Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Skriv för livet

Att få elever att skriva för livet så att pennorna glöder kräver ett engagemang och elevnära frågor. De behöver känna sig motiverade och vara ägare över sitt eget skrivande. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11, Svenska).

Inför varje läsår väljer vi en författare som vi kommer att fördjupa oss i. I förskoleklass arbetade vi med Stina Wirsen, i första klass Astrid Lindgren och i andra klass har vi arbetat med Martin Widmark.

Vår förhoppning är att författarna ska bjuda in till ett litterärt kulturarv. Med litteraturen som utgångspunkt utvecklar eleverna sitt språk och vidgar sina horisonter och värderingar. Samtidigt utvecklas deras förmåga att lyssna och diskutera.

Mitt varmaste tips till er från detta läsår är Martin Widmarks lärarhandledning till Diamantmysteriet. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med att skriva detektivberättelser tillsammans med barnen och de har själva längtat till nästa lektion för att få fortsätta.

Diamantmysteriet

Arbetet har pågått under hela läsåret och i sina deckarböcker har eleverna skapat och planerat städer, detektiver och brott som ska begås. De har analyserat och bearbetat sina texter genom respons och har under hela processen haft en modell för sitt skrivande.

Deras böcker har sammanlagt fem kapitel. I kapitel ett ska elevernas deckare presenteras, kontoret och deckarutrustningen. Syftet med kapitlet är att presentera detektiverna så att läsaren ska få lära känna dem utan att avslöja för mycket annat. Eleverna blev uppmanade att berätta så livfullt som möjligt och jag kunde med glädje se att alla skrev med inlevelse och miljöbeskrivningar.

”Det är en härlig dag på Guldgatan. Solen skiner och det är sommarlov. Det är ett barn och en papegoja som driver en deckarfirma ihop…”

”Det är försommar. Doften luktar gott. Klockan är sju på kvällen. Det är två barn som heter Josef och Dudlik. Dom är detektiver…”

”Det är vår i Stockholm, blommorna blommar i Sockholm. Solen lyser i den lilla staden. Klockan är tolv på dagen. Det är mycket människor i den lilla staden. Det lyser i ett av fönstren. Det är Anna och Viktorias detektivbyrå.”

FullSizeRender (8)

Detta sätt att arbeta där samlärande och respons samt en tydlig stödstruktur har berikat elevernas språk. Deras författarskap har öppnat nya dörrar genom att vi delat våra läsupplevelser med andra vilket fört in oss i nya tankebanor. Så om du har tid för denna guldgruva till handledning nästa läsår, så kör! Handledningen är egentligen tänkt för mellanstadiet men med viss modifiering går den att genomföra för alla åldrar.

Deckarberättelse

Gemensam högläsning

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Förutom att jag som lärare högläser, har vi i klassen gemensam läsning.  Det är en ny termin och vi har precis börjat att läsa en ny bok. Innan vi började läsa Campingmysteriet av Martin Widmark fick alla elever skriva i sina läsloggböcker vad deras spågummor tror att boken kommer att handla om. Det är alltid lika spännande att höra barnens olika tankar och reflektioner.

När vi läser tränar vi på att följa med i texten med fingret samtidigt som vi lyssnar, och det är otroligt viktigt att vi stöttar varandra på vägen till att bli bättre läsare. Till varje kapitel skriver jag en fråga till eleverna utifrån läsfixarna, som de svarar på i sina böcker. Idag var vi reportrar och tränade på målet att kunna svara på frågor där svaren finns i texten. Elevernas uppgift var att skriva tre frågor till texten som vi läst i sina böcker. Eftersom det alltid är roligare att skriva till en mottagare blev höjdpunkten när en kompis svarade på frågorna som eleven skrivit.

/Emma

En bok i världsklass

Campingmysteriet

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Internationella barnboksveckan

Idag inledde vi barnboksveckan med Kura gryning på Stjärngården, som är vår f-3 verksamhet för våra elever med hörselnedsättning på Alviksskolan. Vi brukar uppmärksamma veckan med olika läsaktiviteter varje dag. Vi samlar även pärlor vid högläsning, gemensam läsning och tyst läsning. Just idag hade vi strömavbrott och ingen takbelysning. Passande när vi ändå skulle mysa med böcker och levande ljus!

Hur uppmärksammar ni böcker den här veckan? Så här ser vår planering ut…

Internationella barnboksveckan

Barnboksveckan 2015 på Stjärngården, 9-15 november 2015

”Det är för att det är så vanligt att vårt kök är fullt av Lena och farfar, fast ingen av dem bor där. De bara ploppar in. Lena är hos oss så ofta att hon nästan är granne till sig själv”. -Våffelhjärtat

Måndag: Invigning av internationella barnboksveckan. Vi tänder ljus i klasserna och har samtidigt som övriga skolor i Norden högläsning ur norske författaren Maria Parrs bok Våffelhjärtat. Läskompendium delas ut till undervisande lärare. Som föregående år samlar vi pärlor för varje sida vi läser under veckan och ser hur många pärlor vi samlar ihop tillsammans! Enligt Ingvar Lundberg krävs ca 5000 timmars träning för att bli en god läsare. Om du läser 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, tar det lite längre än ett år att bli en god läsare.

