Visar alla blogginlägg med kategorin:
Fritids

Internationella barnboksveckan

Idag inledde vi barnboksveckan med Kura gryning på Stjärngården, som är vår f-3 verksamhet för våra elever med hörselnedsättning på Alviksskolan. Vi brukar uppmärksamma veckan med olika läsaktiviteter varje dag. Vi samlar även pärlor vid högläsning, gemensam läsning och tyst läsning. Just idag hade vi strömavbrott och ingen takbelysning. Passande när vi ändå skulle mysa med böcker och levande ljus!

Hur uppmärksammar ni böcker den här veckan? Så här ser vår planering ut…

Internationella barnboksveckan

Barnboksveckan 2015 på Stjärngården, 9-15 november 2015

”Det är för att det är så vanligt att vårt kök är fullt av Lena och farfar, fast ingen av dem bor där. De bara ploppar in. Lena är hos oss så ofta att hon nästan är granne till sig själv”. -Våffelhjärtat

Måndag: Invigning av internationella barnboksveckan. Vi tänder ljus i klasserna och har samtidigt som övriga skolor i Norden högläsning ur norske författaren Maria Parrs bok Våffelhjärtat. Läskompendium delas ut till undervisande lärare. Som föregående år samlar vi pärlor för varje sida vi läser under veckan och ser hur många pärlor vi samlar ihop tillsammans! Enligt Ingvar Lundberg krävs ca 5000 timmars träning för att bli en god läsare. Om du läser 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, tar det lite längre än ett år att bli en god läsare.

Tisdag: 17 skäl till barnboken! Titta gemensamt i klassen på bilderna med 17 skäl till barnboken. Skapa en gemensam poster i klassen med era egna skäl till barnböcker. Ert bidrag sätter vi upp i Bokhörnan för allas åskådan. Sjutton skäl för barnboken finns att ladda ner både på paddan och på datorn, och möjlighet till utskrift finns.

Besök http://www.barnboksakademin.com.

Onsdag: Varje klass får besök av Jan-Åke som högläser för eleverna på teckenspråk. Jan-Åke lockar fram detektiven i barnen genom att befästa ord och uttryck på teckenspråk. Jan-Åke lämnar ett uppdrag till klassen att precis som detektiven gör, lösa gåtor.

Torsdag: Uppdrag reportern. Läs valfri text gemensamt. Ställ under och efter läsningen frågor till texten som ni samtalar om tillsammans.

  • Frågor på raden som kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten.
  • Frågor mellan raderna som kräver att ni söker svar på olika ställen i texten och drar en slutsats.
  • Frågor bortom raderna kopplat till egna erfarenheter.

Se reportens uppdrag till klassen! Han behöver er hjälp! (bilaga)

 

Fredag: Högläsning i Bokhörnan klassvis. Vi läser en bok från övriga världen och har en skapande aktivitet.

Forskningscirklar ger ringar på vattnet

Då vi som lärare i vår klass arbetar i en pedagogisk trio har vi ett starkt kollegialt lärande. Detta eftersom vi formulerar kritiska aspekter tillsammans utifrån vår undervisning och elevernas lärande. Det är rutin för oss att tillsammans reflektera över vår undervisning och utveckla den tillsammans. Det skapar förutsättningar för ett kontinuerligt och systematiskt lärande.

I skollagen riktas mot yrkesverksamma bestämmelser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom att jag detta år har ingått i en forskningscirkel har jag insett att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning inte handlar om att vara uppdaterad om den senaste litteraturen, utan om att belysa sin egen praktik med olika perspektiv. Därför tycker jag att ett aktionsforskande förhållningssätt är en förutsättning för ett vetenskapligt förhållningssätt. Det ger mig förutsättningar att undersöka min praktik och koppla ihop den med teori. Genom att jag systematiskt dokumenterat min praktik har en utveckling av undervisningsmetoder skett hos mig själv när det vardagliga fältet har mött det vetenskapliga.

