Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Skriv för livet

Att få elever att skriva för livet så att pennorna glöder kräver ett engagemang och elevnära frågor. De behöver känna sig motiverade och vara ägare över sitt eget skrivande. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11, Svenska).

Inför varje läsår väljer vi en författare som vi kommer att fördjupa oss i. I förskoleklass arbetade vi med Stina Wirsen, i första klass Astrid Lindgren och i andra klass har vi arbetat med Martin Widmark.

Vår förhoppning är att författarna ska bjuda in till ett litterärt kulturarv. Med litteraturen som utgångspunkt utvecklar eleverna sitt språk och vidgar sina horisonter och värderingar. Samtidigt utvecklas deras förmåga att lyssna och diskutera.

Mitt varmaste tips till er från detta läsår är Martin Widmarks lärarhandledning till Diamantmysteriet. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med att skriva detektivberättelser tillsammans med barnen och de har själva längtat till nästa lektion för att få fortsätta.

Diamantmysteriet

Arbetet har pågått under hela läsåret och i sina deckarböcker har eleverna skapat och planerat städer, detektiver och brott som ska begås. De har analyserat och bearbetat sina texter genom respons och har under hela processen haft en modell för sitt skrivande.

Deras böcker har sammanlagt fem kapitel. I kapitel ett ska elevernas deckare presenteras, kontoret och deckarutrustningen. Syftet med kapitlet är att presentera detektiverna så att läsaren ska få lära känna dem utan att avslöja för mycket annat. Eleverna blev uppmanade att berätta så livfullt som möjligt och jag kunde med glädje se att alla skrev med inlevelse och miljöbeskrivningar.

”Det är en härlig dag på Guldgatan. Solen skiner och det är sommarlov. Det är ett barn och en papegoja som driver en deckarfirma ihop…”

”Det är försommar. Doften luktar gott. Klockan är sju på kvällen. Det är två barn som heter Josef och Dudlik. Dom är detektiver…”

”Det är vår i Stockholm, blommorna blommar i Sockholm. Solen lyser i den lilla staden. Klockan är tolv på dagen. Det är mycket människor i den lilla staden. Det lyser i ett av fönstren. Det är Anna och Viktorias detektivbyrå.”

FullSizeRender (8)

Detta sätt att arbeta där samlärande och respons samt en tydlig stödstruktur har berikat elevernas språk. Deras författarskap har öppnat nya dörrar genom att vi delat våra läsupplevelser med andra vilket fört in oss i nya tankebanor. Så om du har tid för denna guldgruva till handledning nästa läsår, så kör! Handledningen är egentligen tänkt för mellanstadiet men med viss modifiering går den att genomföra för alla åldrar.

Deckarberättelse

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Att ta in världen i klassrummet

Vi har startat upp ett arbete om att leva i världen och de sju världsdelarna. Eleverna ska kunna göra enkla undersökningar av omvärlden och kunna använda karta, jordglob och väderstreck.

När vi planerade upp arbetsområdet var det enkelt att sortera ut vad som skulle bli målet och syftet med undervisningen, men det var inte lika självklart hur vi skulle lägga upp det. Vi tycker att undervisningen i geografi ofta är ganska ”platt” och ville hitta nya representationsformer för eleverna.

Vid första lektionstillfället startade vi med att titta på olika kartor av världen. Vi tittade på en jordglob, en stor världskarta, en kartbok och en humoristisk kartbok för barn.

Kartor

Efter det fortsatte vi genom att färglägga blindkartor. Varje världsdel har tilldelats en färg för att de olika kontinenterna och deras lägen ska synliggöras. För att nöta in  kontinenternas namn och ordbilder lekte vi en lek som eleverna uppskattade mycket. Leken är enkel genom att vi skriver upp alla kontinenter på tavlan och låter eleverna läsa upp namnen en efter en, samtidigt som vi sedan tar bort en kontinent i taget. Idén har vi fått från Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Leken gör att eleverna på ett lekfullt sätt får repetera samtidigt som de får minnesträning. Vi kunde med glädje se att alla elever snabbt befäste kontinenternas namn. En fördel med att ha tecken som stöd till det talade språket är att barnen får ytterligare en input att ta till sig information eftersom kontinternas namn representeras på ytterligare ett sätt.

so3

I No har vi parallellt i vårt tema om vatten tittat på hur stor del av jordens yta som täcks av vatten. För att synliggöra för eleverna att det är så mycket som 75 % arbetade vi konkret med att färglägga flirtkulor. Det blev ett väldigt tydligt sätt att visa hur mycket yta land och vatten  tar upp på jorden. Vi tycker om att arbeta med barnens fingerkänsla och tycker att det abstrakta blir så mycket tydligare när eleverna får arbeta praktiskt.

