Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Alviksskolans kollegiala lärande

Tack för oss!

Eftersom både Frida & jag slutar på Alviksskolan har vi frågat våra fantastiska kollegor Emma Ederyd & Mikaela ( Mickis) Dahlén om de vill ta över Verktyg för livet-bloggen. Emma & Mickis kommer att dela med sig av sitt kollegiala lärande, som är väldigt inspirerande.IMG_0218 De undervisar i hörselklass & är väl förankrade i profilmålen för eleverna i hörselklass- Verktyg för livet. Emma som är Aretemeriterad deltar även i den forskningscirkel mellan Alviksskolan och hörselhabiliteringen som vi skrivit om i tidigare inlägg. Mickis & Emma undervisar i de lägre åldrarna och arbetar utifrån ”Hela barnet hela dagen”, Alviksskolans fritids-skolasamverkan som Emma skrivit en utvecklingsartikel om.

Det har varit fantastiskt roligt att blogga här på Pedagog Stockholm. Heja alla duktiga pedagoger!

Trevlig Sommar!

önskar Hanna & FridaIMG_0182

Alviksskolans vårskrik!

Idag är jag full av energi & det beror till viss del på det fina vårvädret men till största del av det jag & de andra förstelärarna på Alviksskolan gjorde igår.
Vi hade en gemensam träff med vår rektor Anna. Anna har kan man lugnt säga kommit in som en frisk fläkt på Alviksskolan. Det händer grejer- hela tiden! Det lyfts på stenar stora som små, nyfikenhet & bestämdhet blandas. Allt i ljuset av att våra elever ska nå en högre måluppfyllelse.

Det var en härlig energi på träffen igår. Jag har känt mig lite ensam i min förstelärarroll men det gör jag inte efter denna träff. Syftet med förstelärarträffarna som vi ska fortsätta ha är att vi inom förstelärargruppen ska bedriva ett kollegialt lärande och stötta varandra i de olika uppdrag vi har.

Träffen igår handlade mest om att lära känna varandra eftersom vi är en så pass stor skola men vi pratade även om vad vi har för förväntningar utifrån en fyrfältare.Bild11 Förväntningar är bra att tydliggöra eftersom det blir en drivkraft, både för en själv men även för en grupp.

Vi pratade om vad försteläraruppdraget innebär just på Alviksskolan och vilka redskap vi har för verksamhetsutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet. Kan låta trist i vissa öron men jag älskar att får grotta och fundera tillsammans med andra.

Bild05

Alviksskolans Språklyft för fritidspersonal

Wow!Bild1

Idag har vi haft en förmiddag tillsammans- fritidspersonalen och jag. Jag längtar efter de här träffarna. Dels för att jag tycker att det är fantastiskt inspirerande att få leda kollegors lärande utifrån min förstelärroll men framförallt för att det ger så mycket. Att ha tid avsatt för att fokusera-reflektera- delge varandra tankar-göra perspektivbyten det är kollegialt lärande för mig.

Idag har vi analyserat skuggningsprotokoll och belyst de frågor/utmaningar som uppstått under observationerna. Vi har kritiskt granskat skuggningsredskapet & vi har haft litteraturseminarie.

Bild4

Analys av skuggningsprotokoll

När vi analyserade skuggningsprotokollen satt vi i fyra grupper med sex deltagare i varje grupp. Gruppens uppgift var att var och en läste vänster- och högerspalt samt reflektioner i skuggningsprotokollen för att sedan skapa två frågor och dra en slutsats. Helt enkelt träna sig i det vetenskapliga förhållningssättet. Till denna träff hade samtliga deltagare haft i uppgift att skugga & bli skuggad. Den skuggade skulle bestämma fokus och den som skuggade skulle ge EN utmaning.

Gemensam diskussion

Vid återsamlingen berättade de olika grupperna om samtalen samt vilka frågor som uppkommit och vilka slutsatser dragit. Inte helt lätt. Men mycket intressant.

IMG_1605Jag försökte  sammanställa frågeställningar och slutsatser under pågående storsamtal (ha överseende med formuleringarna). Vid en första anblick kan man kanske tänka: Vad är det för speciellt med det här? Jo, det som är så speciellt är att vi faktiskt får syn på små tillnärmelsevis bagatellartade situationer som kan uppstå under en skuggning MEN som kan komma att bli en utvecklingsfråga som kan förbättra den egna praktiken. Det kan man få syn på ändå eller på något annat sätt också men via skuggningsprotokollet dokumenterar vi det vi ser och just dokumentationen är viktig vid allt systematiskt kvalitetsarbete och detta är ett enkelt sätt att dokumentera.

Här är telefonexemplet mycket intressant. Under en skuggning vid en fritidsaktivitet (sen eftermiddag) ringer pedagogens telefon vid ett flertal tillfällen. Det är vårdnadshavare samt kollegor som undrar var barnen befinner sig. Ok, tänker ni kanske, så ser det ut. Japp, det gör det. Vi har en policy på skolan att vi alltid ska ha telefonen med oss och vara anträffbara. Men i detta fall stördes aktiviteten och så interaktionen mellan barnen och mellan pedagog och barn. En helt vanlig situation en helt vanlig eftermiddag på ett fritidshem… som man kanske inte reflekterar över om man inte får någon annans ögon att upptäcka det. Skuggning handlar om att ”vara någon annans tjänare”. Dvs att upptäcka eller byta perspektiv för den pedagog som man skuggar.