Tisdag: 17 skäl till barnboken! Titta gemensamt i klassen på bilderna med 17 skäl till barnboken. Skapa en gemensam poster i klassen med era egna skäl till barnböcker. Ert bidrag sätter vi upp i Bokhörnan för allas åskådan. Sjutton skäl för barnboken finns att ladda ner både på paddan och på datorn, och möjlighet till utskrift finns.

Besök http://www.barnboksakademin.com.

Onsdag: Varje klass får besök av Jan-Åke som högläser för eleverna på teckenspråk. Jan-Åke lockar fram detektiven i barnen genom att befästa ord och uttryck på teckenspråk. Jan-Åke lämnar ett uppdrag till klassen att precis som detektiven gör, lösa gåtor.

Torsdag: Uppdrag reportern. Läs valfri text gemensamt. Ställ under och efter läsningen frågor till texten som ni samtalar om tillsammans.

  • Frågor på raden som kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten.
  • Frågor mellan raderna som kräver att ni söker svar på olika ställen i texten och drar en slutsats.
  • Frågor bortom raderna kopplat till egna erfarenheter.

Se reportens uppdrag till klassen! Han behöver er hjälp! (bilaga)

 

Fredag: Högläsning i Bokhörnan klassvis. Vi läser en bok från övriga världen och har en skapande aktivitet.

Stolta elever och stolta lärare

Vi har tidigare berättat om hur vi förbereder våra elever inför utvecklingssamtalen genom målkonkretisering och individuella tankekartor. Just nu är vi i startgroparna för att inleda läsårets första utvecklingssamtal tillsammans med eleverna. De fick i uppdrag att skriva egna brev hem i form av en inbjudan. Det var med stor noggrannhet, glädje och engagemang som eleverna tog emot sin uppgift. Vi samtalade om ett brevs struktur och vilken information som är viktig att få med i brevet. Barnen blev så engagerade i breven att det tog mer än dubbelt så lång tid att bli klara än vad jag från början hade räknat med. Det skulle färgläggas, göras egna kuvert, skrivas prydligt, med mera… med mera…

Inbjudan till utvecklingssamtal

Inför utvecklingssamtalet kartlägger vi alla våra elever genom Ingvar Lundbergs läsutvecklingsschema och även Skolverkets Språket lyfter. I år medverkar jag även i en pilotstudie som sker i samverkan med Linköpings universitet där vi tillsammans arbetar fram ett formativt bedömningsunderlag. Det har medfört att även dessa tester blir ett komplement till vår kartläggning. Vi är väldigt tydliga mot eleverna att vi kartlägger för att både de själva och vi ska se vad de är bra på och vad det är vi behöver träna på. Det blir samtidigt en tydlig bild av deras utveckling eftersom vi ser progressionen i det material som vi samlar i deras portfolios. Ett exempel på det är att barnen i förskoleklass fick filma sig själva när de högläste en bok. Ett år senare när det närmade sig sommarlovet i första klass fick eleverna återigen filma när de läste, i samma bok. Att arbeta formativt på det här sättet där progressionen blir så tydlig är så otroligt givande för både oss pedagoger och för eleverna!

I år kommer vi förutom vår kartläggning av läsutvecklingen även se på elevernas skrivutveckling genom att komplettera Språket lyfter med Ingvar Lundbergs God Skrivutveckling. Vad vi däremot saknar är ett tydligt underlag i matematik som är enkelt att överblicka.  Vi använder oss av diagnosmaterialet Diamant, men saknar en överskådlig matris att visa för barnen och föräldrarna. Vi har flera gånger pratat om att vi är sugna på att göra en egen bedömningsmatris, men tar tacksamt emot tips från er!

Kartläggning

Eftersom våra elever fortfarande är små stannar  kontakten utanför skoltid med vårdnadshavarna. Ni kan då tänka er hur rörd jag blev när en av våra elever ringde mig sent i fredags eftermiddag. Han ringde bara för att meddela att han hade glömt berätta att tiden för hans utvecklingssamtal inte hade passat föräldrarna. För mig visade det på hur viktigt hans brev var för honom, och hur stolt han faktiskt känner sig över hans eget samtal och lärande. Och det i sin tur gör förstås mig till en stolt lärare!

/Emma

Tack för oss!

Eftersom både Frida & jag slutar på Alviksskolan har vi frågat våra fantastiska kollegor Emma Ederyd & Mikaela ( Mickis) Dahlén om de vill ta över Verktyg för livet-bloggen. Emma & Mickis kommer att dela med sig av sitt kollegiala lärande, som är väldigt inspirerande.IMG_0218 De undervisar i hörselklass & är väl förankrade i profilmålen för eleverna i hörselklass- Verktyg för livet. Emma som är Aretemeriterad deltar även i den forskningscirkel mellan Alviksskolan och hörselhabiliteringen som vi skrivit om i tidigare inlägg. Mickis & Emma undervisar i de lägre åldrarna och arbetar utifrån ”Hela barnet hela dagen”, Alviksskolans fritids-skolasamverkan som Emma skrivit en utvecklingsartikel om.

Det har varit fantastiskt roligt att blogga här på Pedagog Stockholm. Heja alla duktiga pedagoger!

Trevlig Sommar!

önskar Hanna & FridaIMG_0182

Vilken skatt att vinna böcker!

IMG_2351Denna regniga måndagsmorgon förvandlades till en alldeles strålande morgon när eleverna tillsammans fick packa upp den bokskatt som kom med internposten som en del av tredjepriset i tävlingen En bok i världsklass. TUSEN TACK!

Som jag längtat…

Mina kollegor har skojat med mig om att det var på tiden att jag är med och vinner pris i tävlingen. Ja, trägen vinner eller hur? Vad är det då som gör att juryn utser en klass till ett visst pris?

Den som ändå visste svaret på den frågan:)

Så här gjorde vi…

Vi ämnesintegrerade bild och svenska i vårt tema som vi såklart kallade Envishet och mod. Vi läste ganska många olika böcker från olika delar av världen men den bokuppsättning vi lånade från Cirkulationsbiblioteket var Kikis expressbud. Vi drog paralleller mellan Pippi och Kiki. Vi blev tagna av beskrivningen i bokens inledning där Kikis hus och trädgård beskrivs precis som Astrid gör med Pippis hus och trädgård i den allra första boken om Pippi Långstrump.IMG_2353

” I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. I trädgården låg ett gammalt hus, och i huset bodde Pippi Långstrump.”
Ur: Ur-Pippi, Astrid Lindgren

Alla elever illustrerar bidraget

När det var dags att illustrera bidraget bestämde vi oss för att vi ville rita av Kikis trädgård och hus. Utifrån den beskrivning som görs i boken växte bilden fram. IMG_2354

Därefter bestämde vi gemensamt genom röstning vilket bidrag vi ville skicka in.

IMG_1635

Alla elever kände sig delaktiga i bidraget som skickades in och därefter uppstod den så roliga men nervösa väntan!
De som känner mig vet att jag sagt till alla mina klasser som deltagit under alla år i tävlingen:

- Detta år vinner vi, det känner jag på mig!

Systematiskt kvalitetsarbete ska vara Enkelt, Roligt & Intressant!

IMG_2349

Poster

Sitter och analyserar mina skuggningsprotokoll från forskningscirkeln. Har även påbörjat min poster. Jag är väldigt förtjust i rotmetaforen för lärande och ska försöka göra en poster utifrån den. Jag upplever detta som ett roligt och enkelt sätt att dokumentera det systematiska kvalitetsarbete vi bedrivit i forskningscirkeln. Postern kommer säkerligen att revideras flera gånger innan det är dags för presentation 30 september. De posters som presenteras kommer därefter att pryda Alviksskolans och Hörselhabiliteringens väggar- dvs de beprövade erfarenheterna ska andra kunna ta del av.

AnalysarbeteIMG_2350

Det är så spännande att söka mönster i skuggningsprotokollen och göra kopplingar till aktuell forskningslitteratur som kan bekräfta eller utmana de mönster jag ser i min analys. Att skapa förutsättningar för analysfasen i det systematiska kvalitetsarbetet är något jag tycker att skolans verksamhet behöver bli bättre på. Vi har alltsom oftast en tendens att skynda på analysfasen, fylla i utvärderingar och blanketter. Men att skapa förutsättningar för att på djupet analysera & söka mönster i den egna praktiken- det är något jag tror att skolans verksamhet behöver utveckla former för. Det vill säga ge förutsättningar för pedagoger att bepröva sina erfarenheter: planera, agera, dokumentera & reflektera.

Vi i femman!

IMG_2346Nu är vi 3!

Vi har inlett en samverkan med en femteklass på skolan, så nu är det Viggo, Frida & jag som samarbetar. I vårt minitema Vi i femman ska eleverna parvis skapa sitt drömklassrum i en 3D-modell och träna sig i  sitt kroppsspråk.

Eftersom elever med hörselnedsättning har svårt att tillgodogöra sig vad kompisarna säger om det är för stora grupper har vi delat in eleverna i tvärgrupper om ca: 10 elever. Det har varit helt fantastiskt att gå runt och höra vad eleverna pratar om samtidigt som de arbetar med innehållet. Idag har två grupper skapat modeller och en grupp spelat charader där de tränar sig i kroppsspråkets betydelse. Eleverna som är ovana vid att använda hörselteknik har övat sig i det och eleverna som har hörhjälpmedel har tagit ansvar för sitt eget lyssnade i samlingarna då de ej hört vad kompisarna sagt- Verktyg för livet!