Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inspirationsplatser

Det är på uppgiften det hänger!

Precis så sa Inger Eriksson, professor på Stockholms universitet. Under eftermiddagen har jag tagit del av Manillaskolans undervisningsutvecklande forsknings- och utvecklingsarbete. Manillaskolan är en av fem specialskolor i Sverige som erbjuder undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Under ett läsår har skolan ingått i ett omfattande lärardrivet forsknings- och utvecklingsarbete under ledning av Inger Eriksson. Lärarna har arbetat med att förstå kunskapsuppdraget som står skrivet i läroplanen och fokuserat på hur kunskapsexpanderande uppgifter kan utformas samt hur matematikundervisningen systematiskt kan utvecklas. En av mina hjärtefrågor är just systematiskt kvalitetsarbete! Jag blev så glad när jag hörde lärarna på Manillaskolan berätta om ett fyrfält. I fyrfältet anges perspektiven grupp och individnivå. På ena sidan talar de om en trappstegsmetafor. Där finns två alternativ för att utveckla elevers kunnande: 1. En gemensam lärobok där samtliga elever förväntas arbeta med samma områden och i samma takt. 2. En läroboksbaserad undervisning där eleverna får böcker utifrån individuell anpassning. I trappstegsmetaforen är det läraren eller läroboken som sitter inne med svaret och eleven ska hitta rätt väg dit. På den andra sidan pratade de om en landskapsmetafor, dvs. matematiklandet. I landskapsmetaforen har läraren bytt roll. Läraren handleder sina elever och byter till en lyssnande roll och intar en ställning där läraren inte alltid är den som sitter inne med facit. Aktiviteten ökar i klassrummet och i dialog utvecklar eleverna sina förmågor. Jag menar inte att det är fel med läroböcker, men jag önskar att fler lärare vågade släppa taget från läroboken och lite på sin egen profession och förmåga att handleda sina elever. Inger Eriksson talade om att läroböcker ofta söker motivation hos eleverna genom att koppla uppgifter som kan anknytas till deras egna erfarenheter. Det är inte ovanligt att uppgifter i läroböcker handlar om blommor, bilar eller andra vardagliga ting i elevernas vardag. Men att vi klär matematik i vardagsliknande uppgifter är inte det som leder till utveckling av förmågor. Om vi vill ha en Learning Activity där eleverna blir aktivt engagerade i en kollektiv problemlösande verksamhet, (planera, lösa och värdera), behöver vi lärare skapa kunskapsexpanderande uppgifter som leder till kunskapsutvecklande klassrumsdiskussioner. Uppgifterna ska vara genuina och eleverna måste ges möjlighet att ta det nya kunnandet i bruk. Uppgiften behöver organiseras så att eleverna upplever ett problem att lösa problemet. En lärande verksamhet uppstår inte av sig själv! Ett ämnesdidaktiskt perspektiv i planering av undervisning går ut på att ta reda på vilket redskap eller vilka tekniker som gör att varje elev kan delta i de gemensamma aktiviteterna. Lärande är inte att eleverna checkar av sina uppgifter i böckerna. Skolan behöver utmana sina föreställningar om lärande. Om de förväntade kunskaperna ändras måste även undervisningen ändras. Som ett led i detta behöver vi lärare vara kunskapsproducenter istället för konsumenter. Här tror jag att vi i Sverige har mycket att lära oss av den finska skolan.

När du planerar för matematikundervisning… Ställ dig själv frågan:

Finns det en uppgift i uppgiften?

Några tankar från mig så här en onsdag kväll,

Emma

Forskningscirklar ger ringar på vattnet

Då vi som lärare i vår klass arbetar i en pedagogisk trio har vi ett starkt kollegialt lärande. Detta eftersom vi formulerar kritiska aspekter tillsammans utifrån vår undervisning och elevernas lärande. Det är rutin för oss att tillsammans reflektera över vår undervisning och utveckla den tillsammans. Det skapar förutsättningar för ett kontinuerligt och systematiskt lärande.

I skollagen riktas mot yrkesverksamma bestämmelser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom att jag detta år har ingått i en forskningscirkel har jag insett att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning inte handlar om att vara uppdaterad om den senaste litteraturen, utan om att belysa sin egen praktik med olika perspektiv. Därför tycker jag att ett aktionsforskande förhållningssätt är en förutsättning för ett vetenskapligt förhållningssätt. Det ger mig förutsättningar att undersöka min praktik och koppla ihop den med teori. Genom att jag systematiskt dokumenterat min praktik har en utveckling av undervisningsmetoder skett hos mig själv när det vardagliga fältet har mött det vetenskapliga.

Syftet med forskningscirkeln som har varit ett samverkansprojekt mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen har varit att öka våra elevers måluppfyllelse. Idag går forskningen snabbt framåt och det gäller både medicinskt, tekniskt, didaktiskt och forskning om döva och hörselskadades tvåspråkighet, Våra verksamheter behöver utvecklas i takt med forskningen och förhoppningen var att forskningscirkeln skulle vara ett redskap att belysa våra utvecklingsfrågor. Det gav mig inte bara tillfället att reflektera över frågor i min egen praktik utan även över vad det är jag gör och vad jag förankrar det i.