En annan grupp berättade hur de använt skuggningen för att hitta strategier för att få ett barn att delta i en
Bild28 fritidsaktivitet. Vad är det som gör att barnet ej vill delta? I detta fall handlade det om förberedelsen. Jaha, kan man då tänka det är väl bara att säga till barnet att nu ska vi till rörelserummet och ha ”röris”. Eller ska vi säga eller förbereda på något att sätt? Tror vi att vi förbereder ett barn fast vi ändå inte gör det?

Det finns mycket mer spännande att berätta men jag stannar där & återkommer.

It´s a wrap

IMG_1525Det är inte den nya semmeltrenden vi talar om.Idag har vi blivit filmade när vi planerar. Vi ska erkänna att vi var ganska skeptiska inför filmandet. Hur konstlat skulle det inte kännas att ha ett manus att prata efter och vad är det som är så intressant med vår planering? Men våra farhågor besannades inte. Det är vi som planerar på riktigt! Vi använde inget manus. Eftersom planeringstiden i vår värld är knapp tyckte vi att det var lite surt att ”ge upp” ett planeringstillfälle till filmning- när vi dessutom har ca:100 NP att rätta. Men trots att vi inte hann rätta några nationella prov så blev det faktiskt ett riktigt planeringstillfälle- den enda skillnaden var att vi hade starka strålkastare och en filmkamera närvarande:)

Filmen ska användas som modellfilm av Prio när de arbetar med skolors förändringsprocesser kring det kollegiala lärandet. Kanske kommer den även att finnas här på PS- vi får se:)

Nu ska ni få höra nå´nting som jag vill tala om…

IMG_9276Att få jobba tillsammans med någon man så fullkomligt litar på som kollega, blir utmanad av & samtidigt har så fantastiskt kul med är en ynnest. Och väldigt sällsynt. Ibland funderar jag över vad det är som gör att det så fullkomligt klickar. Ibland kan det klicka med en kollega på en kompisnivå. Ibland klickar man kollegialt men skulle aldrig kunna tänka tanken att umgås privat. Jag har nog för det mesta klickat kollegialt med kollegor MEN aldrig tidigare upplevt detta som jag upplever tillsammans med min fantastiska kollega Frida och jag menar det. Kanske är det mixen av oss att jag jobbat länge och Frida inte har så lång erfarenhet som gör att det flyter på så bra. Kanske inte. Vi samplanerar all vår undervisning men jag upplever ändå ett pedagogiska friutrymme att lektionen kan få ta en annan vändning än vad vi hade planerat för.

Vi är inte alltid överens men vi gillar att samtala med varandra och vi gillar att lyssna. MEN framförallt gillar vi varandras humor- det kanske är det som gör det?

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

I rörelse

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
Karin BoyeIMG_5445

Att vara lärare handlar om att vara i rörelse. Alla de processer vi deltar i tillsammans med elever och andra kollegor. Jag tycker det är otroligt inspirerande att lära mig nya strategier och utveckla min undervisning men jag köper oftast inte en metod eller strategi rakt av utan att ifrågasätta den först. I ljuset av nya strategier  eller metoder kan jag se hur elevernas lärande påverkas. Vad får de mer av nu när jag gör så här och vad tycker jag att vi missar med en specifik undervisningsstrategi?

Frida & jag diskuterar detta ofta, varför vi gör som vi gör men också hur vi skulle kunna göra istället eller vad vi faktiskt vill sluta att göra.

Jag tror att ni är många därute som har varit inne på Skolverkets sidor om Läslyftet. Så spännande! Vilken variation av metoder, redskap och strategier. Läsvärda artiklar och bra filmer. Det bästa av allt tycker jag är att läs- och skrivportalen är öppen för alla. Bara att gå in och förkovra sig.

Jag vill passa på att tipsa om en inspirerande kollega på Alviksskolan som deltar i en av filmerna kring scaffolding kopplat till texttsamtal. Maria berättar hur hon arbetar med venndiagram, berättelseansikte & VÖL.

Inom vårt yrke pratar vi ofta om att det viktigt att våra elever får med sig vissa redskap- Verktyg för livet: Hörselklassernas profilmål är ett exempel på redskap kopplat till elever med hörselnedssättning & utvecklandet av den egna identiteten.

För oss lärare tycker jag att verktygen handlar om att kunna använda olika strategier beroende på vilken elev eller elevgrupp vi arbetar med.

/Hanna

En liten fest som växte fram ur en elev som blev en tradition för en hel F-3enhet

Idag tror jag att det är många inlägg på skolbloggar som handlar om Nobel och här kommer ett till…

IMG_1022

Det var en gång, år 2003 en liten hörselklass på 8 elever. Eleverna gick i första klass. En dag i december 2003 berättade en av eleverna för sin fröken att hennes pappa var med i en av de nobelkommittéer som utser nobelprisen. Hon berättade också att hennes mamma och pappa skulle gå på den stora, fina Nobelfesten.

