Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Skriv för livet

Att få elever att skriva för livet så att pennorna glöder kräver ett engagemang och elevnära frågor. De behöver känna sig motiverade och vara ägare över sitt eget skrivande. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11, Svenska).

Inför varje läsår väljer vi en författare som vi kommer att fördjupa oss i. I förskoleklass arbetade vi med Stina Wirsen, i första klass Astrid Lindgren och i andra klass har vi arbetat med Martin Widmark.

Vår förhoppning är att författarna ska bjuda in till ett litterärt kulturarv. Med litteraturen som utgångspunkt utvecklar eleverna sitt språk och vidgar sina horisonter och värderingar. Samtidigt utvecklas deras förmåga att lyssna och diskutera.

Mitt varmaste tips till er från detta läsår är Martin Widmarks lärarhandledning till Diamantmysteriet. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med att skriva detektivberättelser tillsammans med barnen och de har själva längtat till nästa lektion för att få fortsätta.

Diamantmysteriet

Arbetet har pågått under hela läsåret och i sina deckarböcker har eleverna skapat och planerat städer, detektiver och brott som ska begås. De har analyserat och bearbetat sina texter genom respons och har under hela processen haft en modell för sitt skrivande.

Deras böcker har sammanlagt fem kapitel. I kapitel ett ska elevernas deckare presenteras, kontoret och deckarutrustningen. Syftet med kapitlet är att presentera detektiverna så att läsaren ska få lära känna dem utan att avslöja för mycket annat. Eleverna blev uppmanade att berätta så livfullt som möjligt och jag kunde med glädje se att alla skrev med inlevelse och miljöbeskrivningar.

”Det är en härlig dag på Guldgatan. Solen skiner och det är sommarlov. Det är ett barn och en papegoja som driver en deckarfirma ihop…”

”Det är försommar. Doften luktar gott. Klockan är sju på kvällen. Det är två barn som heter Josef och Dudlik. Dom är detektiver…”

”Det är vår i Stockholm, blommorna blommar i Sockholm. Solen lyser i den lilla staden. Klockan är tolv på dagen. Det är mycket människor i den lilla staden. Det lyser i ett av fönstren. Det är Anna och Viktorias detektivbyrå.”

FullSizeRender (8)

Detta sätt att arbeta där samlärande och respons samt en tydlig stödstruktur har berikat elevernas språk. Deras författarskap har öppnat nya dörrar genom att vi delat våra läsupplevelser med andra vilket fört in oss i nya tankebanor. Så om du har tid för denna guldgruva till handledning nästa läsår, så kör! Handledningen är egentligen tänkt för mellanstadiet men med viss modifiering går den att genomföra för alla åldrar.

Deckarberättelse

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Att ta in världen i klassrummet

Vi har startat upp ett arbete om att leva i världen och de sju världsdelarna. Eleverna ska kunna göra enkla undersökningar av omvärlden och kunna använda karta, jordglob och väderstreck.

När vi planerade upp arbetsområdet var det enkelt att sortera ut vad som skulle bli målet och syftet med undervisningen, men det var inte lika självklart hur vi skulle lägga upp det. Vi tycker att undervisningen i geografi ofta är ganska ”platt” och ville hitta nya representationsformer för eleverna.

Vid första lektionstillfället startade vi med att titta på olika kartor av världen. Vi tittade på en jordglob, en stor världskarta, en kartbok och en humoristisk kartbok för barn.