Vattenplaneten

Likaså utgår vi från genrepedagogikens tänk om att gå från helheten till delarna. När eleverna introducerats i världskartan började vi att sortera flaggor till de olika världsdelarna. Vi kommer hädanefter att arbeta med de olika kontinenterna en efter en och har valt att inleda med Europa.

Europa startade med att eleverna tillsammans fick i uppdrag att med hjälp av stora bokstäver på golvet fick lista ut vilken världsdel som vi skulle ”besöka”. När de kommit fram till att det var Europa dök kontinentlådan fram. I lådan fanns bilder på mat, djur och flaggor som finns i Europa. Tillsammans samtalade vi om bilderna och satte fast på vår kontinentbox. Ja, du hörde rätt. Vi vet att jorden är rund! Men för att synliggöra de olika världsdelarna för barnen har vi gjort en låda där kontinenterna har sin egen sida, återigen går vi från det abstrakta till det konkreta.

Kontinentbox

Eftersom vi startade i Europa tyckte vi att passade att låta barnen reflektera över sin egen plats på Jorden. Vi började därför med en världsbok. Den kommer att bli som en pop-up bok där eleverna kommer att göra boken som cirklar i olika storlekar. Varje cirkel har olika teman; Mitt hem, Mitt stad, Mitt land, Min Kontinent och Min planet. Genom att vi börjar resan från deras egna hem hoppas och tror vi att eleverna ska se den röda tråden mellan de olika delarna i boken.

Min världsbok

Ibland känns det som idéerna aldrig tar slut och tiden är alldeles för kort. Ni kanske har sett att det finns pilar som visar avstånd och riktningar mot olika städer i världen? Självklart vill vi använda oss av den idén. Tillsammans med barnen kommer vi att titta på kartan och kompassen på de platser som vi jobbar med och analysera var de finns i relation till att vi befinner oss. Vi kan tipsa om serien ”Det här är mitt land” där barn berättar om hur det är att vara barn i deras länder. I vårt arbete med Europa berättade en pojke hur det är att vara 11 år och bo i Paris. Utifrån filmen gjorde vi en gemensam tankekarta, ritade Eiffeltornet och har nu vi med kompassens hjälp också markerat riktningen mot Paris.

Eiffeltornet

Hoppas att vi har kunnat inspirera er!

/Emma

Vilken skatt att vinna böcker!

IMG_2351Denna regniga måndagsmorgon förvandlades till en alldeles strålande morgon när eleverna tillsammans fick packa upp den bokskatt som kom med internposten som en del av tredjepriset i tävlingen En bok i världsklass. TUSEN TACK!

Som jag längtat…

Mina kollegor har skojat med mig om att det var på tiden att jag är med och vinner pris i tävlingen. Ja, trägen vinner eller hur? Vad är det då som gör att juryn utser en klass till ett visst pris?

Den som ändå visste svaret på den frågan:)

Så här gjorde vi…

Vi ämnesintegrerade bild och svenska i vårt tema som vi såklart kallade Envishet och mod. Vi läste ganska många olika böcker från olika delar av världen men den bokuppsättning vi lånade från Cirkulationsbiblioteket var Kikis expressbud. Vi drog paralleller mellan Pippi och Kiki. Vi blev tagna av beskrivningen i bokens inledning där Kikis hus och trädgård beskrivs precis som Astrid gör med Pippis hus och trädgård i den allra första boken om Pippi Långstrump.IMG_2353

” I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. I trädgården låg ett gammalt hus, och i huset bodde Pippi Långstrump.”
Ur: Ur-Pippi, Astrid Lindgren

Alla elever illustrerar bidraget

När det var dags att illustrera bidraget bestämde vi oss för att vi ville rita av Kikis trädgård och hus. Utifrån den beskrivning som görs i boken växte bilden fram. IMG_2354

Därefter bestämde vi gemensamt genom röstning vilket bidrag vi ville skicka in.