Eleven frågade om inte de kunde få göra en egen Nobelfest. Fröken blev eld och lågor. Självklart skulle det bli Nobelfest med prisutdelning, trerättersmenu med efterföljande dessert bestående av glassbomb med tomtebloss. Elevens mamma gav klassen Nobelpriser i form av chokladmynt. Den lilla klassen hade denna tradition för sig själva ett par år. En nyfiken fritidspedagog frågade om vi inte skulle ta och göra en ännu större Nobelfest där samtliga klasser F-3 på enheten skulle vara med.

Jovisst!

Vi är nu inne på 10 året med Nobelfest på vår F-3enhet för hörselklasserna.

Kanske finns det någon nyfiken lärare eller fritidspedagog på övriga Alviksskolan som skulle vilja haka på och vara med att göra denna tradition till hela Alviksskolans F-3tradition?

Ibland tror jag att man själv som pedagog eller som enhet kanske inte vill förhäva sig & därmed inte vågar vara den/de som säger:

– Ska vi inte ta och göra ”vår tradition till hela skolans tradition”?

Vi behöver hjälpa varandra & uppmuntra det som är bra & det här är BRA!

Som avslutning på detta lilla inlägg vill jag berätta att jag träffade den elev som startade tanken hos oss i måndags. Eleven har nu blivit 18 år och ikväll går hon själv på Nobelfesten för första gången.

För övrigt gick brandlarmet under förmiddagen… några tomtebloss var inblandade…och glass…samt en fantastisk fritidspedagog<3

/Hanna

Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal

Analys av skuggningsomgång 1

Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Verksamhetsutveckling handlar till stor del om att tillsammans sätta ord på kunskap och för-givet-taganden i den egna praktiken (Aktionsforskning i praktiken, 2012)

Bild07

Zone of proximal development

Under träffen pratade vi om ZPD. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där alla samspelssitituationer  erbjuder möjligheter att lära och där vi människor ständigt ingår i utveckling och förändring ( Vygotskij, 2001) liknar Säljö kunskapsutveckling vid olika zoner. Dessa zoner står i relation till varandra.

Bild05

Skuggningskollega/ Kritisk vän

Att vara skuggningskollegor eller kritiska vänner innebär att man ska stödja varandras berättelser (Wennergren, 2012). Man ska tillsammans formulera sig fram till egen eller en gemensam förståelse för något. Detta kan vara ett sätt att sätta ord på den ”tysta kunskapen”.

Responsvågen

Utifrån det som vi har skrivit i våra skuggningsprotokoll ser vi hur olika berättelser möter varandra. Dessa olika perspektiv som möts i reflektionen kring skuggningarna ger nya infallsvinklar.

Det var häftigt att se hur några av deltagarna såg det. Det handlade om en pysselstund som var i en alltför rörig miljö. Frågor som ställdes av den skuggade pedagogen var varför den valt att lägga stunden just där och då. Andra intressanta infallsvinklar som uppstod i mötet mellan skuggningskollegor var:

Vi fritidspedagoger är så vana att ha så många bollar i luften att vi kanske inte tänker på hur vi faktiskt gör när vi håller i en aktivititet samtidigt som något barn har gjort sig illa och en förälder kommer för att hämta sitt barn.

Vi fördjupade oss i hur vi kan skriva i skuggningsprotokollen, att det handlar om att bemöta det man ser och hör under skuggningen (i tanke & skrift) och att det handlar om att hitta balansen mellan bekräftelse och utmaning i de reflektioner man lämnar till den skuggade. Kunskaperna måste kugga in i det som kollegan redan kan annars är det lätt att man slår igen dörren till det kollegiala samtalet. Vi behöver med andra ord hitta varandras utvecklingszoner!

Bild04

Scaffolding

Under denna förmiddag pratade vi även om att Alviksskolans olika redskap som vi använder oss av i Språklyftet: Skuggning, dubbellogg & litteratursamtal enligt citatmodellen är kommunikativa stöttor för att våga vara kvar i sin närmaste utvecklingszon.

Bild06

MOD!

Vi tittade på en av mina första dubbelloggar jag gjorde 2003 då jag var deltagare i Dialogprojektet. Det som är väldigt tydligt i min dubbellogg är att jag är missnöjd med hur hörseltekniken inte används i de klasser jag besöker. Jag reflekterar över detta vid varje skuggning. För att så småningom komma fram till att detta fokus hindrar mig att faktiskt se vilken lärandemiljö som råder. Fokus för skuggningar vid detta tillfälle var att se vilken typ A, B, C eller D-miljö som rådde i ett klassrum (Skolverket, 2000).

Bild08 Bild09

Fokus för vårterminens språkutvecklande arbete

Utifrån den planeringen som lärledargruppen gjorde i förra veckan kommer vårterminens fokus vara att fritidspersonalen vill bli bättre på att dokumentera & koppla de språkutvecklande aktiviteter som de gör till läroplanen. Mer om detta arbete kommer…

Bild13 Bild14 planeringsmall_fritidspersonal_ht14