Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Gemensam högläsning

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Förutom att jag som lärare högläser, har vi i klassen gemensam läsning.  Det är en ny termin och vi har precis börjat att läsa en ny bok. Innan vi började läsa Campingmysteriet av Martin Widmark fick alla elever skriva i sina läsloggböcker vad deras spågummor tror att boken kommer att handla om. Det är alltid lika spännande att höra barnens olika tankar och reflektioner.

När vi läser tränar vi på att följa med i texten med fingret samtidigt som vi lyssnar, och det är otroligt viktigt att vi stöttar varandra på vägen till att bli bättre läsare. Till varje kapitel skriver jag en fråga till eleverna utifrån läsfixarna, som de svarar på i sina böcker. Idag var vi reportrar och tränade på målet att kunna svara på frågor där svaren finns i texten. Elevernas uppgift var att skriva tre frågor till texten som vi läst i sina böcker. Eftersom det alltid är roligare att skriva till en mottagare blev höjdpunkten när en kompis svarade på frågorna som eleven skrivit.

/Emma

En bok i världsklass

Campingmysteriet

Lpp för rätt målgrupp

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

En lpp är också viktig i min samplanering i klassen. Utifrån vår lpp tolkar vi styrdokumenten och arbetar formativt genom att bland annat vara tydliga med syfte och mål. Jag har en längre tid känt att de planeringar jag skriver inte har föräldrarna och eleverna som målgrupp, även om mina förhoppningar och ambitioner är det.

Det har alltså varit dags att göra något åt saken. I mina utkast till vårterminens planeringar har jag provat att visualisera mina planeringar i form av postrar, precis som vi använde oss av postrar som redovisningsform i vår forskningscirkel. Syftet med en poster är att den ska vara lätt att överblicka men också sammanfatta det som jag vill förmedla.

Lpp No poster

Lpp No

imageLpp So

Skolstart

Idag var första skoldagen för våra elever. Dagen startade med upprop på skolgården som följdes av samling i klassrummet. Varje läsår brukar vi döpa våra klassrum utifrån temat vi arbetar med. Förra året arbetade vi med Astrid Lindgrens författarskap och rummen hette då Villa Villekulla, Bullerbyn och Junibacken. I år ska vi arbeta med Martin Widmark och rummen får heta Monsterakademien, Valleby och Alvägen. Självklart måste det firas med en invigning tycker vi! Så innan vi steg in i klassrummet invigde vi varje rum genom att klippa snöret i dörröppningen.

IMG_4622

Sedan följde första samlingen för det här läsåret. På vår skola är Tryggt och Snyggt ledord. Vi ville därför ge våra elever en bra start på läsåret genom att påminna varandra om hur viktigt det är med samspel. Vi tycker om att använda pusselbitar som en metafor för lärande och förra året startade vi med att alla elever fick en varsin pusselbit att färglägga och bygga ihop. Det här året valde vi att fortsätta på det temat genom att läsa upp ett brev med presenter efter att vi hade inspirerats av sociala medier den senaste veckan.

välkomstbrev

Brevet blev utgångspunkten för ett samtal om Alviksskolans normer och vad vi behöver för att växa tillsammans. Eleverna fick en varsin blomma att färglägga och de fick sätta dit en varsin bild på sig själva. Precis som blommor behöver näring genom att vi vattnar blommorna och planterar i jord, så behöver också vi i klassen näring för att växa tillsammans. Eleverna fick här komma med tankar och ord som de tyckte passade varav vi skrev ner vad de sa. Utanför våra rum kan barnen se en vattenkanna som vattnar orden som de skapat på deras blommor. Ord som dök upp var kärlek, respekt, ta hand om varandra, fråga om en kompis vill vara med och leka… En bra start på ett nytt år tycker vi!

IMG_4618

Tryggt och snyggt

The big five och hjärtefrågorna

Nu är förberedelserna i full gång inför skolstart på onsdag! Redan i våras gjorde vi en övergripande lokal pedagogisk planering (LPP) utifrån Lgr11 för detta läsår. Det är skönt att vara förberedd för läsåret men en viktig utgångspunkt i vår planering av undervisningen utöver nationella styrdokument är elevernas förförståelse och erfarenheter. Vi kan med andra ord inte planera allt innan eleverna är på plats. De första veckorna på höstterminen kommer vi att introducera våra elever i Martin Widmarks författarskap genom att samtala, läsa, lyssna och titta på hans verk. När eleverna har en förförståelse kommer vi sedan låta eleverna vara delaktiga i planeringen genom planeringsråd, tankekartor och öppna frågor i loggböckerna. Det är alltid så spännande att se vilka spår eleverna halkar in på och vad det är i böckerna som fångar deras intresse!