Kartor

Efter det fortsatte vi genom att färglägga blindkartor. Varje världsdel har tilldelats en färg för att de olika kontinenterna och deras lägen ska synliggöras. För att nöta in  kontinenternas namn och ordbilder lekte vi en lek som eleverna uppskattade mycket. Leken är enkel genom att vi skriver upp alla kontinenter på tavlan och låter eleverna läsa upp namnen en efter en, samtidigt som vi sedan tar bort en kontinent i taget. Idén har vi fått från Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Leken gör att eleverna på ett lekfullt sätt får repetera samtidigt som de får minnesträning. Vi kunde med glädje se att alla elever snabbt befäste kontinenternas namn. En fördel med att ha tecken som stöd till det talade språket är att barnen får ytterligare en input att ta till sig information eftersom kontinternas namn representeras på ytterligare ett sätt.

so3

I No har vi parallellt i vårt tema om vatten tittat på hur stor del av jordens yta som täcks av vatten. För att synliggöra för eleverna att det är så mycket som 75 % arbetade vi konkret med att färglägga flirtkulor. Det blev ett väldigt tydligt sätt att visa hur mycket yta land och vatten  tar upp på jorden. Vi tycker om att arbeta med barnens fingerkänsla och tycker att det abstrakta blir så mycket tydligare när eleverna får arbeta praktiskt.

Vattenplaneten

Likaså utgår vi från genrepedagogikens tänk om att gå från helheten till delarna. När eleverna introducerats i världskartan började vi att sortera flaggor till de olika världsdelarna. Vi kommer hädanefter att arbeta med de olika kontinenterna en efter en och har valt att inleda med Europa.

Europa startade med att eleverna tillsammans fick i uppdrag att med hjälp av stora bokstäver på golvet fick lista ut vilken världsdel som vi skulle ”besöka”. När de kommit fram till att det var Europa dök kontinentlådan fram. I lådan fanns bilder på mat, djur och flaggor som finns i Europa. Tillsammans samtalade vi om bilderna och satte fast på vår kontinentbox. Ja, du hörde rätt. Vi vet att jorden är rund! Men för att synliggöra de olika världsdelarna för barnen har vi gjort en låda där kontinenterna har sin egen sida, återigen går vi från det abstrakta till det konkreta.

Kontinentbox

Eftersom vi startade i Europa tyckte vi att passade att låta barnen reflektera över sin egen plats på Jorden. Vi började därför med en världsbok. Den kommer att bli som en pop-up bok där eleverna kommer att göra boken som cirklar i olika storlekar. Varje cirkel har olika teman; Mitt hem, Mitt stad, Mitt land, Min Kontinent och Min planet. Genom att vi börjar resan från deras egna hem hoppas och tror vi att eleverna ska se den röda tråden mellan de olika delarna i boken.

Min världsbok

Ibland känns det som idéerna aldrig tar slut och tiden är alldeles för kort. Ni kanske har sett att det finns pilar som visar avstånd och riktningar mot olika städer i världen? Självklart vill vi använda oss av den idén. Tillsammans med barnen kommer vi att titta på kartan och kompassen på de platser som vi jobbar med och analysera var de finns i relation till att vi befinner oss. Vi kan tipsa om serien ”Det här är mitt land” där barn berättar om hur det är att vara barn i deras länder. I vårt arbete med Europa berättade en pojke hur det är att vara 11 år och bo i Paris. Utifrån filmen gjorde vi en gemensam tankekarta, ritade Eiffeltornet och har nu vi med kompassens hjälp också markerat riktningen mot Paris.

Eiffeltornet

Hoppas att vi har kunnat inspirera er!

/Emma

It´s a wrap

IMG_1525Det är inte den nya semmeltrenden vi talar om.Idag har vi blivit filmade när vi planerar. Vi ska erkänna att vi var ganska skeptiska inför filmandet. Hur konstlat skulle det inte kännas att ha ett manus att prata efter och vad är det som är så intressant med vår planering? Men våra farhågor besannades inte. Det är vi som planerar på riktigt! Vi använde inget manus. Eftersom planeringstiden i vår värld är knapp tyckte vi att det var lite surt att ”ge upp” ett planeringstillfälle till filmning- när vi dessutom har ca:100 NP att rätta. Men trots att vi inte hann rätta några nationella prov så blev det faktiskt ett riktigt planeringstillfälle- den enda skillnaden var att vi hade starka strålkastare och en filmkamera närvarande:)

Filmen ska användas som modellfilm av Prio när de arbetar med skolors förändringsprocesser kring det kollegiala lärandet. Kanske kommer den även att finnas här på PS- vi får se:)

Avslut

IMG_1454Så kom äntligen fredagen. Eleverna i vår klass var mycket spända. De hade planerat vem som skulle ansvara för att hälsa alla välkomna och presentera temat vi arbetat med under många veckor. Efter det formidabla välkomnandet så visade två elever ett bildspel kring de figurer som figurerar i boken: Hur gick det sen?