Syftet med forskningscirkeln som har varit ett samverkansprojekt mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen har varit att öka våra elevers måluppfyllelse. Idag går forskningen snabbt framåt och det gäller både medicinskt, tekniskt, didaktiskt och forskning om döva och hörselskadades tvåspråkighet, Våra verksamheter behöver utvecklas i takt med forskningen och förhoppningen var att forskningscirkeln skulle vara ett redskap att belysa våra utvecklingsfrågor. Det gav mig inte bara tillfället att reflektera över frågor i min egen praktik utan även över vad det är jag gör och vad jag förankrar det i.

Jag uppskattar verkligen höstlovet (det nya läslovet). Ofta planerar, genomför, reflekterar och utvärderar vi vår praktik i början och i slutet av ett läsår. Men det finns en stor styrka att göra det systematiskt däremellan. Tänk vilken genomslagskraft det kollegiala lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna ha om vi i skolans värld fördelade våra planeringsdagar mer utspritt över året.

Under höstlovet hade jag glädjen att få mig tid till en lärardag på skolan där vi samtalade utifrån det vi kallar för Alvikslektionen på skolan. Jag hade också förmånen att få göra en resa tillsammans med vår fritidspedagog Johanna och f.d kollega Hanna till Halmstad. I Halmstad fick vi följa vår vetenskapliga ledare Anki under en dag och se hur en skola lyckats implementera forskningscirklar i deras verksamhet. Det var så fantastiskt glädjande och engagerande att ta del av alla duktiga pedagogers vetenskapliga undersökningar och postrar, så otroligt givande och inspirerande! Det var så tydligt att arbetet hade gett positiv effekt på lärarnas undervisning och därmed elevers lärande. Där och då blev det verkligt för mig hur kunskap kan spridas och ge många ringar i vattnet.

ringar på vattnet

Samverkan mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen

Bild05

Analysarbete

Nu har vi haft vår näst sista träff i forskningscirkeln som är ett samverkansprojekt inom ramen för Alviksskolans Språklyft mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen i syfte att öka måluppfyllens för våra elever med hörselnedsättning. Det är något helt unikt vi gör i forskningscirkeln. Att deltagare från två skilda verksamheter skuggar varandra. Vi är 10 deltagare i forskningscirkeln: logoped, talpedagoger, specialpedagoger, fritidspedagog, lärare och kurator.

En verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vilket spännande analysarbete vi är mitt inne i! Jag njuter av varje sekund. Vi analyserar vår kvalitativa data utifrån vänsterspalten i skuggningsprotokollen. Vi sorterar, reducerar, klassificerar, jämför, söker mönster och söker förklaringar till mönster- dvs vi tränar oss i de vetenskapliga förmågorna.

I tidigare inlägg har jag skrivit om vårt arbete inom forskningscirkeln och vikten av att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara ”enkelt, roligt och intressant”.

Jag har blivit väldigt förtjust i hur man kan använda posters då man dokumenterar de beprövade erfarenheterna. Det är vår vetenskaplige ledare Ann-Christine Wennergren som introducerat tankarna kring posters.

Vid seminariet i slutet av september kommer vi deltagare att presentera våra analyser muntligt med hjälp av posters. Dessa posters ska därefter ramas in och pryda väggarna i våra olika verksamheter.

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Alviksskolans Språklyft för fritidspersonal

Wow!Bild1

Idag har vi haft en förmiddag tillsammans- fritidspersonalen och jag. Jag längtar efter de här träffarna. Dels för att jag tycker att det är fantastiskt inspirerande att få leda kollegors lärande utifrån min förstelärroll men framförallt för att det ger så mycket. Att ha tid avsatt för att fokusera-reflektera- delge varandra tankar-göra perspektivbyten det är kollegialt lärande för mig.

Idag har vi analyserat skuggningsprotokoll och belyst de frågor/utmaningar som uppstått under observationerna. Vi har kritiskt granskat skuggningsredskapet & vi har haft litteraturseminarie.

Bild4

Analys av skuggningsprotokoll

När vi analyserade skuggningsprotokollen satt vi i fyra grupper med sex deltagare i varje grupp. Gruppens uppgift var att var och en läste vänster- och högerspalt samt reflektioner i skuggningsprotokollen för att sedan skapa två frågor och dra en slutsats. Helt enkelt träna sig i det vetenskapliga förhållningssättet. Till denna träff hade samtliga deltagare haft i uppgift att skugga & bli skuggad. Den skuggade skulle bestämma fokus och den som skuggade skulle ge EN utmaning.