Jag uppskattar verkligen höstlovet (det nya läslovet). Ofta planerar, genomför, reflekterar och utvärderar vi vår praktik i början och i slutet av ett läsår. Men det finns en stor styrka att göra det systematiskt däremellan. Tänk vilken genomslagskraft det kollegiala lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna ha om vi i skolans värld fördelade våra planeringsdagar mer utspritt över året.

Under höstlovet hade jag glädjen att få mig tid till en lärardag på skolan där vi samtalade utifrån det vi kallar för Alvikslektionen på skolan. Jag hade också förmånen att få göra en resa tillsammans med vår fritidspedagog Johanna och f.d kollega Hanna till Halmstad. I Halmstad fick vi följa vår vetenskapliga ledare Anki under en dag och se hur en skola lyckats implementera forskningscirklar i deras verksamhet. Det var så fantastiskt glädjande och engagerande att ta del av alla duktiga pedagogers vetenskapliga undersökningar och postrar, så otroligt givande och inspirerande! Det var så tydligt att arbetet hade gett positiv effekt på lärarnas undervisning och därmed elevers lärande. Där och då blev det verkligt för mig hur kunskap kan spridas och ge många ringar i vattnet.

ringar på vattnet

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Lär dig lyssna- möjligheter gör ibland inte mycket väsen av sig…

IMG_0598Igår presenterade Therese ( som arbetar på vårt Fritids F-3) & jag ”Hela barnet, hela dagen” för våra kollegor från Island. Det har gått några år sedan vi skapade vår inspirationsplats men grundtanken är den samma.

Jag älskar förberedelserna inför en presentation; att få sätta ord på det vi gör i vår praktik, att skratta &  i det här fallet våndas över vår knackiga engelska.

Efter att Therese & jag presenterat vår fritids-/skolasamverkan pratade jag om vad det kan innebära att ha ett aktionsforskande förhållningssätt. För mig är det viktigaste i att ha ett aktionsforskande förhållningssätt, min kollega Frida och min planeringsbok! För i min planeringsbok skapas frågor i mina reflektioner kring dagens lektioner och tillsammans med Frida så kan jag diskutera och reflektera över metodval och innehåll. Så mycket bättre än om jag bara hade reflekterat själv över det jag gör i min egen undervisning. Att få dela klass och undervisning tillsammans med en kollega gör mitt jobb så ofantligt mycket intressantare.

I hörselklasserna på Alviksskolan är vi 2 lärare/klass och det skapar fantastiska förutsättningar för det kollegiala lärandet. En annan fantastisk lärarkollega förutom alla fantastiska fritidspedagoger/barnskötare jag samarbetat med är Emma Ederyd.

IMG_0599

Det som är spännande med detta samverkansprojekt är att både hörselhabiliteringen & Alviksskolan deltar. Islänningarna vill lära sig mer om hur vi arbetar inom respektive verksamhet och samtidigt får vi (hörselhabiliteringen & Alviksskolan) en större inblick i varandras verksamheter. Det är spännande att se hur vi tangerar varandra i tankarna kring hur vi arbetar med elevernas/ klienternas metakognitiva förmåga och hur vi inom båda verksamheterna har ett samarbete med vårdnadshavare i syfte att utveckla elevernas/klienternas språk.

Att träna lyssnandet är oerhört betydelsefullt för våra elevers språkutveckling. Detta kan säkert låta lite provokativt  men det tycker inte jag. Våra elever i hörselklass behöver få möjlighet att träna sig i att samtala och lyssna.

Detta var sista träffen med islänningarna inom ramen för detta projekt, EAR. Men vi hoppas på en fortsättning:)

Så här på fredagkvällen bjuder vi på ett klipp med Alejandro Fuentes Bergström som också är en hejare på powerpoints. OBS! Känsliga tittare varnas…

Samverkansprojekt med Island

IMG_0171

I maj månad var vi två pedagoger från Alviksskolans hörselklasser som tillsammans med 2 specialpedagoger från hörselhabiliteringen i Stockholm flög till Island. Vi besökte Hildaskoli som är en skola i Reykjavik där elever med hörselnedsättning går integrerat samt förskolan Solborg. Förutom att vi fick en inblick hur undervisningen ser ut för elever med hörselnedsättning på Island höll vi även presentationer kring vår egen verksamhet på Alviksskolan.

Nu på torsdag är det dags för islänningarna att besöka oss för andra gången och det ska bli så kul att få träffas igen och prata didaktik. Jag och min kollega Therese ska prata om fritids/skola-samverkan, utifrån vår inspirationsplats på Alviksskolan ”Hela barnet hela dagen”

Jag ska även prata om att ha ett aktionsforskande förhållningssätt i den egna undervisningen.

Det är så fantastiskt inspirerande att få möta andra pedagoger och samtala om didaktik för elever i hörselklass samt att få utmana sig själv i att sätta ord på vad det är jag gör i min egen praktik i hörselklasserna på Alviksskolan.

Visste ni för övrigt att toalett heter Snyrting på isländska?

IMG_0155