IMG_1459

Efter bildspelet ansvarade en annan elev för att visa sagan via appen: Hur gick det sen? Därefter presenterade ytterligare två elever hur förstaklassarna nu skulle få lyssna till högläsning ur de egenproducerade bilderböckerna. Eleverna läste sina böcker och höll i små korta boksamtal med förstaklassarna som tyckte ALLT var jättebra. Det fanns INGET de skulle vilja ha gjort på ett annat sätt i böckerna. Men de var ganska törstiga påpekade en pojke…

Efter högläsningen bjöd eleverna förstaklassarna på Muminmammans saft och Mumins handplockade blåbär.IMG_1466

Vi är stolta som bara den över våra FANTASTISKA elever.

Vilken kraft!

THE_ROCKET_HIGH_RES-11-of-37

Igår var vi på skolbio och såg filmen: The Rocket. Vilken film. Filmsamtalet idag var magiskt. Gå och se den.

The snowman & formativa broar

IMG_1025 Vi har planerat att låta eleverna se den fantastiskt fina filmen The snowman nästa vecka. Filmen finns att strömma från SLI. Om du inte har sett filmen så kan vi varmt rekommendera den- helt fantastiska bilder och musiken är helt magisk.

När vi inom temat tur&retur bedömde elevernas texter såg både eleverna och vi att dialogskrivandet behövde tränas mer på.

Eftersom det inte finns någon text i Snögubben är den bra att använda sig av kopplat till detta mål, dessutom blev det att vi byggde en formativ bro från ett tema in i ett annat.

Filmen ger uppslag till hur många tankar & frågor som helst här är några som vi delar med oss av:

  • Hur kommer det sig att Snögubben börjar leva klockan 12 på natten?
  • Tror ni att detta händer på riktigt?
  • Snögubben får följa med pojken in i huset och pröva olika saker för första gången. T.ex pappans byxor &  löständer (!). Hur känns det att pröva något för första gången?
  • När snögubben sätter sig i fåtöljen händer något med honom. Han mår inte bra. Vad tror du att det beror på?
  • I filmen kör snögubben och pojken iväg på motorcykeln men i boken kör de bil. Hur kommer det sig att den som gjorde filmen valde en motorcykel när det är en bil i boken?
  • Hur tror du att det skulle kännas att köra bil/motorcykel när man inte kan. Har du gjort något som du inte kan någon gång & hur kändes det?
  • Vad beror det på att snögubbens ben lyser när han kört motorcykeln?
  • Pojken får flyga med snögubben. Vad får de se på sin flygtur?
  • Påminner den här delen i filmen dig om någon annan film eller bok du läst?
  • Om du tänker på flickan i fönstret som ser pojken och snögubben flyga förbi, vad tror du att hon tänker?
  • Vilken dag tror du att detta är? Vad får dig att tro att det är just den dagen?
  • Var skulle du vilja flyga om du fick flyga iväg med snögubben?
  • Hur tror att pojken känner sig när han vaknar i slutet på filmen?
  • Vad händer när han kommer ut?
  • Att ta avsked är inte alltid lätt. Hur brukar du tänka när du säger hej då till någon som du inte kommer att träffa på tag?
  • Hur lång tid tror du att det tog för allt det som händer i filmen att hända?
  • Det finns inget prat i filmen istället är det musik och bild som samspelar. Hur upplever du att det känns att titta på en film utan prat?