Gemensam diskussion

Vid återsamlingen berättade de olika grupperna om samtalen samt vilka frågor som uppkommit och vilka slutsatser dragit. Inte helt lätt. Men mycket intressant.

IMG_1605Jag försökte  sammanställa frågeställningar och slutsatser under pågående storsamtal (ha överseende med formuleringarna). Vid en första anblick kan man kanske tänka: Vad är det för speciellt med det här? Jo, det som är så speciellt är att vi faktiskt får syn på små tillnärmelsevis bagatellartade situationer som kan uppstå under en skuggning MEN som kan komma att bli en utvecklingsfråga som kan förbättra den egna praktiken. Det kan man få syn på ändå eller på något annat sätt också men via skuggningsprotokollet dokumenterar vi det vi ser och just dokumentationen är viktig vid allt systematiskt kvalitetsarbete och detta är ett enkelt sätt att dokumentera.

Här är telefonexemplet mycket intressant. Under en skuggning vid en fritidsaktivitet (sen eftermiddag) ringer pedagogens telefon vid ett flertal tillfällen. Det är vårdnadshavare samt kollegor som undrar var barnen befinner sig. Ok, tänker ni kanske, så ser det ut. Japp, det gör det. Vi har en policy på skolan att vi alltid ska ha telefonen med oss och vara anträffbara. Men i detta fall stördes aktiviteten och så interaktionen mellan barnen och mellan pedagog och barn. En helt vanlig situation en helt vanlig eftermiddag på ett fritidshem… som man kanske inte reflekterar över om man inte får någon annans ögon att upptäcka det. Skuggning handlar om att ”vara någon annans tjänare”. Dvs att upptäcka eller byta perspektiv för den pedagog som man skuggar.

En annan grupp berättade hur de använt skuggningen för att hitta strategier för att få ett barn att delta i en
Bild28 fritidsaktivitet. Vad är det som gör att barnet ej vill delta? I detta fall handlade det om förberedelsen. Jaha, kan man då tänka det är väl bara att säga till barnet att nu ska vi till rörelserummet och ha ”röris”. Eller ska vi säga eller förbereda på något att sätt? Tror vi att vi förbereder ett barn fast vi ändå inte gör det?

Det finns mycket mer spännande att berätta men jag stannar där & återkommer.

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

En liten fest som växte fram ur en elev som blev en tradition för en hel F-3enhet

Idag tror jag att det är många inlägg på skolbloggar som handlar om Nobel och här kommer ett till…

IMG_1022

Det var en gång, år 2003 en liten hörselklass på 8 elever. Eleverna gick i första klass. En dag i december 2003 berättade en av eleverna för sin fröken att hennes pappa var med i en av de nobelkommittéer som utser nobelprisen. Hon berättade också att hennes mamma och pappa skulle gå på den stora, fina Nobelfesten.

Eleven frågade om inte de kunde få göra en egen Nobelfest. Fröken blev eld och lågor. Självklart skulle det bli Nobelfest med prisutdelning, trerättersmenu med efterföljande dessert bestående av glassbomb med tomtebloss. Elevens mamma gav klassen Nobelpriser i form av chokladmynt. Den lilla klassen hade denna tradition för sig själva ett par år. En nyfiken fritidspedagog frågade om vi inte skulle ta och göra en ännu större Nobelfest där samtliga klasser F-3 på enheten skulle vara med.

Jovisst!

Vi är nu inne på 10 året med Nobelfest på vår F-3enhet för hörselklasserna.

Kanske finns det någon nyfiken lärare eller fritidspedagog på övriga Alviksskolan som skulle vilja haka på och vara med att göra denna tradition till hela Alviksskolans F-3tradition?

Ibland tror jag att man själv som pedagog eller som enhet kanske inte vill förhäva sig & därmed inte vågar vara den/de som säger:

– Ska vi inte ta och göra ”vår tradition till hela skolans tradition”?

Vi behöver hjälpa varandra & uppmuntra det som är bra & det här är BRA!

