peter och Petra. Att de också bor under en gran precis som tomten i denna text. Eleverna hittade själva kopplingen till att det även i denna berättelse ären pojke, Lars som upptäcker tomtens bo under granen. Liksom det är Gunnar som upptäcker barnens bo i berättelsen om Peter och Petra.IMG_1035

Att ställa frågor till texten & skapa ett metaspråk tillsammans

Eleverna fick utifrån tankekartan svara på olika frågor efter att vi läst texten gemensamt. Vi pratar ofta om att det finns frågor på olika nivåer vi kan ställa till texten. Några svar hittar vi direkt i texten medan några svar kräver att vi hämtar tankar och idéer inifrån oss själva och kopplar ihop våra egna erfarenheter med det vi läst i texten.

För mig är läsloggen ett mycket viktigt redskap i syfte att utveckla mina elevers läs- och skrivutveckling. Om du är intresserad av att veta mer om hur vi använder oss av läsloggboken är du välkommen att läsa min c-uppsats från 2006: 

Det är bra att vi samtalar- då förstår man bättre

IMG_1036

/Hanna

The snowman & formativa broar

IMG_1025 Vi har planerat att låta eleverna se den fantastiskt fina filmen The snowman nästa vecka. Filmen finns att strömma från SLI. Om du inte har sett filmen så kan vi varmt rekommendera den- helt fantastiska bilder och musiken är helt magisk.

När vi inom temat tur&retur bedömde elevernas texter såg både eleverna och vi att dialogskrivandet behövde tränas mer på.

Eftersom det inte finns någon text i Snögubben är den bra att använda sig av kopplat till detta mål, dessutom blev det att vi byggde en formativ bro från ett tema in i ett annat.

Filmen ger uppslag till hur många tankar & frågor som helst här är några som vi delar med oss av:

  • Hur kommer det sig att Snögubben börjar leva klockan 12 på natten?
  • Tror ni att detta händer på riktigt?
  • Snögubben får följa med pojken in i huset och pröva olika saker för första gången. T.ex pappans byxor &  löständer (!). Hur känns det att pröva något för första gången?
  • När snögubben sätter sig i fåtöljen händer något med honom. Han mår inte bra. Vad tror du att det beror på?
  • I filmen kör snögubben och pojken iväg på motorcykeln men i boken kör de bil. Hur kommer det sig att den som gjorde filmen valde en motorcykel när det är en bil i boken?
  • Hur tror du att det skulle kännas att köra bil/motorcykel när man inte kan. Har du gjort något som du inte kan någon gång & hur kändes det?
  • Vad beror det på att snögubbens ben lyser när han kört motorcykeln?
  • Pojken får flyga med snögubben. Vad får de se på sin flygtur?
  • Påminner den här delen i filmen dig om någon annan film eller bok du läst?
  • Om du tänker på flickan i fönstret som ser pojken och snögubben flyga förbi, vad tror du att hon tänker?
  • Vilken dag tror du att detta är? Vad får dig att tro att det är just den dagen?
  • Var skulle du vilja flyga om du fick flyga iväg med snögubben?
  • Hur tror att pojken känner sig när han vaknar i slutet på filmen?
  • Vad händer när han kommer ut?
  • Att ta avsked är inte alltid lätt. Hur brukar du tänka när du säger hej då till någon som du inte kommer att träffa på tag?
  • Hur lång tid tror du att det tog för allt det som händer i filmen att hända?
  • Det finns inget prat i filmen istället är det musik och bild som samspelar. Hur upplever du att det känns att titta på en film utan prat?

IMG_1028

/Hanna

Planering, bakelse och arbete med att förändra elevers attityd till läsning.

IMG_0733

Vi avslutar veckan på sedvanligt sätt- med planering och bakelse.

Elevernas lektioner på fredagar består av slöjd, svenska & matematik. I svensk-passen på fredagar  har våra elever fortsatt att utveckla sina förmågor utifrån det tema vi hade kring att kunna skriva en berättande text med parallellhandling, dialoger, tillbakablickar och miljöbeskrivningar.

I matematikämnet arbetar vi just nu med decimaltal. Inom detta arbetsområde har det blivit väldigt tydligt för eleverna hur viktigt det är att man förstår positionssystemet samt ”10-basen”.

Våra elever spelar ofta spel tillsammans inom matematikämnet, det kan vara särskilda matematikspel men även sällskapsspel. Vi tycker att det är ett mycket bra sätt för eleverna att i genuina situationer träna sig i att läsa instruktioner, samarbeta, samtala och träna sitt logiska tänkande.

IMG_0727

IMG_0728

För ett par veckor sedan fick våra elever fylla i en läsattitydenkät. Inspiration till enkäten fick vi av boken: Läsdidaktik av Astrid Roe.

Tack Toura Hägnesten för lästipset!IMG_0734

Efter att eleverna fyllt i enkäten presenterade vi en läsläxa som eleverna, vårdnadshavare och vi mentorer samverkar kring veckorna fram till jul.

Eleverna fick välja mellan två olika spännande deckare.

stormens öga

laura

Första 3 kapitlen läste vi tillsammans i skolan och ”boksamtalade” kring.

Läsläxa 1:

Därefter fick eleverna i en första läsläxa att läsa 3 kapitel hemma. De skulle läsa högt för sina föräldrar samt samtala om innehållet utifrån Chambers grundfrågor. De skulle även göra en tankekarta där det skulle framgå vilka som var bokens huvudkaraktärer samt var berättelsen utspelar sig.IMG_0735

Tankekartorna presenterade eleverna för varandra och vi skapade en gemensam tankekarta utifrån elevernas tankekartor.

 

IMG_0669

Läsläxa 2:

Eleverna fick i uppgift att läsa ytterligare 30 sidor högt för sina föräldrar. Inför denna läxa samtalade vi om de inre bilder som dyker upp i en ens egen fantasi & att det i denna veckas läxa ingick att välja ut en händelse eller en person ur boken som de ville illustrera.

IMG_0736

IMG_0730

Vid dagens genomgång av läxan upplevde både Frida & jag att eleverna med stolthet visade sina illustrerade inre bilder samt med stor entusiasm berättade om den läsupplevelsen. Inför boksamtalen som vi antecknar peppar vi våra elever att våga ställa öppna frågor till varandra och att de ska haka tag i varandras funderingar.

Apropå anteckningar så har jag en skatt. Denna skatt består av sparade boksamtal från 2001.

IMG_0726

Apropå skatter ska ni få se en fantastiskt fin bild som jag fick av en elev i mina allra första klass jag hade. Bilden ritade eleven efter att vi hade läst Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupery. Både boken och bilden är MAGISK för att inte tala om eleven som ritade den.

IMG_0691

IMG_0692