IMG_1028

/Hanna

Ska man behöva bli förbannad på en lördag?

Idag har jag ”läst ikapp” i veckans morgontidningar och blev uppriktigt förbannad när jag läste denna artikel. Artikeln handlar om att SF har skärpt reglerna kring textning av svenska filmer. Efter den 19 december ska samtliga svenska filmer vara textade. Detta har upprört delar av den svenska filmbranschen som tycker att textning förstör ffa komedier.

Ja, stackars er.

Har ni tänkt på hur det känns att inte kunna hänga med i en film på grund av sin hörselnedsättning? Det här befaras komma att bli dödsstöten för svenska komedier. Jo, jag tackar. Då har mina elever genom åren och alla andra som har en hörselnedsättning som medför att det inte är tillräckligt att använda hörselteknik fått vara med om ganska många ”dödsstötar” eftersom de under många herrans år inte kunnat ”skratta” på rätt ställen för att man inte hänger med i vad som sagts på filmen. Bättre att få skratta för tidigt än att inte få möjlighet att skratta alls.IMG_1007

Någon måtta får det allt vara på vad man häver ur sig!

/Hanna

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Vi har sett skolbion Gattu. En film med en väldigt oväntad berättelse tyckte Frida & jag då vi var och såg filmen på Medioteket för ett par veckor sedan.

Inför dagens filmsamtal var vi nyfikna på vad våra elever skulle välja att berätta om filmen. Vi använder oss av Aidan Chambers tankegångar kring hur man som pedagog kan samtala om böcker då vi har våra filmsamtal.

IMG_0683

Vi lär våra elever att vi tillsammans upptäcker filmen genom att uttrycka vad vi vet, vad vi gillade och vad vi inte förstår. Vi låter eleverna förklara för varandra och själva har vi rollen som samtalsledare. En strategi jag använder mig av i syfte att låta mina elever känna sig som aktörer i samtalet är att jag antecknar det de säger. Jag förklarar syftet för eleverna att det är en medveten strategi från min sida för att få dem att våga ta plats i samtalet och ställa öppna frågor till varandra. Vi använder begreppet öppen fråga tillsammans med eleverna och samtalar om vad som är skillnaden mellan att ställa en öppen eller en sluten fråga. Vi skapar med andra ord ett metaspråk tillsammans om HUR man kan föra ett samtal där man är en aktiv lyssnare. Vi räcker inte upp handen då vi samtalar i syfte att träna eleverna i att vara aktiva lyssnare och haka på varandras tankar.

IMG_0701

Efter samtalet fick eleverna skriva en kort återberättande text. Vi analyserade tillsammans vilka olika faser vi ville ha med i den återberättande texten. Utifrån den gemensamma modellen skrev eleverna egna texter.

IMG_0682

IMG_0687

På bildlektionen skapade eleverna egna drakar. Att få starta i en gemensam upplevelse som skolbion är och därefter tillsammans upptäcka filmen via filmsamtalet, det skrivna ordet och den estetiska lärprocessen är en mycket berikande och lustfylld upplevelse både för våra elever och oss lärare.

IMG_0700

Precis som Astrid Lindgren uttrycker att:

”Bra litteratur ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

skulle vi vilja påstå att

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Filmbuffé

IMG_0605Frida & jag har tillbringat kvällen på Medioteket för att se och samtala med en filmpedagog om skolbion: Gattu. En fin & tänkvärd film som speglar den indiske gatupojken Gattus inre resa.

Synd att vi var så få- vi tycker att det är en fantastisk möjlighet att både få se skolbion och få ta del av de mycket kompetenta filmpedagogernas tankar & filmhandledningar. Heja Medioteket! Dessutom bjöds vi på en god pastasallad.

En idé vi fick under denna kväll är att vi ska använda en matris som eleverna & vi kan använda vid bedömning av elevernas förmåga att samtala om ett bekant ämne.

Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Du kan samtala om filmen Gattu genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl