Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Alviksskolans Språklyft

Systematiskt kvalitetsarbete ska vara Enkelt, Roligt & Intressant!

IMG_2349

Poster

Sitter och analyserar mina skuggningsprotokoll från forskningscirkeln. Har även påbörjat min poster. Jag är väldigt förtjust i rotmetaforen för lärande och ska försöka göra en poster utifrån den. Jag upplever detta som ett roligt och enkelt sätt att dokumentera det systematiska kvalitetsarbete vi bedrivit i forskningscirkeln. Postern kommer säkerligen att revideras flera gånger innan det är dags för presentation 30 september. De posters som presenteras kommer därefter att pryda Alviksskolans och Hörselhabiliteringens väggar- dvs de beprövade erfarenheterna ska andra kunna ta del av.

AnalysarbeteIMG_2350

Det är så spännande att söka mönster i skuggningsprotokollen och göra kopplingar till aktuell forskningslitteratur som kan bekräfta eller utmana de mönster jag ser i min analys. Att skapa förutsättningar för analysfasen i det systematiska kvalitetsarbetet är något jag tycker att skolans verksamhet behöver bli bättre på. Vi har alltsom oftast en tendens att skynda på analysfasen, fylla i utvärderingar och blanketter. Men att skapa förutsättningar för att på djupet analysera & söka mönster i den egna praktiken- det är något jag tror att skolans verksamhet behöver utveckla former för. Det vill säga ge förutsättningar för pedagoger att bepröva sina erfarenheter: planera, agera, dokumentera & reflektera.

Samverkan mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen

Bild05

Analysarbete

Nu har vi haft vår näst sista träff i forskningscirkeln som är ett samverkansprojekt inom ramen för Alviksskolans Språklyft mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen i syfte att öka måluppfyllens för våra elever med hörselnedsättning. Det är något helt unikt vi gör i forskningscirkeln. Att deltagare från två skilda verksamheter skuggar varandra. Vi är 10 deltagare i forskningscirkeln: logoped, talpedagoger, specialpedagoger, fritidspedagog, lärare och kurator.

En verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vilket spännande analysarbete vi är mitt inne i! Jag njuter av varje sekund. Vi analyserar vår kvalitativa data utifrån vänsterspalten i skuggningsprotokollen. Vi sorterar, reducerar, klassificerar, jämför, söker mönster och söker förklaringar till mönster- dvs vi tränar oss i de vetenskapliga förmågorna.

I tidigare inlägg har jag skrivit om vårt arbete inom forskningscirkeln och vikten av att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara ”enkelt, roligt och intressant”.

Jag har blivit väldigt förtjust i hur man kan använda posters då man dokumenterar de beprövade erfarenheterna. Det är vår vetenskaplige ledare Ann-Christine Wennergren som introducerat tankarna kring posters.

Vid seminariet i slutet av september kommer vi deltagare att presentera våra analyser muntligt med hjälp av posters. Dessa posters ska därefter ramas in och pryda väggarna i våra olika verksamheter.

Alviksskolans Språklyft för fritidspersonal

Wow!Bild1

Idag har vi haft en förmiddag tillsammans- fritidspersonalen och jag. Jag längtar efter de här träffarna. Dels för att jag tycker att det är fantastiskt inspirerande att få leda kollegors lärande utifrån min förstelärroll men framförallt för att det ger så mycket. Att ha tid avsatt för att fokusera-reflektera- delge varandra tankar-göra perspektivbyten det är kollegialt lärande för mig.

Idag har vi analyserat skuggningsprotokoll och belyst de frågor/utmaningar som uppstått under observationerna. Vi har kritiskt granskat skuggningsredskapet & vi har haft litteraturseminarie.

Bild4

Analys av skuggningsprotokoll

När vi analyserade skuggningsprotokollen satt vi i fyra grupper med sex deltagare i varje grupp. Gruppens uppgift var att var och en läste vänster- och högerspalt samt reflektioner i skuggningsprotokollen för att sedan skapa två frågor och dra en slutsats. Helt enkelt träna sig i det vetenskapliga förhållningssättet. Till denna träff hade samtliga deltagare haft i uppgift att skugga & bli skuggad. Den skuggade skulle bestämma fokus och den som skuggade skulle ge EN utmaning.

Gemensam diskussion

Vid återsamlingen berättade de olika grupperna om samtalen samt vilka frågor som uppkommit och vilka slutsatser dragit. Inte helt lätt. Men mycket intressant.