Begreppet ”The Big five” har verkligen tagit sitt grepp om skolan. Det är Göran Svanelid som har lyft fram fem viktiga förmågor i Lgr 11. I vår undervisning har vi valt att koppla de fem förmågorna till ett varsitt djur. Djuren finns synliga i klassrummet och varje djur representerar en färg. Jag minns när jag insisterade på att vi skulle lyfta in förmågorna för våra nuvarande elever när de gick i förskoleklass. Mickis var först skeptisk och rädd för att de olika förmågorna skulle bli för abstrakta för eleverna, att det skulle gå rakt över huvudet på dem. Men efter att vi hade arbetat aktivt för att synliggöra och konkretisera målen för eleverna kunde vi ett halvår senare se att eleverna själva började pratade om förmågorna i klassrummet. Ett exempel på det är när det vid ett tillfälle var stökigt i klassrummet. Mickis stoppade då eleverna i deras arbete och visade bilden på elefanten på tavlan för att påminna om att elefanten står för den kommunikativa förmågan. Vid det tillfället lyckades vi inte bara bryta eleverna i deras samtalsmönster, utan eleverna var också snabba med att inflika att det vid tillfället inte bara handlade om elefanten och den kommunikativa förmågan utan att det också var en hjärtefråga.

För det är ju detta med våra hjärtefrågor. De har vi i klassen för att vi kände att det inte räckte med de fem förmågor som Svanelid lyfter fram. Med våra hjärtefrågor lyfter vi fram frågor från värdegrunden och klassens samtalsstrategier. För oss är hjärtefrågorna minst lika viktiga för att eleverna ska tillägna sig kunskap i skolan och vi ser ofta att de fungerar som en stödstruktur för våra elever.

Matris över klassens samtalsstrategier.big5

/Hälsningar Emma

Vi i femman!

IMG_2346Nu är vi 3!

Vi har inlett en samverkan med en femteklass på skolan, så nu är det Viggo, Frida & jag som samarbetar. I vårt minitema Vi i femman ska eleverna parvis skapa sitt drömklassrum i en 3D-modell och träna sig i  sitt kroppsspråk.

Eftersom elever med hörselnedsättning har svårt att tillgodogöra sig vad kompisarna säger om det är för stora grupper har vi delat in eleverna i tvärgrupper om ca: 10 elever. Det har varit helt fantastiskt att gå runt och höra vad eleverna pratar om samtidigt som de arbetar med innehållet. Idag har två grupper skapat modeller och en grupp spelat charader där de tränar sig i kroppsspråkets betydelse. Eleverna som är ovana vid att använda hörselteknik har övat sig i det och eleverna som har hörhjälpmedel har tagit ansvar för sitt eget lyssnade i samlingarna då de ej hört vad kompisarna sagt- Verktyg för livet!

Veckans samtalsämne: Flipp eller flopp?

IMG_2060

Tryggt & Snyggt!

Som vi har skrivit om i tidigare inlägg har vi något som vi kallar för Tryggt och Snyggt! på Alviksskolan.

Frida & jag var lite tveksamma till en början att klassen skulle välja ”veckans samtalsämne”. Syfte är att alla ska kunna vara delaktiga vid de samtal som förs under lunchen. Vi ska vara helt ärliga- det hela kändes fånigt eftersom vi inte upplevde att vår klass hade några svårigheter med att hitta på samtalsämnen när de åt sin lunch i matsalen.

Men… eleverna har valt samtalsämne varje vecka och det är väldigt uppskattat av vår klass. Dessutom spar vi alla lappar med ”gamla samtalsämnen” på insidan av en skåpsdörr så att eleverna och vi själva kan se vilka olika ämnen som har avhandlats.

Skönt att man kan få motsatsen bevisad…ibland:)

IMG_2063

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195

Vi älskar kreativt kaos!

