Visar alla blogginlägg med kategorin:
Geografi

Att ta in världen i klassrummet

Vi har startat upp ett arbete om att leva i världen och de sju världsdelarna. Eleverna ska kunna göra enkla undersökningar av omvärlden och kunna använda karta, jordglob och väderstreck.

När vi planerade upp arbetsområdet var det enkelt att sortera ut vad som skulle bli målet och syftet med undervisningen, men det var inte lika självklart hur vi skulle lägga upp det. Vi tycker att undervisningen i geografi ofta är ganska ”platt” och ville hitta nya representationsformer för eleverna.

Vid första lektionstillfället startade vi med att titta på olika kartor av världen. Vi tittade på en jordglob, en stor världskarta, en kartbok och en humoristisk kartbok för barn.

Kartor

Efter det fortsatte vi genom att färglägga blindkartor. Varje världsdel har tilldelats en färg för att de olika kontinenterna och deras lägen ska synliggöras. För att nöta in  kontinenternas namn och ordbilder lekte vi en lek som eleverna uppskattade mycket. Leken är enkel genom att vi skriver upp alla kontinenter på tavlan och låter eleverna läsa upp namnen en efter en, samtidigt som vi sedan tar bort en kontinent i taget. Idén har vi fått från Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Leken gör att eleverna på ett lekfullt sätt får repetera samtidigt som de får minnesträning. Vi kunde med glädje se att alla elever snabbt befäste kontinenternas namn. En fördel med att ha tecken som stöd till det talade språket är att barnen får ytterligare en input att ta till sig information eftersom kontinternas namn representeras på ytterligare ett sätt.

so3

I No har vi parallellt i vårt tema om vatten tittat på hur stor del av jordens yta som täcks av vatten. För att synliggöra för eleverna att det är så mycket som 75 % arbetade vi konkret med att färglägga flirtkulor. Det blev ett väldigt tydligt sätt att visa hur mycket yta land och vatten  tar upp på jorden. Vi tycker om att arbeta med barnens fingerkänsla och tycker att det abstrakta blir så mycket tydligare när eleverna får arbeta praktiskt.

Vattenplaneten

Likaså utgår vi från genrepedagogikens tänk om att gå från helheten till delarna. När eleverna introducerats i världskartan började vi att sortera flaggor till de olika världsdelarna. Vi kommer hädanefter att arbeta med de olika kontinenterna en efter en och har valt att inleda med Europa.

Europa startade med att eleverna tillsammans fick i uppdrag att med hjälp av stora bokstäver på golvet fick lista ut vilken världsdel som vi skulle ”besöka”. När de kommit fram till att det var Europa dök kontinentlådan fram. I lådan fanns bilder på mat, djur och flaggor som finns i Europa. Tillsammans samtalade vi om bilderna och satte fast på vår kontinentbox. Ja, du hörde rätt. Vi vet att jorden är rund! Men för att synliggöra de olika världsdelarna för barnen har vi gjort en låda där kontinenterna har sin egen sida, återigen går vi från det abstrakta till det konkreta.

Kontinentbox

Eftersom vi startade i Europa tyckte vi att passade att låta barnen reflektera över sin egen plats på Jorden. Vi började därför med en världsbok. Den kommer att bli som en pop-up bok där eleverna kommer att göra boken som cirklar i olika storlekar. Varje cirkel har olika teman; Mitt hem, Mitt stad, Mitt land, Min Kontinent och Min planet. Genom att vi börjar resan från deras egna hem hoppas och tror vi att eleverna ska se den röda tråden mellan de olika delarna i boken.

Min världsbok

Ibland känns det som idéerna aldrig tar slut och tiden är alldeles för kort. Ni kanske har sett att det finns pilar som visar avstånd och riktningar mot olika städer i världen? Självklart vill vi använda oss av den idén. Tillsammans med barnen kommer vi att titta på kartan och kompassen på de platser som vi jobbar med och analysera var de finns i relation till att vi befinner oss. Vi kan tipsa om serien ”Det här är mitt land” där barn berättar om hur det är att vara barn i deras länder. I vårt arbete med Europa berättade en pojke hur det är att vara 11 år och bo i Paris. Utifrån filmen gjorde vi en gemensam tankekarta, ritade Eiffeltornet och har nu vi med kompassens hjälp också markerat riktningen mot Paris.

Eiffeltornet

Hoppas att vi har kunnat inspirera er!

/Emma

80 pedagoger som ska skugga varandra!

IMG_0538Nu ska vi inom ramen för Alviksskolans Språklyft pröva på redskapet skuggning. Sammanlagt är det ca: 80 pedagoger; undervisande personal (50 st) och fritidspersonal (30 st) som ska skugga varandras praktiker. Tala om impact!

Fokus för skuggningarna är språkliga aktiviteter. För den undervisande personalen är förberedelse för läsning utifrån reading to learn- metoden i fokus och för fritidspersonalen är det de språkliga aktiviteterna.

Min erfarenhet av de skuggningar jag genomfört är att det kan vara svårt att ”värka” fram det gemensamma fokuset för skuggningen. Det ingår nämligen i detta redskap att den som blir skuggad ska ha kommit överens med den som skuggar vad det är som ska fokuseras under observationen. Den stora vinsten med skuggningen tycker jag är att skuggningen inte handlar så mycket om vad den som blir skuggad gör i den observerade aktiviteten utan istället vilka frågor och tankar som väcks hos mig som skuggare. Det handlar med andra ord inte om att den som blir skuggad ska bli kritiskt granskad och sedan få höra vad den gjorde bra och vad som kan göras bättre.

Vi använder skuggningsprotokoll som en scaffold för skuggningen. Skuggningen ska ta cirka femton minuter. Efter skuggningen reflekterar jag som skuggade aktiviteten, i mitt protokoll, över de observationer jag gjort under min skuggning. Därefter lämnar jag en kopia på skuggningsprotokollet till den jag skuggat. Den skuggade läser mina observationer och mina reflektioner och gör en metareflektion kring mina (skuggarens) reflektioner.

Skuggningsprotokollet kommer därefter utgöra samtalsunderlag vid vår nästa Språklyftsträff, där de som är skuggningspar kommer att sitta tillsammans och samtala om sina reflektioner.

För mig handlar detta om det som Timperley beskriver som det professionella lärandets inneboende kraft!