Som avslutning på detta lilla inlägg vill jag berätta att jag träffade den elev som startade tanken hos oss i måndags. Eleven har nu blivit 18 år och ikväll går hon själv på Nobelfesten för första gången.

För övrigt gick brandlarmet under förmiddagen… några tomtebloss var inblandade…och glass…samt en fantastisk fritidspedagog<3

/Hanna

Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal

Analys av skuggningsomgång 1

Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Verksamhetsutveckling handlar till stor del om att tillsammans sätta ord på kunskap och för-givet-taganden i den egna praktiken (Aktionsforskning i praktiken, 2012)

Bild07

Zone of proximal development

Under träffen pratade vi om ZPD. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där alla samspelssitituationer  erbjuder möjligheter att lära och där vi människor ständigt ingår i utveckling och förändring ( Vygotskij, 2001) liknar Säljö kunskapsutveckling vid olika zoner. Dessa zoner står i relation till varandra.

Bild05

Skuggningskollega/ Kritisk vän

Att vara skuggningskollegor eller kritiska vänner innebär att man ska stödja varandras berättelser (Wennergren, 2012). Man ska tillsammans formulera sig fram till egen eller en gemensam förståelse för något. Detta kan vara ett sätt att sätta ord på den ”tysta kunskapen”.

Responsvågen

Utifrån det som vi har skrivit i våra skuggningsprotokoll ser vi hur olika berättelser möter varandra. Dessa olika perspektiv som möts i reflektionen kring skuggningarna ger nya infallsvinklar.

Det var häftigt att se hur några av deltagarna såg det. Det handlade om en pysselstund som var i en alltför rörig miljö. Frågor som ställdes av den skuggade pedagogen var varför den valt att lägga stunden just där och då. Andra intressanta infallsvinklar som uppstod i mötet mellan skuggningskollegor var:

Vi fritidspedagoger är så vana att ha så många bollar i luften att vi kanske inte tänker på hur vi faktiskt gör när vi håller i en aktivititet samtidigt som något barn har gjort sig illa och en förälder kommer för att hämta sitt barn.

Vi fördjupade oss i hur vi kan skriva i skuggningsprotokollen, att det handlar om att bemöta det man ser och hör under skuggningen (i tanke & skrift) och att det handlar om att hitta balansen mellan bekräftelse och utmaning i de reflektioner man lämnar till den skuggade. Kunskaperna måste kugga in i det som kollegan redan kan annars är det lätt att man slår igen dörren till det kollegiala samtalet. Vi behöver med andra ord hitta varandras utvecklingszoner!

Bild04

Scaffolding

Under denna förmiddag pratade vi även om att Alviksskolans olika redskap som vi använder oss av i Språklyftet: Skuggning, dubbellogg & litteratursamtal enligt citatmodellen är kommunikativa stöttor för att våga vara kvar i sin närmaste utvecklingszon.

Bild06

MOD!

Vi tittade på en av mina första dubbelloggar jag gjorde 2003 då jag var deltagare i Dialogprojektet. Det som är väldigt tydligt i min dubbellogg är att jag är missnöjd med hur hörseltekniken inte används i de klasser jag besöker. Jag reflekterar över detta vid varje skuggning. För att så småningom komma fram till att detta fokus hindrar mig att faktiskt se vilken lärandemiljö som råder. Fokus för skuggningar vid detta tillfälle var att se vilken typ A, B, C eller D-miljö som rådde i ett klassrum (Skolverket, 2000).

Bild08 Bild09

Fokus för vårterminens språkutvecklande arbete

Utifrån den planeringen som lärledargruppen gjorde i förra veckan kommer vårterminens fokus vara att fritidspersonalen vill bli bättre på att dokumentera & koppla de språkutvecklande aktiviteter som de gör till läroplanen. Mer om detta arbete kommer…

Bild13 Bild14 planeringsmall_fritidspersonal_ht14

Lärledare- framgångsfaktor för det kollegiala lärandet!

IMG_0786

Vi bygger på något stort tillsammans!

