Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Cirkelmodellen

Avslut

IMG_1454Så kom äntligen fredagen. Eleverna i vår klass var mycket spända. De hade planerat vem som skulle ansvara för att hälsa alla välkomna och presentera temat vi arbetat med under många veckor. Efter det formidabla välkomnandet så visade två elever ett bildspel kring de figurer som figurerar i boken: Hur gick det sen?

IMG_1459

Efter bildspelet ansvarade en annan elev för att visa sagan via appen: Hur gick det sen? Därefter presenterade ytterligare två elever hur förstaklassarna nu skulle få lyssna till högläsning ur de egenproducerade bilderböckerna. Eleverna läste sina böcker och höll i små korta boksamtal med förstaklassarna som tyckte ALLT var jättebra. Det fanns INGET de skulle vilja ha gjort på ett annat sätt i böckerna. Men de var ganska törstiga påpekade en pojke…

Efter högläsningen bjöd eleverna förstaklassarna på Muminmammans saft och Mumins handplockade blåbär.IMG_1466

Vi är stolta som bara den över våra FANTASTISKA elever.

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

Tove Jansson

Nu börjar böckerna bli färdiga. Eleverna har arbetat parvis kring att skapa bilderböcker utifrån inspiration från Tove Janssons fantastiska bok: Hur gick det sen? 

image

IMG_1314image

imageimage

IMG_1319

 Cirkelmodellen Bild01

Vi använder oss ofta av powerpoints då vi presenterar ett nytt arbetsområde eller då vi ska förbereda en text som eleverna ska läsa. Vi bygger via pp:n en gemensam förståelse för temat. Eleverna har under temat sett en kort filmsekvens från Toves ö, Klovharun och en längre dokumentär: Mumin och havet där Tove blir intervjuad av Margareta Strömstedt. Avslutningsscenen där Tove dansar är fin.

Den fina appen Hur gick det sen? har vi använt i undervisningen då vi analyserat både bild och text.

IMG_9151

 

Biografi

Utifrån pp:n, den gemensamt lästa texten om Tove och filmerna lät vi eleverna träna sig i att skriva en biografi utifrån en stödordsmall.

IMG_1340

Elevexempel 1. (SVA)
IMG_1341IMG_1343
 IMG_1344

Elevexempel 2.

IMG_1345 IMG_1346

Det som återstår av temat nu är att vi ska bjuda in förskoleklassen på sagostund och att eleverna ska få ge respons på varandras bilderböcker och texter.

Det har varit tydligt för eleverna under hela temat att böckerna de skriver och illustrerar har riktiga mottagare.

mumin

Man behöver inte vara bra på att rita för att kunna vara bra på att rita…

IMG_1039

Konkretisera kursplanen- lätt som en plätt

Idag på bildlektionen fick eleverna träna sina förmågor kopplat till:

Bildframställning

  • Framställning av berättande bilder utifrån filmen The snowman
  • Teckna med skisspenna

Utifrån det tema vi hade kring Monets konstnärsskap där eleverna tränade på hur linjer kan bygga upp rumslighet i bilder fick eleverna använda sina tidigare kunskaper och därmed få ännu en möjlighet till att utveckla sina förmågor inom bildämnet.

Redskap för bildframställning

  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri,

Det är många begrepp att samtala om när man som lärare försöker konkretisera Lgr-11 för sina elever. En liten kort introduktion med konkretisering av ord och begrepp kan växa och ta halva lektionen. Idag på bildlektionen samtalade vi om:

Att framställa betyder att skapa en bild.

Att element i detta sammanhang inte betyder elementen på väggen utan delar i bildskapandet.

Att verktyg inte i detta sammanhang är de som finns i trä- och metallslöjden utan i detta fall, skisspenna, oljekritor och svamp.

Att redskap inte är redskapen som finns i idrottssalen utan ungefär som verktyg dvs: de saker vi använder när vi tecknar och skapar bilden.