Här pågår ett lustfyllt & kreativt arbete. Det tar sin lilla tid att skapa bilderböcker men nu börjar bilderna med inspiration från Tove Janssons bok: Hur gick det sen? bli färdiga. Texten till bilderna börjar formas. Vi har analyserat Toves text. Hon har en speciell melodi i sitt skriftspråk. Det överraskar oss. IMG_1013

Det pratas vid de olika borden och det är helt okej. Ibland glider de olika samtalen in på andra saker än just bilderna och den text som skrivs.Ibland behövs en påminnelse om att det är helt okej att småprata om andra saker en stund för att därefter kunna rikta fokus på uppgiften. Men oftast inte.

IMG_1016

I denna fas i cirkelmodellen: det individuella skrivandet & skapandet blir man lite överflödig som lärare, vilket vi tycker ska ses som något positivt eftersom det betyder att eleverna vet vad de ska göra utifrån den gemensamma konstruktionen. Dessutom skapas utrymme för att stödja de par som behöver stättning.

IMG_1015

Mer inspiration…

IMG_0961Här bjuder vi på mer inspiration från vår fysiska lärmiljö. Att bygga en inspirerande miljö runt eleverna har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Vi funderar, ändrar om & flyttar runt.


Julgranen i trä fick åka med i bilen en hel sommaren efter att den inhandlades på en loppis på Fårö. Det var inte helt populärt hos övriga familjen men det var det värt. Vi tar fram den varje dag då vi tillsammans tittar på julkalendern.

IMG_0965Ett annat loppisfynd är denna fina papperssamlare där eleverna lägger sina mappar.

Tidningsartiklar

Att vara samlare kan ha sina fördelar. Tidningsartiklar är alltid bra att spara på. Man vet aldrig när de kan komma att behövas igen.Denna fina berättelse  ”Tomten spionerar på barnen”som Astrid Lindgren skrivit läser jag varje år för mina elever. Artikeln är från 1999! Galet jag vet.

IMG_0984

Andra  gamla artiklar som pryder våra väggar just nu är artiklar som publicerats om Tove Jansson- de har också fått hänga med ett tag.

IMG_0967 IMG_0969Jag tycker rubrikerna är så inspirerande- både för eleverna att vilja läsa artiklarna men också för mig & Frida då vi ska planera temat kring Tove Janssons författarskap.

IMG_0954 Vad är de här för små filurer? De fick jag ärva av en kollega som gick i pension för många år sedan. Jag blev kär vid första ögonkastet.

Hur smakar Kuckelimuckmedicin? Det brukar eleverna få testa när vi har läst Karlsson på taket. Mina elever genom åren har även fått pröva på Pippis Krumelurpiller under högtidliga former. Då vi suttit i ring och tänt ett ljus & sagt precis som Pippi:
– Jag vill aldrig bliva stur.IMG_0973

Jag har länge samlat på Astrid Lindgrens olika böcker. Min samling har blivit rätt stor.  Omslagen är helt fantastiska.


IMG_0974 IMG_0975IMG_0976IMG_0979IMG_0980Det här är två välkända figurer som har hängt med mig i många år. I min allra första klass jag arbetade i var det endast fem elever. Bu och Bä blev våra klasskompisar och eleverna som då gick i första klass gjorde små böcker och pysslade om Bu och Bä. Skolbänken är min mammas gamla leksak.

IMG_0964Varför ha linjaler, limstift, saxar, sudd och penslar i tråkiga burkar när man med enkla medel kan göra det lite mer inspirerande för eleverna?

IMG_0994

Magneterna på tavlan har också hängt med i många år.

IMG_0995 IMG_0996

Efter en loppisdag på skolan skulle dessa fantasieggande figurer kastas- det tyckte jag var synd. Figurerna använder vi både i matematik och svenskundervisningen.

IMG_0978

De här spelen och spelinstruktioner skapade eleverna i tredje klass då vi arbetade med instruerande texter kopplat till matematikämnet & de spelas fortfarande av eleverna.

IMG_0999

IMG_0998

Jag skulle vilja påstå att det inte finns något i vårt klassrum som inte har med lärande att göra. Vi låter aldrig bilder hänga för länge på väggarna. På samma sätt som det är viktigt att eleverna har mottagare när de skriver texter så är det viktigt att deras bildalster har mottagare. De ska känna stolthet över sina egna illustrationer. De här självporträtten fick våra elever rita när vi hade temaveckor kring Alviksskolans normer & värden.

IMG_1001 IMG_1005

Visste ni förresten att det är:

IMG_0983

/Hanna