IMG_1635

Alla elever kände sig delaktiga i bidraget som skickades in och därefter uppstod den så roliga men nervösa väntan!
De som känner mig vet att jag sagt till alla mina klasser som deltagit under alla år i tävlingen:

- Detta år vinner vi, det känner jag på mig!

Vi i femman!

IMG_2346Nu är vi 3!

Vi har inlett en samverkan med en femteklass på skolan, så nu är det Viggo, Frida & jag som samarbetar. I vårt minitema Vi i femman ska eleverna parvis skapa sitt drömklassrum i en 3D-modell och träna sig i  sitt kroppsspråk.

Eftersom elever med hörselnedsättning har svårt att tillgodogöra sig vad kompisarna säger om det är för stora grupper har vi delat in eleverna i tvärgrupper om ca: 10 elever. Det har varit helt fantastiskt att gå runt och höra vad eleverna pratar om samtidigt som de arbetar med innehållet. Idag har två grupper skapat modeller och en grupp spelat charader där de tränar sig i kroppsspråkets betydelse. Eleverna som är ovana vid att använda hörselteknik har övat sig i det och eleverna som har hörhjälpmedel har tagit ansvar för sitt eget lyssnade i samlingarna då de ej hört vad kompisarna sagt- Verktyg för livet!

En klass i världsklass!

IMG_1635

Stolthet

Vi är så stolta över vår fina klass som vunnit tredje pris i tävlingen En bok i världsklass. Den resan vi har gjort tillsammans under fyran och femman har varit enorm och att få kröna denna resa med att klassen tillsammans får känna stolthet över ett bidrag som klassen skapat tillsammans- det är ett minne för livet!

IMG_2294

Det var rörande att se våra elever läsa den fina nomineringen som juryn hade skrivit. Det som är så fantastiskt med tävlingen En bok i världsklass är att den är på riktigt och det känner barn.

Vill även passa på att tacka Lena Fontin för det fina engagemang som du visat oss kring att ordna med tillgängligheten för våra elever.TACK!

Så stereotypiskt!

Det är så spännande att få syn på vad eleverna lärt sig inom ett tema. I detta tema i svenska och bild har eleverna skapat collage kring vilka bilder de möts av i sin vardag och hur bilder faktiskt påverkar vad vi tycker och tänker.IMG_1658 Vi har haft mycket intressanta samtal kring vad stereotyper är för något. Eleverna har reflekterat kring vilka stereotyper de möter i sin vardag efter skoltid.

Varför är det bara tjejer som springer runt och klappar och hejar i Clash of clans?

IMG_1662

Skönlitteraturens roll i skapandet av stereotyper & nidbilder

Hur kom det sig att Astrid Lindgren valde att skriva om kurredutterna på det sätt hon gjorde? Är det okej att Stina Wirsén ritade Lilla Hjärtat som hon gjorde?IMG_1666

IMG_1656

Vad säger illustrationerna i Tintin oss? Vilken världsbild och människosyn speglas eller förstärks av illustrationerna?IMG_1660

Varför ska rödhåriga framställas som busiga och fräcka?IMG_1667

För mig är detta en av de största uppgifterna vi har som lärare att få våra elever att reflektera, analysera och dra slutsatser.

/Hanna

En bok i världsklass

Nu är vi igång med att skapa vårt bidrag till En bok i världsklass på tema: Envishet & mod. Infallsvinkeln för oss Bild4blir att vi läser olika sagor och analyserar bilder från förr och nu. Vi inledde temat med att visa en powerpoint där eleverna fick reflektera kring att bilder kan påverka vad vi tycker.

Man är inte sitt utseende

Vi inledde temat med att eleverna fick fundera kring hur olika skönlitterära figurer framställs.