Lärledarträff

Idag har vi haft en heldag tillsammans, lärledarna för Fritidspersonalen & jag. Vi har tillsammans planerat vårterminens träffar för fritidspersonalen i Alviksskolans Språklyft. Jag tycker att lärledarrollen är en av de viktigaste pusselbitarna i vårt Språklyft och Alviksskolans kollegiala lärande. Det finns inga enkla modeller för hur kollegialt lärande ska utformas och bedrivas. Blossing (2003) framhåller en grundläggande brist i arbetet kring det kollegiala lärandet och hur en samarbetande kultur ska ges möjlighet att växa fram. Han menar att det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet inte i tillräcklig grad uppmärksammas. Han menar vidare att det handlar om att få pedagoger att skapa och inta ett friutrymme och att följa upp organisationsmodeller och administrativa rutiner genom att i samtal göra dessa begripliga och även göra konkreta kopplingar mellan dessa och det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet.

IMG_0782

Skuggning

Vi har planerat för fler skuggningar under vårterminen. Syftet med skuggningen är att du som pedagog ska synliggöra specifika områden i ditt sätt att arbeta med eleverna – vilket i förlängningen ger dig möjlighet att förbättra och utveckla dessa områden. Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete. Skuggning ger dessutom underlag för kollektiv reflektion och kan användas som ett redskap för att utveckla och fördjupa samtalet i en grupp (Wennergren, 2006)

Alviksskolan beskriver i sin vision att samtliga pedagoger ska ha ett aktionslärande förhållningssätt till den egna praktiken. Där varje pedagog och varje enhet på skolan ska utgå från en individuell och en gemensam aktionsspiral:

af_spiralen.001

 

Ringa in den egna utvecklingsfrågan

Under vårterminens träffar kommer vi att inleda varje Språklyftsträff för fritidspersonalen med handledning i att ringa in den egna utvecklingsfrågan kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Svårigheter i det aktionsforskande förhållningssättet är att det kan vara svårt för den enskilde pedagogen att urskilja kritiska aspekter i den egna undervisningen, det behövs handledning och stöttande samtal för att “tratta” ner den egna utvecklingsfrågan. I likhet med Learning Study-metoden har det aktionsforskande förhållningssätt som syfte att man som pedagog är aktör och vill undersöka den egna praktiken i syfte att förbättra och förändra den. I båda dessa modeller för kollegialt lärande handlar det om att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande (Manunula, 2011).

Eleven i centrum för det kollegiala lärandet

”Om inte eleverna har lärt sig , har inte lärandet varit effektivt.” Helen Timperley beskriver i sin bok ”Det professionella lärandes inneboende kraft vikten av de parallellprocesser som sker hos både elev och lärare i olika lärandesituationer. Hon talar om lärandets cirkel:

Bild09

Denna cirkel kan jämföras med aktionsforskningsspiralen:

Bild26

I båda dessa modeller handlar det om att vi som pedagoger ska skapa ett förhållningssätt där vi utgår från vår evidens och ställa oss själva frågan om hur vi ska förfina eller faktiskt sluta göra det vi gör i vår egen praktik.

Frågan som metod

Vi pratade om att vi behöver fortsätta stödja varandra kollegialt kring hur vi kan ställa öppna frågor till varandra i våra skuggningsprotokoll/dubbelloggar. Exempel på öppna frågor vi kan använda oss av då vi skuggar varandra:

”Jag är intresserad av att veta vad som fick dig att göra så…”

”Jag skulle vilja veta mer om hur du tänkte när du planerade aktiviteten..”

”Vi kanske har olika uppfattningar- beskriv hur du tänker, så beskriver jag hur jag tänker…”

IMG_0787

Jag tycker att Timperleys forskning och aktionsforskningen har många beröringspunkter, där kärnan i det kollegiala lärandet handlar om:

—”Från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta.”

Timperley, 2013

Vill passa på i detta inlägg & tacka lärledarna för fritidspersonalen för dagens träff.

NI ÄR GRYMMA!

Cirkelmodellen

Jag är så innerligt förtjust i redskapet Videoscribe. Det är så roligt att sitta och leka med text och bild, blir nästan lite manisk. Har skapat en presentation över cirkelmodellen…

…och en till över Alviksskolans Språklyft. Kan liksom inte sluta:)