IMG_1605Jag försökte  sammanställa frågeställningar och slutsatser under pågående storsamtal (ha överseende med formuleringarna). Vid en första anblick kan man kanske tänka: Vad är det för speciellt med det här? Jo, det som är så speciellt är att vi faktiskt får syn på små tillnärmelsevis bagatellartade situationer som kan uppstå under en skuggning MEN som kan komma att bli en utvecklingsfråga som kan förbättra den egna praktiken. Det kan man få syn på ändå eller på något annat sätt också men via skuggningsprotokollet dokumenterar vi det vi ser och just dokumentationen är viktig vid allt systematiskt kvalitetsarbete och detta är ett enkelt sätt att dokumentera.

Här är telefonexemplet mycket intressant. Under en skuggning vid en fritidsaktivitet (sen eftermiddag) ringer pedagogens telefon vid ett flertal tillfällen. Det är vårdnadshavare samt kollegor som undrar var barnen befinner sig. Ok, tänker ni kanske, så ser det ut. Japp, det gör det. Vi har en policy på skolan att vi alltid ska ha telefonen med oss och vara anträffbara. Men i detta fall stördes aktiviteten och så interaktionen mellan barnen och mellan pedagog och barn. En helt vanlig situation en helt vanlig eftermiddag på ett fritidshem… som man kanske inte reflekterar över om man inte får någon annans ögon att upptäcka det. Skuggning handlar om att ”vara någon annans tjänare”. Dvs att upptäcka eller byta perspektiv för den pedagog som man skuggar.

En annan grupp berättade hur de använt skuggningen för att hitta strategier för att få ett barn att delta i en
Bild28 fritidsaktivitet. Vad är det som gör att barnet ej vill delta? I detta fall handlade det om förberedelsen. Jaha, kan man då tänka det är väl bara att säga till barnet att nu ska vi till rörelserummet och ha ”röris”. Eller ska vi säga eller förbereda på något att sätt? Tror vi att vi förbereder ett barn fast vi ändå inte gör det?

Det finns mycket mer spännande att berätta men jag stannar där & återkommer.

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal

Analys av skuggningsomgång 1

Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Verksamhetsutveckling handlar till stor del om att tillsammans sätta ord på kunskap och för-givet-taganden i den egna praktiken (Aktionsforskning i praktiken, 2012)

Bild07

Zone of proximal development

Under träffen pratade vi om ZPD. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där alla samspelssitituationer  erbjuder möjligheter att lära och där vi människor ständigt ingår i utveckling och förändring ( Vygotskij, 2001) liknar Säljö kunskapsutveckling vid olika zoner. Dessa zoner står i relation till varandra.

Bild05

Skuggningskollega/ Kritisk vän

Att vara skuggningskollegor eller kritiska vänner innebär att man ska stödja varandras berättelser (Wennergren, 2012). Man ska tillsammans formulera sig fram till egen eller en gemensam förståelse för något. Detta kan vara ett sätt att sätta ord på den ”tysta kunskapen”.

Responsvågen

Utifrån det som vi har skrivit i våra skuggningsprotokoll ser vi hur olika berättelser möter varandra. Dessa olika perspektiv som möts i reflektionen kring skuggningarna ger nya infallsvinklar.

Det var häftigt att se hur några av deltagarna såg det. Det handlade om en pysselstund som var i en alltför rörig miljö. Frågor som ställdes av den skuggade pedagogen var varför den valt att lägga stunden just där och då. Andra intressanta infallsvinklar som uppstod i mötet mellan skuggningskollegor var:

Vi fritidspedagoger är så vana att ha så många bollar i luften att vi kanske inte tänker på hur vi faktiskt gör när vi håller i en aktivititet samtidigt som något barn har gjort sig illa och en förälder kommer för att hämta sitt barn.

Vi fördjupade oss i hur vi kan skriva i skuggningsprotokollen, att det handlar om att bemöta det man ser och hör under skuggningen (i tanke & skrift) och att det handlar om att hitta balansen mellan bekräftelse och utmaning i de reflektioner man lämnar till den skuggade. Kunskaperna måste kugga in i det som kollegan redan kan annars är det lätt att man slår igen dörren till det kollegiala samtalet. Vi behöver med andra ord hitta varandras utvecklingszoner!

Bild04

Scaffolding

Under denna förmiddag pratade vi även om att Alviksskolans olika redskap som vi använder oss av i Språklyftet: Skuggning, dubbellogg & litteratursamtal enligt citatmodellen är kommunikativa stöttor för att våga vara kvar i sin närmaste utvecklingszon.

Bild06

MOD!

Vi tittade på en av mina första dubbelloggar jag gjorde 2003 då jag var deltagare i Dialogprojektet. Det som är väldigt tydligt i min dubbellogg är att jag är missnöjd med hur hörseltekniken inte används i de klasser jag besöker. Jag reflekterar över detta vid varje skuggning. För att så småningom komma fram till att detta fokus hindrar mig att faktiskt se vilken lärandemiljö som råder. Fokus för skuggningar vid detta tillfälle var att se vilken typ A, B, C eller D-miljö som rådde i ett klassrum (Skolverket, 2000).

Bild08 Bild09

Fokus för vårterminens språkutvecklande arbete

Utifrån den planeringen som lärledargruppen gjorde i förra veckan kommer vårterminens fokus vara att fritidspersonalen vill bli bättre på att dokumentera & koppla de språkutvecklande aktiviteter som de gör till läroplanen. Mer om detta arbete kommer…

Bild13 Bild14 planeringsmall_fritidspersonal_ht14

Lärledare- framgångsfaktor för det kollegiala lärandet!

IMG_0786

Vi bygger på något stort tillsammans!

Lärledarträff

Idag har vi haft en heldag tillsammans, lärledarna för Fritidspersonalen & jag. Vi har tillsammans planerat vårterminens träffar för fritidspersonalen i Alviksskolans Språklyft. Jag tycker att lärledarrollen är en av de viktigaste pusselbitarna i vårt Språklyft och Alviksskolans kollegiala lärande. Det finns inga enkla modeller för hur kollegialt lärande ska utformas och bedrivas. Blossing (2003) framhåller en grundläggande brist i arbetet kring det kollegiala lärandet och hur en samarbetande kultur ska ges möjlighet att växa fram. Han menar att det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet inte i tillräcklig grad uppmärksammas. Han menar vidare att det handlar om att få pedagoger att skapa och inta ett friutrymme och att följa upp organisationsmodeller och administrativa rutiner genom att i samtal göra dessa begripliga och även göra konkreta kopplingar mellan dessa och det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet.

IMG_0782

Skuggning

Vi har planerat för fler skuggningar under vårterminen. Syftet med skuggningen är att du som pedagog ska synliggöra specifika områden i ditt sätt att arbeta med eleverna – vilket i förlängningen ger dig möjlighet att förbättra och utveckla dessa områden. Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete. Skuggning ger dessutom underlag för kollektiv reflektion och kan användas som ett redskap för att utveckla och fördjupa samtalet i en grupp (Wennergren, 2006)

Alviksskolan beskriver i sin vision att samtliga pedagoger ska ha ett aktionslärande förhållningssätt till den egna praktiken. Där varje pedagog och varje enhet på skolan ska utgå från en individuell och en gemensam aktionsspiral:

af_spiralen.001

 

Ringa in den egna utvecklingsfrågan

Under vårterminens träffar kommer vi att inleda varje Språklyftsträff för fritidspersonalen med handledning i att ringa in den egna utvecklingsfrågan kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Svårigheter i det aktionsforskande förhållningssättet är att det kan vara svårt för den enskilde pedagogen att urskilja kritiska aspekter i den egna undervisningen, det behövs handledning och stöttande samtal för att “tratta” ner den egna utvecklingsfrågan. I likhet med Learning Study-metoden har det aktionsforskande förhållningssätt som syfte att man som pedagog är aktör och vill undersöka den egna praktiken i syfte att förbättra och förändra den. I båda dessa modeller för kollegialt lärande handlar det om att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande (Manunula, 2011).

Eleven i centrum för det kollegiala lärandet

”Om inte eleverna har lärt sig , har inte lärandet varit effektivt.” Helen Timperley beskriver i sin bok ”Det professionella lärandes inneboende kraft vikten av de parallellprocesser som sker hos både elev och lärare i olika lärandesituationer. Hon talar om lärandets cirkel:

Bild09

Denna cirkel kan jämföras med aktionsforskningsspiralen:

Bild26

I båda dessa modeller handlar det om att vi som pedagoger ska skapa ett förhållningssätt där vi utgår från vår evidens och ställa oss själva frågan om hur vi ska förfina eller faktiskt sluta göra det vi gör i vår egen praktik.

Frågan som metod

Vi pratade om att vi behöver fortsätta stödja varandra kollegialt kring hur vi kan ställa öppna frågor till varandra i våra skuggningsprotokoll/dubbelloggar. Exempel på öppna frågor vi kan använda oss av då vi skuggar varandra:

”Jag är intresserad av att veta vad som fick dig att göra så…”

”Jag skulle vilja veta mer om hur du tänkte när du planerade aktiviteten..”

”Vi kanske har olika uppfattningar- beskriv hur du tänker, så beskriver jag hur jag tänker…”

IMG_0787

Jag tycker att Timperleys forskning och aktionsforskningen har många beröringspunkter, där kärnan i det kollegiala lärandet handlar om:

—”Från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta.”

Timperley, 2013

Vill passa på i detta inlägg & tacka lärledarna för fritidspersonalen för dagens träff.

NI ÄR GRYMMA!

Om planering & att tiden inte räcker till…

IMG_0660

Fredag!

Vi har som vanligt vår planering på fredag eftermiddag och då måste vi njuta. Idag bjöds det på en utsökt liten chokladbakelse med den ljuvligaste lilla hallongömma inuti.

Vi har i uppgift inom ramen för Språklyftet att prova på att göra en planering enligt lektionsplaneringsmallen för reading to learn samt såklart utföra lektionen. Mycket intressant. Vi kommer att undervisa om faktagenren: biografier och vi har valt en biografi om Tove Jansson som eleverna ska få fördjupa sig i.

Det snurrar i huvudet på oss efter att ha suttit i över en timme med mallen. Vi såg ganska snabbt vilket stycke vi välja för den detaljerade läsningen. Vi kommer att inleda lektionen med en pp där vi gör förberedelsen för läsningen, denna gör vi  helklass med våra elever. Därefter delar vi oss i två grupper där Frida & jag gör stycke- för stycke läsningen. Därefter tänker vi oss att både vi och eleverna är ganska möra. Då ska de få rita av de första Muminfigurerna som Tove och hennes bror Lars ritade i den första boken om Mumintrollen; Mumintrollen och den stora översvämningen.

En tanke som slår oss är att det tar en väldig tid att göra en planering av detta slaget. Tid som inte riktigt finns i dagens läraryrke…

IMG_0661

IMG_0662

Om konsten att våga fast man inte törs…

IMG_6015

I går var jag på Lärarnas Forskningskonferens. I somras, den första regniga veckan på mitt sommarlov satt jag och läste på Pedagog Stockholm och fick syn på Lärarnas Forskningskonferens. Kul, tänkte jag. Det är något för Alviksskolans Språklyft. Jag skrev ihop ett abstract och blev antagen att komma och berätta om vårt Språklyft som jag är väldigt stolt över.

Men… när jag klev in i Nacka gymnasium (helt ensam från min skola eftersom vi samtidigt denna dag hade planeringsdag för alla i Språklyftet) började jag fundera över vad jag hade ställt till med. Jag tog en kaffe tittade runt och blev ännu mer nervös. Som tur var träffade jag en ”kollega” som jag lärt känna genom Aretes meriteringsprogram. Han lugnade mig och önskade lycka till. Jag var dock inte helt övertygad…

Ulla Runesson inledde konferensen tillsammans med Katarina Arkehag. De sade en massa kloka saker och jag började känna mig alltmer svettig.

Tänkte i denna stund på min fina kollega Emma som vid ett tillfälle sade till mig:

-Är det något jag lärt mig av dig, Hanna, så är det att man ska säga JA! till allt. För det är så många möjligheter som öppnar sig & man lär sig så mycket.

När jag väl kom in i rummet där jag skulle presentera Alviksskolans Språklyft kände jag att det här kommer aldrig gå. De kommer att förstå att jag är en bluff. Vet inte om ni känner igen känslan. Hjärtat bultade och mitt ansikte var rödare än den rödaste tomat. Jag skojar inte.

Men… då vände det plötsligt för mig för mitt i vimlet fick jag se min ”gamla” basketidol. Jag tappade fokus för en stund & var tvungen att gå fram och fråga om det verkligen var han. Det var det:)

Det jag vill säga med detta inlägg är inte hur duktig jag var som vågade prata på Lärarnas forskningskonferens utan hur bra det är att det finns möjligheter för en lärare att få utmana sig och sätta ord på det arbete som vi utför oavsett om det handlar om Alviksskolans Språklyft eller något annat utvecklingsarbete.

Som Alejandro Fuentes Bergström säger:

Summa summarum, en liten konklusion…

Våga säg ja! Du växer för varje gång.

Cirkelmodellen

Jag är så innerligt förtjust i redskapet Videoscribe. Det är så roligt att sitta och leka med text och bild, blir nästan lite manisk. Har skapat en presentation över cirkelmodellen…

…och en till över Alviksskolans Språklyft. Kan liksom inte sluta:)