Eleverna brukar fråga mig och Frida varför det måste vara så krångligt språk i läroplanen? Ja, man kan reflektera över det…

Tänk all den tid vi lärare lägger på att konkretisera och förklara alla begrepp i läroplanen. Missförstå mig inte det är mycket viktigt för elevernas utveckling att de själva vet vad det är de ska lära sig och varför vi gör det vi gör. Men…först och främst måste vi lärare själva förstå vad som menas och det vill jag lova är inte alltid det lättaste. Ibland skulle det underlätta om det var lite mer elevnära skrivet. Det handlar inte om att det ska förenklas bara vara just mer elevnära.

Mina elever tror att jag är så bra på att rita men det är jag inte. Jag har lärt mig att följa linjer. Inte kalkera utan titta på en bild, analysera och försöka rita av linjerna. Jag vill verkligen att alla mina elever ska få få uppleva att de också kan rita/teckna. För det kan alla.

Lektionen inleddes med en enkel bildanalys. Hur har illustratören valt att rita? Jag brukar projicera upp bilder på whiteboarden för att visa mina elever hur enkelt det är att leta linjer och våga rita av linjerna på sitt eget papper.

Innan lektionen hade jag svampat elevernas papper med ljusblå färg. Vi pratade kring att begreppet rumslighet i en bild inte bara handlar om perspektivlinjer utan även kan bygga på ”lager på lager”. Eleverna skissade på den ljusblåa bakgrunden och därefter fylldes konturerna i med en tunn tuschpenna. Därefter målade de vissa detaljer med oljepastellkritor för att till sist fylla bilden med snöflingor gjorda av den vita oljepastellkritan.

Elevernas alster talar sitt tydliga språk- gissa om eleverna var stolta. För varje bild vi satte upp på väggen hördes:

– Wow!

– Viken cool!

– Vad snygg den blev!

– Du är ju asbra på att rita!

/Hanna

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Vi har sett skolbion Gattu. En film med en väldigt oväntad berättelse tyckte Frida & jag då vi var och såg filmen på Medioteket för ett par veckor sedan.

Inför dagens filmsamtal var vi nyfikna på vad våra elever skulle välja att berätta om filmen. Vi använder oss av Aidan Chambers tankegångar kring hur man som pedagog kan samtala om böcker då vi har våra filmsamtal.

IMG_0683

Vi lär våra elever att vi tillsammans upptäcker filmen genom att uttrycka vad vi vet, vad vi gillade och vad vi inte förstår. Vi låter eleverna förklara för varandra och själva har vi rollen som samtalsledare. En strategi jag använder mig av i syfte att låta mina elever känna sig som aktörer i samtalet är att jag antecknar det de säger. Jag förklarar syftet för eleverna att det är en medveten strategi från min sida för att få dem att våga ta plats i samtalet och ställa öppna frågor till varandra. Vi använder begreppet öppen fråga tillsammans med eleverna och samtalar om vad som är skillnaden mellan att ställa en öppen eller en sluten fråga. Vi skapar med andra ord ett metaspråk tillsammans om HUR man kan föra ett samtal där man är en aktiv lyssnare. Vi räcker inte upp handen då vi samtalar i syfte att träna eleverna i att vara aktiva lyssnare och haka på varandras tankar.

IMG_0701

Efter samtalet fick eleverna skriva en kort återberättande text. Vi analyserade tillsammans vilka olika faser vi ville ha med i den återberättande texten. Utifrån den gemensamma modellen skrev eleverna egna texter.

IMG_0682

IMG_0687

På bildlektionen skapade eleverna egna drakar. Att få starta i en gemensam upplevelse som skolbion är och därefter tillsammans upptäcka filmen via filmsamtalet, det skrivna ordet och den estetiska lärprocessen är en mycket berikande och lustfylld upplevelse både för våra elever och oss lärare.