  • Varför har flickan i boken Min fräcka mun rött hår?
  • Hur kommer det sig att Pippi har rött hår?
  • Var det rätt eller fel av Stina Wirsén att rita Lilla Hjärtat så svart och med vit mun och vita ögon?
  • Hur kom det sig att Pippi uttrycker sig på det sätt som hon gör när hon berättar var hennes pappa finns? När vi idag vet att det ord som Pippi använder är djupt kränkande?

Vi pratade om begreppen: nidbild och stereotyp.

Bild5Vi tittade på ett klipp från Svt:s Debatt, där Sören Jacobsson  och en pappa argumenterar kring Stina Wirséns figur Lilla Hjärtat. Vilket intressant samtal det blev efter att vi lyssnat till deras argumentation.

  • Hur ska man rita personer av olika ursprung?
  • Är det bra att Stina Wirsén har slutat att rita figuren Lilla Hjärtat?
  • Hur tror vi att Stina Wirsén kände sig när debatten var som hetast?
  • Är Lilla Hjärtat ritad utifrån ”blackfacetraditionen”?
  • Är chauffören som kör Tintins bil en rasistisk stereotyp? Vad är en rasistisk stereotyp?
  • Vad är kulturcensur?

Citatläsning & reflektioner

Eleverna har även reflekterat kring vilka tankar som väcks när de läser citat hämtade ur följande böcker, kopplat till hur olika barnboksfigurer framställs och hur de uttrycker sig:

  • Pippi Långstrump
  • Min fräcka mun
  • Min Skattkammare- Det var en gång…
  • Baddräkten

IMG_1603

Hur ska vi då koppla ihop detta med envishet och mod? Jo, vi tänker att det ska växa fram. Idag pratade vi om att det krävs envishet att våga stå för sina åsikter som personerna i debatten gjorde OCH mod för den delen. Att våga vrida och vända på fördomar & förutfattade meningar om hur t.ex: en rödhårig person förväntas vara eller ifrågasätta varför tjejerna i Clash of clans bara går runt och klappar i händerna medan killarna är starka & modiga- det kräver både envishet och mod när man är 11 år.

Vi får se vad vårt tävlingsbidrag mynnar ut i…

Mod & envishet inför tema: Envishet & mod

Nu är det dags för ett nytt tema inom ämnena bild & svenska. Frida & jag har under en tid haft funderingar kring hur våra elever ska få fördjupa sig i debatten som var kring Lilla Hjärtat & på något sätt baka ihop denna debatt med debatten som pågick runt  filmen om Pippi Långstrump som kom ut i nyutgåva & stormen kring  Tintin & kulturhuset. Inte lätt men förbaskat viktigt. Detta tema ska fokusera på hur bilder på barn från olika kulturer har framställts historiskt och i nutid av olika illustratörer och hur det påverkar oss människor.

IMG_1504

Min skattkammare en historisk skattkammare

I min egen gamla barndomsbok Min Skattkammare: Världen är så stor så stor finns det många sagor som man kan använda sig av då eleverna inom bildämnet ska utveckla sin förmåga att:

  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner

T.ex finns sagan om den rödhåriga prinsessan vars inledning lyder:

”Har du nånsin hört talas om en rödhårig prinsessa? Nej, det har du säkert inte. Hur du än letar i dina sagoböcker hittar du nog ingen rödhårig prinsessa.”

Spännande att låta eleverna reflektera över varför rödhåriga flickor ofta framställs på ett visst sätt som modiga, framåt & fräcka. Här finns flera exempel förutom den rödhåriga prinsessan: Pippi & den rödhåriga flickan i boken Min fräcka mun (Aakeson & Eriksson, 1999).

Vi ska fördjupa oss i afrikanska barnboksillustratörer och jämföra och analysera bilderböcker.

Här är vår början på en pedagogiskplanering_bild_vt15.

En bok i världsklass

Sedan starten av tävlingen En bok i världsklass har jag deltagit med mina klasser. Oavsett om man vinner eller inte är det spännande  & lustfyllt för eleverna att delta i tävlingen. Vi har besökt Skansen på de fina aktiviteter som anordnas i samband med prisutdelningen. Jag har precis beställt böcker från cirkulationsbiblioteket som vi ska använda oss av inom temat.

Ur detta tema ska vårt bidrag till årets tema: Envishet och mod skapas…