Visar alla blogginlägg med kategorin:
Likabehandling

Skolstart

Idag var första skoldagen för våra elever. Dagen startade med upprop på skolgården som följdes av samling i klassrummet. Varje läsår brukar vi döpa våra klassrum utifrån temat vi arbetar med. Förra året arbetade vi med Astrid Lindgrens författarskap och rummen hette då Villa Villekulla, Bullerbyn och Junibacken. I år ska vi arbeta med Martin Widmark och rummen får heta Monsterakademien, Valleby och Alvägen. Självklart måste det firas med en invigning tycker vi! Så innan vi steg in i klassrummet invigde vi varje rum genom att klippa snöret i dörröppningen.

IMG_4622

Sedan följde första samlingen för det här läsåret. På vår skola är Tryggt och Snyggt ledord. Vi ville därför ge våra elever en bra start på läsåret genom att påminna varandra om hur viktigt det är med samspel. Vi tycker om att använda pusselbitar som en metafor för lärande och förra året startade vi med att alla elever fick en varsin pusselbit att färglägga och bygga ihop. Det här året valde vi att fortsätta på det temat genom att läsa upp ett brev med presenter efter att vi hade inspirerats av sociala medier den senaste veckan.

välkomstbrev

Brevet blev utgångspunkten för ett samtal om Alviksskolans normer och vad vi behöver för att växa tillsammans. Eleverna fick en varsin blomma att färglägga och de fick sätta dit en varsin bild på sig själva. Precis som blommor behöver näring genom att vi vattnar blommorna och planterar i jord, så behöver också vi i klassen näring för att växa tillsammans. Eleverna fick här komma med tankar och ord som de tyckte passade varav vi skrev ner vad de sa. Utanför våra rum kan barnen se en vattenkanna som vattnar orden som de skapat på deras blommor. Ord som dök upp var kärlek, respekt, ta hand om varandra, fråga om en kompis vill vara med och leka… En bra start på ett nytt år tycker vi!

IMG_4618

Tryggt och snyggt

Varför slutar en förstelärare som är Aretemeriterad och älskar att undervisa?

17 juni 1996-10 augusti 2015

Datum, månader & årtal som inte betyder något för de flesta. Men för mig är de oerhört betydelsefulla. De beskriver mitt yrkesverksamma liv. 19 år. Det är mina år som lärare i hörselklasserna på Alviksskolan. En arbetsplats som har varit komplex men fantastiskt utvecklande.

I alla människors liv oavsett om man är lärare eller ej så finns det vissa milstolpar. Här kommer  några som varit extra betydelsefulla för mig:

1997-1998 läste jag enstaka kurser i hörselpedagogik och lärde mig teckenspråk. Via mina studier började jag förstå vad viktigt det är att lärare som undervisar i hörselklass har kompetens i vad det innebär att undervisa elever med hörselnedsättning.

2002 fick jag förmånen via skolan att delta i Dialogprojektet. Jag har skrivit om Ann-Christine Wennergren i tidigare inlägg. Denna fantastiska kvinna som får oss pedagoger att växa genom att vi beprövar våra erfarenheter, dokumenterar dem och kopplar ihop teori och praktik på ett oerhört inspirerande sätt. Hon var långt före sin tid kring det vi idag kallar för formativ undervisning/BFL.

2008 dök en ny möjlighet upp: processledarutbildningen. Jag och 2 kollegor på skolan gick denna uppdragsutbildning som Karlstads Universitet höll i. Jag lärde mig massor om organisation och ledarskap av självaste Ulf Blossing. Jag vet att jag tänkte att jag inte riktigt förstod när jag skulle få användning av mina processledarkunskaper eftersom jag aldrig har haft en strävan att bli biträdande rektor.

2009/2010 var vi, som ingick i samma arbetslag på lågstadiet, med och skapade grunden för det som vi på Alviksskolan kallade ”Hela barnet, hela dagen”. Gunilla Vigert som lade grunden för vår fritids-skolasamverkan hade några år tidigare blivit ny rektor för hörselklasserna och hon lyfte Alviksskolans hörselklasser mot oanade höjder. Teckenspråkets betydelse för våra elever i hörselklass hamnade i fokus och ur Teckenspråkslyftet växte Alviksskolans profilmål för hörselklasserna: Verktyg för livet fram.

Sommaren 2013 fick jag min tjänst som förstelärare med inriktning: Språkutveckling till stöd för kunskapsutvecklingen inom samtliga ämnen. Jag minns att jag först inte vågade söka tjänsten men att jag tog mod till mig och skrev ansökan natten innan ansökan skulle vara inne. Jag minns också min stora lycka när jag fick tjänsten- jag skulle få vara med och bedriva skolutveckling på skolan utifrån det just jag var bra på.

Hösten 2013 gav skolan mig möjligheten att delta i Aretes meriteringsprogram. Jag tyckte det var oerhört spännande att delta i detta program och numera sitter jag själv i examinatorsgruppen för Aretes meriteringsprogram. Vilket känns oerhört ärofyllt och utvecklande.

Det var verkligen med skräckblandad förtjusning som jag gick in i förstelärarrollen. Jag skulle vara projektledare för det som vi på Alviksskolan kom att kalla Språklyftet. Här såg jag framför mig att jag skulle få användning av den blandning av kompetenser jag utvecklat under mina år på Alviksskolan. Jag såg hur de redskap för det kollegiala lärande som vi använder oss av på Alviksskolan skulle få fortsätta att användas av alla pedagoger i det systematiska kvalitetsarbetet. Jag kände en grundtrygghet i att jag är en särskilt yrkesskicklig lärare vilket jag visat genom Arets meriteringsprogram. Jag hade en fast övertygelse om att den RÄTTA METODEN inte finns utan att det istället handlar om pedagogisk differentiering:

MEN det blir inte alltid som man tänker sig. Något började något skava i mig. Vi var några i projektgruppen som var fundersamma över att vi i projektgruppen skulle bestämma att det var just metoden Reading to learn skulle läras ut. Var den efterfrågad av kollegiet? Jag köpte ändå idéen att det var bestämt i ”toppen” istället för efterfrågat av kollegorna. Som projektledare var jag tydlig med att vi tillsammans på skolan kritiskt skulle granska metoden.

Det fortsatte att skava i mig-  jag kände att jag inte riktiga lirade ihop med tankarna från ledningshåll att det fanns EN rätt metod: R2L. Att kritiskt granska de metoder man använder sig av som lärare är för mig så självklart och jag  pratade ofta om det utifrån min projektledarroll i Språklyftet, både internt men även då jag föreläste på Lärarnas forskningskonferens i höstas.

I julas förstod jag att Språklyftet för undervisande personal på Aviksskolan skulle fortsätta bedrivas utan mig som projektledare. Det fanns ingen annan utväg. Jag fortsatte att ansvara för Språklyftet för fritidspersonalen.

Efter 19 år på samma skola är det dags för mig att ta mig an nya utmaningar. Att jag slutar som lärare och att undervisa är en sorg för mig och orsakerna till varför är såklart många- en är att det är något som hänt med läraryrket de senaste 10 åren. Vi lever i en dokumentationshets som gör att tiden för att planera sin undervisning bara krymper och krymper. Här måste någon sätta stopp. Annars tror jag att fler duktiga & kompetenta lärare försvinner från skolans värld.

Förstelärarrollen är svår och fantastiskt spännande. I mitt fall har det svåraste varit att jag velat att vi som skola ska kritiskt granska den metod vi just nu kompetensutvecklar oss i vilket inte varit så populärt hos de i ledningsfunktion som är ”experterna” på metoden.

Vid uppstartsdagarna på Alviksskolan i höstas så skojade jag när jag pratade inför all personal att jag kände mig som Jerry Maguire. Jag hade under sommarlovet skrivit en rapport om Språklyftets första år och skickat den till ledningsgruppen. Syftet med rapporten var att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet som pågått och tankar framåt utifrån min projektledarroll.

Kanske är det så att det inte ryms en förstelärare som är projektledare bland alla biträdande rektorer och en rektor på en så stor skola som vår. Jag vet inte.

Jag hade aldrig kunnat drömma om att den scen som utspelar sig i Jerry Maguire skulle komma att bli sann för mig.

Vi i femman!

IMG_2346Nu är vi 3!

Vi har inlett en samverkan med en femteklass på skolan, så nu är det Viggo, Frida & jag som samarbetar. I vårt minitema Vi i femman ska eleverna parvis skapa sitt drömklassrum i en 3D-modell och träna sig i  sitt kroppsspråk.

Eftersom elever med hörselnedsättning har svårt att tillgodogöra sig vad kompisarna säger om det är för stora grupper har vi delat in eleverna i tvärgrupper om ca: 10 elever. Det har varit helt fantastiskt att gå runt och höra vad eleverna pratar om samtidigt som de arbetar med innehållet. Idag har två grupper skapat modeller och en grupp spelat charader där de tränar sig i kroppsspråkets betydelse. Eleverna som är ovana vid att använda hörselteknik har övat sig i det och eleverna som har hörhjälpmedel har tagit ansvar för sitt eget lyssnade i samlingarna då de ej hört vad kompisarna sagt- Verktyg för livet!

Veckans samtalsämne: Flipp eller flopp?

IMG_2060

Tryggt & Snyggt!

Som vi har skrivit om i tidigare inlägg har vi något som vi kallar för Tryggt och Snyggt! på Alviksskolan.

Frida & jag var lite tveksamma till en början att klassen skulle välja ”veckans samtalsämne”. Syfte är att alla ska kunna vara delaktiga vid de samtal som förs under lunchen. Vi ska vara helt ärliga- det hela kändes fånigt eftersom vi inte upplevde att vår klass hade några svårigheter med att hitta på samtalsämnen när de åt sin lunch i matsalen.

Men… eleverna har valt samtalsämne varje vecka och det är väldigt uppskattat av vår klass. Dessutom spar vi alla lappar med ”gamla samtalsämnen” på insidan av en skåpsdörr så att eleverna och vi själva kan se vilka olika ämnen som har avhandlats.

Skönt att man kan få motsatsen bevisad…ibland:)

IMG_2063

Så stereotypiskt!

Det är så spännande att få syn på vad eleverna lärt sig inom ett tema. I detta tema i svenska och bild har eleverna skapat collage kring vilka bilder de möts av i sin vardag och hur bilder faktiskt påverkar vad vi tycker och tänker.IMG_1658 Vi har haft mycket intressanta samtal kring vad stereotyper är för något. Eleverna har reflekterat kring vilka stereotyper de möter i sin vardag efter skoltid.

Varför är det bara tjejer som springer runt och klappar och hejar i Clash of clans?

IMG_1662

Skönlitteraturens roll i skapandet av stereotyper & nidbilder

Hur kom det sig att Astrid Lindgren valde att skriva om kurredutterna på det sätt hon gjorde? Är det okej att Stina Wirsén ritade Lilla Hjärtat som hon gjorde?IMG_1666

IMG_1656

Vad säger illustrationerna i Tintin oss? Vilken världsbild och människosyn speglas eller förstärks av illustrationerna?IMG_1660

Varför ska rödhåriga framställas som busiga och fräcka?IMG_1667

För mig är detta en av de största uppgifterna vi har som lärare att få våra elever att reflektera, analysera och dra slutsatser.

/Hanna

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195

Vi älskar kreativt kaos!

Här pågår ett lustfyllt & kreativt arbete. Det tar sin lilla tid att skapa bilderböcker men nu börjar bilderna med inspiration från Tove Janssons bok: Hur gick det sen? bli färdiga. Texten till bilderna börjar formas. Vi har analyserat Toves text. Hon har en speciell melodi i sitt skriftspråk. Det överraskar oss. IMG_1013

Det pratas vid de olika borden och det är helt okej. Ibland glider de olika samtalen in på andra saker än just bilderna och den text som skrivs.Ibland behövs en påminnelse om att det är helt okej att småprata om andra saker en stund för att därefter kunna rikta fokus på uppgiften. Men oftast inte.

IMG_1016

I denna fas i cirkelmodellen: det individuella skrivandet & skapandet blir man lite överflödig som lärare, vilket vi tycker ska ses som något positivt eftersom det betyder att eleverna vet vad de ska göra utifrån den gemensamma konstruktionen. Dessutom skapas utrymme för att stödja de par som behöver stättning.

IMG_1015

Ska man behöva bli förbannad på en lördag?

Idag har jag ”läst ikapp” i veckans morgontidningar och blev uppriktigt förbannad när jag läste denna artikel. Artikeln handlar om att SF har skärpt reglerna kring textning av svenska filmer. Efter den 19 december ska samtliga svenska filmer vara textade. Detta har upprört delar av den svenska filmbranschen som tycker att textning förstör ffa komedier.

Ja, stackars er.

Har ni tänkt på hur det känns att inte kunna hänga med i en film på grund av sin hörselnedsättning? Det här befaras komma att bli dödsstöten för svenska komedier. Jo, jag tackar. Då har mina elever genom åren och alla andra som har en hörselnedsättning som medför att det inte är tillräckligt att använda hörselteknik fått vara med om ganska många ”dödsstötar” eftersom de under många herrans år inte kunnat ”skratta” på rätt ställen för att man inte hänger med i vad som sagts på filmen. Bättre att få skratta för tidigt än att inte få möjlighet att skratta alls.IMG_1007

Någon måtta får det allt vara på vad man häver ur sig!

/Hanna

Mer inspiration…

IMG_0961Här bjuder vi på mer inspiration från vår fysiska lärmiljö. Att bygga en inspirerande miljö runt eleverna har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Vi funderar, ändrar om & flyttar runt.


Julgranen i trä fick åka med i bilen en hel sommaren efter att den inhandlades på en loppis på Fårö. Det var inte helt populärt hos övriga familjen men det var det värt. Vi tar fram den varje dag då vi tillsammans tittar på julkalendern.

IMG_0965Ett annat loppisfynd är denna fina papperssamlare där eleverna lägger sina mappar.

Tidningsartiklar

Att vara samlare kan ha sina fördelar. Tidningsartiklar är alltid bra att spara på. Man vet aldrig när de kan komma att behövas igen.Denna fina berättelse  ”Tomten spionerar på barnen”som Astrid Lindgren skrivit läser jag varje år för mina elever. Artikeln är från 1999! Galet jag vet.

IMG_0984

Andra  gamla artiklar som pryder våra väggar just nu är artiklar som publicerats om Tove Jansson- de har också fått hänga med ett tag.

IMG_0967 IMG_0969Jag tycker rubrikerna är så inspirerande- både för eleverna att vilja läsa artiklarna men också för mig & Frida då vi ska planera temat kring Tove Janssons författarskap.

IMG_0954 Vad är de här för små filurer? De fick jag ärva av en kollega som gick i pension för många år sedan. Jag blev kär vid första ögonkastet.

Hur smakar Kuckelimuckmedicin? Det brukar eleverna få testa när vi har läst Karlsson på taket. Mina elever genom åren har även fått pröva på Pippis Krumelurpiller under högtidliga former. Då vi suttit i ring och tänt ett ljus & sagt precis som Pippi:
– Jag vill aldrig bliva stur.IMG_0973

Jag har länge samlat på Astrid Lindgrens olika böcker. Min samling har blivit rätt stor.  Omslagen är helt fantastiska.


IMG_0974 IMG_0975IMG_0976IMG_0979IMG_0980Det här är två välkända figurer som har hängt med mig i många år. I min allra första klass jag arbetade i var det endast fem elever. Bu och Bä blev våra klasskompisar och eleverna som då gick i första klass gjorde små böcker och pysslade om Bu och Bä. Skolbänken är min mammas gamla leksak.

IMG_0964Varför ha linjaler, limstift, saxar, sudd och penslar i tråkiga burkar när man med enkla medel kan göra det lite mer inspirerande för eleverna?

IMG_0994

Magneterna på tavlan har också hängt med i många år.

IMG_0995 IMG_0996

Efter en loppisdag på skolan skulle dessa fantasieggande figurer kastas- det tyckte jag var synd. Figurerna använder vi både i matematik och svenskundervisningen.

IMG_0978

De här spelen och spelinstruktioner skapade eleverna i tredje klass då vi arbetade med instruerande texter kopplat till matematikämnet & de spelas fortfarande av eleverna.

IMG_0999

IMG_0998

Jag skulle vilja påstå att det inte finns något i vårt klassrum som inte har med lärande att göra. Vi låter aldrig bilder hänga för länge på väggarna. På samma sätt som det är viktigt att eleverna har mottagare när de skriver texter så är det viktigt att deras bildalster har mottagare. De ska känna stolthet över sina egna illustrationer. De här självporträtten fick våra elever rita när vi hade temaveckor kring Alviksskolans normer & värden.

IMG_1001 IMG_1005

Visste ni förresten att det är:

IMG_0983

/Hanna

HUSK

image

Hörselskadade- Unga- Säker- Kommunikation

Idag är vi på hörselhabiliteringen och träffar Pia-Maria, Yvonne och Åsa. Vi ska besöka dem vid tre tillfällen för att lära oss mer om den egna, hörselnedsättningen, vilka strategier man kan använda sig av i olika sociala sammanhang för att man ska känna sig delaktig i samtalssituationer.

Vi har fått se filmer och samtalat om hur personen i filmen upplever olika situationer, T.ex då man spelar fotboll i ett fotbollslag och inte hör vad tränaren säger.

Vi har arbetat med örats anatomi.image image

Även fast vi arbetar mycket medvetet med detta även i skolan, det vi kallar för Verktyg för livet, så är det fantastiskt att hörselhabiliteringen har denna kurs för våra mellanstadieelever. De får i ett annat sammanhang omsätta sina kunskaper och samtala med andra pedagoger kring detta viktiga ämne som vi kallar hörselmedvetenhet.

imageSpännande att se hur tassarna på stolarna ser ut på hörselhabiliteringen och vilken teknik som används.

image