Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Gemensam högläsning

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Förutom att jag som lärare högläser, har vi i klassen gemensam läsning.  Det är en ny termin och vi har precis börjat att läsa en ny bok. Innan vi började läsa Campingmysteriet av Martin Widmark fick alla elever skriva i sina läsloggböcker vad deras spågummor tror att boken kommer att handla om. Det är alltid lika spännande att höra barnens olika tankar och reflektioner.

När vi läser tränar vi på att följa med i texten med fingret samtidigt som vi lyssnar, och det är otroligt viktigt att vi stöttar varandra på vägen till att bli bättre läsare. Till varje kapitel skriver jag en fråga till eleverna utifrån läsfixarna, som de svarar på i sina böcker. Idag var vi reportrar och tränade på målet att kunna svara på frågor där svaren finns i texten. Elevernas uppgift var att skriva tre frågor till texten som vi läst i sina böcker. Eftersom det alltid är roligare att skriva till en mottagare blev höjdpunkten när en kompis svarade på frågorna som eleven skrivit.

/Emma

En bok i världsklass

Campingmysteriet

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Elever som medskapande

Det är så fantastiskt roligt att låta eleverna vara medskapande i undervisningen! Genom att använda sig av deras arbetsglädje, intresse och se vilket arbetsinriktat klassrumsklimat det leder till.

Våra elever har bett om att få skriva egna berättelser om pokemon. Sagt blev gjort och barnen fick utifrån bilder på pokemons planera en problemlösningsberöttelse tillsammans med en kompis. Utmaningen blev att försöka skriva berättelser som kan lösas på många olika sätt. Problemen skulle också vara lagom svåra för kompisarna att lösa.

Två och två fick eleverna göra tankekartor där de skulle planera inledning, problem och avslut. De skulle också bestämma vilka pokemons som skulle vara med i berättelsen.

Två och två skrev de också sina berättelser och ritade bilder till. Det är fantastiskt att se hur samlärande kan fungera som byggnadsställningar för våra elever genom att de inte bara lär sig av sina kamrater utan också när de sätter ord på sina egna tankar.

Den färdiga problemlösningen redovisades inför de andra och tillsammans ringade vi in problemen i berättelsen. Nu var det dags för problemlösning! Barnen löste problemen med stor entuasism och tog god tid på sig att rita, förklara och redogöra sina tankar. Det blev väl synligt att ett problem kan lösas på många olika sätt.

Som avslutning fick barnen ge respons till varandra kring innehåll och problem. Att arbeta med respons mellan eleverna är ett effektivt utvärderingsverktyg och också viktigt vid formativ bedömning.

– Det var bra att Pikachu vann.
– Det var bra att man ska räkna ihop i berättelsen.
– Det var bra att det var många kompisar i berättelsen.
– Jag vill ha fler problem och inte för höga tal.
– NI kanske kan använde mer färger?
– Det var svårt att räkna.

– Det var bra att det fanns tält.
– Problemet var lagom svåra och lätt att förstå.
– Problemen gick lätt att lösa för att ni hade skrivit så att man förstår.
– Tänk på att skriva med stor bokstav och punkt.
– Blanda inte små och stora bokstäver i texten.
– Ni kan träna på att rita mer.
– Ni har gjort det jättebra!
– Färglägg noggrannare nästa gång.

Så många otroligt fina och samtidigt kloka tankar från barnen! Jag blir så glad!

/Emma

Problemlösning med pokemons

Problemlösningsberättelse

problemlösning

Redovisning genom vetenskapliga posters

Alviksskolan har sedan januari ingått i en forskningscirkel tillsammans med hörselhabiliteringen för barn och ungdomar i syfte att öka elevers måluppfyllelse. Vi som har deltagit i forskningscirkeln har använt skuggning som redskap och i våra träffar har vi fått prova redskap som dubbellogg, minutpapper, triosamtal och kritiska vänner.

Det har varit en otroligt lärorik resa och jag har verkligen fastnat för det aktionsforskande förhållningssättet. Vår undervisning ska vila på beprövad erfarenhet vilket också betyder att vi inte bara har ansvar för att hålla oss uppdaterade om den senaste forskningen, utan att vi faktiskt använder oss av redskap och metoder för att bepröva.

I forskningscirkeln har vi genom skuggning som datainsamling fokuserat på en egen forskningsfråga. Dessa sammanställde vi i vetenskapliga posters som vi redovisade på Ulfsunda slott i veckan. De största lärdomarna från forskningscirkeln verkar inte ha varit att få svar på våra frågor, utan de lärdomar som det aktionsforskande arbetssättet har gett oss. Att ha fördelen att ha en vetenskaplig ledare som stöttar och kommer med inspel har varit värdefullt för oss deltagare och att fokus har legat på systematiskt kvalitetsarbete. Nu vill vi att det här ska ge ringar på vattnet. För visst är det väl som så att när man tycker att något är fantastiskt så vill man ropa ut till hela världen hur bra det faktiskt är!

Att göra en vetenskaplig poster har varit tidskrävande men roligt. Vilket bra sätt att på ett enkelt sätt sammanfatta och förmedla en forskningsfråga på. En suverän redovisningsform som jag absolut skulle vilka använda mig mer av. Jag tror att om vi skulle skriva våra lokala pedagogiska planeringar som posters till våra elever och föräldrar, skulle innehållet komma fram mycket tydligare för mottagarna.

Vetenskaplig poster

Flippat föräldramöte

Vi brukar ofta prata om att vi behöver bli tydligare mot föräldrar vad vi gör och varför vi gör det. Att vi delar med oss av vår pedagogiska grundtanke och synliggör den. Eftersom vi är i skolans verksamhet varje dag blir det lätt att ta för givet att vårt arbetssätt är tydligt och synligt för föräldrarna, vilket jag tror att det inte alltid är.

I år tänker vi prova att flippa föräldramötet! Vi vill att föräldrarna ska kunna vara delaktiga i att påverka innehållet och att de ska ha möjlighet att komma förberedda till mötet.

Stolta elever och stolta lärare

Vi har tidigare berättat om hur vi förbereder våra elever inför utvecklingssamtalen genom målkonkretisering och individuella tankekartor. Just nu är vi i startgroparna för att inleda läsårets första utvecklingssamtal tillsammans med eleverna. De fick i uppdrag att skriva egna brev hem i form av en inbjudan. Det var med stor noggrannhet, glädje och engagemang som eleverna tog emot sin uppgift. Vi samtalade om ett brevs struktur och vilken information som är viktig att få med i brevet. Barnen blev så engagerade i breven att det tog mer än dubbelt så lång tid att bli klara än vad jag från början hade räknat med. Det skulle färgläggas, göras egna kuvert, skrivas prydligt, med mera… med mera…

Inbjudan till utvecklingssamtal

Inför utvecklingssamtalet kartlägger vi alla våra elever genom Ingvar Lundbergs läsutvecklingsschema och även Skolverkets Språket lyfter. I år medverkar jag även i en pilotstudie som sker i samverkan med Linköpings universitet där vi tillsammans arbetar fram ett formativt bedömningsunderlag. Det har medfört att även dessa tester blir ett komplement till vår kartläggning. Vi är väldigt tydliga mot eleverna att vi kartlägger för att både de själva och vi ska se vad de är bra på och vad det är vi behöver träna på. Det blir samtidigt en tydlig bild av deras utveckling eftersom vi ser progressionen i det material som vi samlar i deras portfolios. Ett exempel på det är att barnen i förskoleklass fick filma sig själva när de högläste en bok. Ett år senare när det närmade sig sommarlovet i första klass fick eleverna återigen filma när de läste, i samma bok. Att arbeta formativt på det här sättet där progressionen blir så tydlig är så otroligt givande för både oss pedagoger och för eleverna!

I år kommer vi förutom vår kartläggning av läsutvecklingen även se på elevernas skrivutveckling genom att komplettera Språket lyfter med Ingvar Lundbergs God Skrivutveckling. Vad vi däremot saknar är ett tydligt underlag i matematik som är enkelt att överblicka.  Vi använder oss av diagnosmaterialet Diamant, men saknar en överskådlig matris att visa för barnen och föräldrarna. Vi har flera gånger pratat om att vi är sugna på att göra en egen bedömningsmatris, men tar tacksamt emot tips från er!

Kartläggning

Eftersom våra elever fortfarande är små stannar  kontakten utanför skoltid med vårdnadshavarna. Ni kan då tänka er hur rörd jag blev när en av våra elever ringde mig sent i fredags eftermiddag. Han ringde bara för att meddela att han hade glömt berätta att tiden för hans utvecklingssamtal inte hade passat föräldrarna. För mig visade det på hur viktigt hans brev var för honom, och hur stolt han faktiskt känner sig över hans eget samtal och lärande. Och det i sin tur gör förstås mig till en stolt lärare!

/Emma

”Jag tar ansvar för mitt lärande”

Inför varje läsår gör vi en övergripande Lokal pedagogisk planering (lpp) där vi plockar in syften, centralt innehåll och kunskapskrav som vi kommer att arbeta med under året. Vi har sett att inte bara barnen utan också föräldrar känner sig trygga med att få läsa vilka förväntningar vi har på deras barn i den aktuella årskursen. Samtidigt är en övergripande Lpp ett underlag för vår egen planering när vi redan vet vad vi ska jobba med, och därför kan fokusera på det roliga, det vill säga hur vi ska jobba.

När eleverna slutade i första klass hade vi ett avslutande utvecklingssamtal för att summera läsåret. Våra elever är vana att ta ansvar för sitt eget lärande på sina utvecklingssamtal genom att de är med i förberedelserna och att de själva håller i dagordningen. Vi ville därför i våras prova att låta eleverna ha utvecklingssamtal i grupp. Och vi är så glada att vi vågade! Vilken glädje och stolthet eleverna visade över sina utvecklingssamtal! De ansvarade för sina egna möten, berättade om vad de hade lärt sig och kunde utifrån stödmallar samtala om sin sociala tillvaro i skolan och på fritids. Vi pedagoger fanns i rummen för att finnas till hands om eleverna behövde vår hjälp, men vilken glädje det blev för oss när vi kände oss obekväma, just för att vi kände oss överflödiga!

Nu när vi har startat ett nytt läsår har vi påbörjat ett nytt arbete med elevernas portfolios. På lektionerna går vi igenom målen för ämnet och barnen får välja ut ett mål att skriva på deras individuella tankekarta. Tankekartan använder vi sedan som stöd vid höstterminens första utvecklingssamtal. Eleverna har också fått skriva i sina loggböcker om sina förväntningar på oss och på att gå i andra klass.

Genom att vi använder oss av verktyg som tankekarta och loggbok blir eleverna väl förtrogna med målen och vi äger tillsammans ett metaspråk. Det är fantastiskt att ha ett klassrum där våra röster är en av många röster som lyssnas på. Vi känner en sådan glädje just nu över att se att våra elever har växt under sommaren och vilket avtryck det ger i deras tankekartor. Det är många gånger i de samtal som uppstår när vi arbetar med tankekartorna i klassrummen, som de elevaktiva arbetssätten tar sin form. En elev vill till exempel lära sig experiment om Titanic, en annan vill lära sig om rymden, medan en tredje vill lära sig mer om djur. Allt detta tar vi med oss till vår undervisningsplanering.
Tankekartorna är därför ett viktigt verktyg för oss att synliggöra elevernas lärandeprocess, och samtidigt skolans förväntningar.

En elev skriver sin tankekarta som underlag till sitt utvecklingssamtal.

Skolstart

Idag var första skoldagen för våra elever. Dagen startade med upprop på skolgården som följdes av samling i klassrummet. Varje läsår brukar vi döpa våra klassrum utifrån temat vi arbetar med. Förra året arbetade vi med Astrid Lindgrens författarskap och rummen hette då Villa Villekulla, Bullerbyn och Junibacken. I år ska vi arbeta med Martin Widmark och rummen får heta Monsterakademien, Valleby och Alvägen. Självklart måste det firas med en invigning tycker vi! Så innan vi steg in i klassrummet invigde vi varje rum genom att klippa snöret i dörröppningen.

IMG_4622

Sedan följde första samlingen för det här läsåret. På vår skola är Tryggt och Snyggt ledord. Vi ville därför ge våra elever en bra start på läsåret genom att påminna varandra om hur viktigt det är med samspel. Vi tycker om att använda pusselbitar som en metafor för lärande och förra året startade vi med att alla elever fick en varsin pusselbit att färglägga och bygga ihop. Det här året valde vi att fortsätta på det temat genom att läsa upp ett brev med presenter efter att vi hade inspirerats av sociala medier den senaste veckan.

välkomstbrev

Brevet blev utgångspunkten för ett samtal om Alviksskolans normer och vad vi behöver för att växa tillsammans. Eleverna fick en varsin blomma att färglägga och de fick sätta dit en varsin bild på sig själva. Precis som blommor behöver näring genom att vi vattnar blommorna och planterar i jord, så behöver också vi i klassen näring för att växa tillsammans. Eleverna fick här komma med tankar och ord som de tyckte passade varav vi skrev ner vad de sa. Utanför våra rum kan barnen se en vattenkanna som vattnar orden som de skapat på deras blommor. Ord som dök upp var kärlek, respekt, ta hand om varandra, fråga om en kompis vill vara med och leka… En bra start på ett nytt år tycker vi!

IMG_4618

Tryggt och snyggt

The big five och hjärtefrågorna

Nu är förberedelserna i full gång inför skolstart på onsdag! Redan i våras gjorde vi en övergripande lokal pedagogisk planering (LPP) utifrån Lgr11 för detta läsår. Det är skönt att vara förberedd för läsåret men en viktig utgångspunkt i vår planering av undervisningen utöver nationella styrdokument är elevernas förförståelse och erfarenheter. Vi kan med andra ord inte planera allt innan eleverna är på plats. De första veckorna på höstterminen kommer vi att introducera våra elever i Martin Widmarks författarskap genom att samtala, läsa, lyssna och titta på hans verk. När eleverna har en förförståelse kommer vi sedan låta eleverna vara delaktiga i planeringen genom planeringsråd, tankekartor och öppna frågor i loggböckerna. Det är alltid så spännande att se vilka spår eleverna halkar in på och vad det är i böckerna som fångar deras intresse!

Begreppet ”The Big five” har verkligen tagit sitt grepp om skolan. Det är Göran Svanelid som har lyft fram fem viktiga förmågor i Lgr 11. I vår undervisning har vi valt att koppla de fem förmågorna till ett varsitt djur. Djuren finns synliga i klassrummet och varje djur representerar en färg. Jag minns när jag insisterade på att vi skulle lyfta in förmågorna för våra nuvarande elever när de gick i förskoleklass. Mickis var först skeptisk och rädd för att de olika förmågorna skulle bli för abstrakta för eleverna, att det skulle gå rakt över huvudet på dem. Men efter att vi hade arbetat aktivt för att synliggöra och konkretisera målen för eleverna kunde vi ett halvår senare se att eleverna själva började pratade om förmågorna i klassrummet. Ett exempel på det är när det vid ett tillfälle var stökigt i klassrummet. Mickis stoppade då eleverna i deras arbete och visade bilden på elefanten på tavlan för att påminna om att elefanten står för den kommunikativa förmågan. Vid det tillfället lyckades vi inte bara bryta eleverna i deras samtalsmönster, utan eleverna var också snabba med att inflika att det vid tillfället inte bara handlade om elefanten och den kommunikativa förmågan utan att det också var en hjärtefråga.

För det är ju detta med våra hjärtefrågor. De har vi i klassen för att vi kände att det inte räckte med de fem förmågor som Svanelid lyfter fram. Med våra hjärtefrågor lyfter vi fram frågor från värdegrunden och klassens samtalsstrategier. För oss är hjärtefrågorna minst lika viktiga för att eleverna ska tillägna sig kunskap i skolan och vi ser ofta att de fungerar som en stödstruktur för våra elever.

Matris över klassens samtalsstrategier.big5

/Hälsningar Emma