IMG_0700

Precis som Astrid Lindgren uttrycker att:

”Bra litteratur ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

skulle vi vilja påstå att

”Bra film ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”

Cirkelmodellen

Jag är så innerligt förtjust i redskapet Videoscribe. Det är så roligt att sitta och leka med text och bild, blir nästan lite manisk. Har skapat en presentation över cirkelmodellen…

…och en till över Alviksskolans Språklyft. Kan liksom inte sluta:)

Pedagogiskt fredagsmys

Ta en kopp kaffe och chilla lite…

Gemensam konstruktion: argumenterande text

Idag har vi arbetat med den gemensamma konstruktionen kring argumenterande text. Utifrån matrisen vi utformat kring argumenterande texter fokuserade vi på delen där eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågan att:

IMG_0628

Därefter fick eleverna ta del av olika fraser som kan vara bra att använda sig av när man ska argumentera.

De delades därefter in i två lag som skulle planera för en debatt utifrån två förutbestämda åsikter:

IMG_0620

Efter att eleverna vässat sina argument var det så dags för den filmade debatten. Jag filmade med paddan och lät ”paddan följa turtagningen i debatten” i syfte att visuellt förstärka argumentationen.

Eleverna fick därefter titta på debatten och gissa om det var uppskattat!

Efter att vi tillsammans tittat på den filmade debatten skapade vi en struktur för att kunna skriva en insändare utifrån den åsikt eleverna debatterat för.

IMG_0623

Frida & jag planerar alltid lektionerna tillsammans men vi undervisar oftast i halvklassgrupper. Vi har inte alltid samma halvklassgrupp men inom ett arbetsområde har vi samma grupp så att vi kan följa elevernas utveckling inom temat och därmed lättare kunna arbeta formativt. I måndags hade vi den första lektionen inom temaområdet: Argumenterande texter och vi utförde lektionen på lite olika sätt. Därefter pratade vi med varandra om hur vi gjort. Vi använde oss båda av insändare från KP. Frida utgick från en gemensam insändare och gjorde tillsammans med eleverna en analys och därefter fick eleverna debattera utifrån ett bekant ämne: hösten. Jag lät eleverna analysera olika insändare utifrån en struktur som vi gemensamt konstruerade på whiteboarden.

Båda blev vi intresserade att testa det den andra hade gjort i undervisningen, vilket resulterade i dagens lektioner.

Därför och jag kan inte nog betona det är mina viktigaste redskap för att utveckla mig själv i min profession:

IMG_0599

Gemensam konstruktion: Argumenterande text

IMG_0584

Nu har vi inlett ett nytt arbetsområde i ämnet svenska: Argumenterande text.

Frida & jag planerade gemensamt inroduktionslektionen där vi bestämde att eleverna skulle utgå från insändare i Kamratposten i den gemensamma konstruktionsfasen utifrån cirkelmodellen.

IMG_0588

Utifrån insändarna i KP fick eleverna individuellt reflektera över vilket budskap som fanns i de olika insändarna & vad/vem insändaren vill påverka.

IMG_0592

Utifrån den gemensamma förförståelsen skapade vi en struktur:

IMG_0590

Därefter fick eleverna arbeta parvis kring en insändare i läromedlet Zick Zack. Utifrån de frågor som de parvis svarade på strukturerade vi de språkliga strukturerna i textgenren:

IMG_0596

Ibland blir det inte så bra…

IMG_0396

Vi har både börjat & slutat läsa Farsta fritt fall. Vid gårdagens läsning av boken där eleverna läser högt för varandra lät vi dem reflektera i läsloggen över huruvida de vill att vi ska fortsätta läsa boken. När vi väljer böcker för högläsning (både när Frida & jag läser högt & när eleverna ska läsa högt) vill vi föra in våra elever i nya världar. Vi väljer böcker som de inte själva skulle ha valt. Vi diskuterar valen noga och försöker att hinna att läsa boken i förväg.

I fyran högläste vi hela Narnia-sviten och eleverna älskade böckerna. Med boken Farsta fritt fall tänkte vi att vi skulle locka flera av våra elever: de skulle få en inblick i en tonårsvärld som kanske inte ligger alltför långt fram i tiden. Men det är något som skaver när vi läser boken. Vi kan inte riktigt säga vad det är och eleverna känner samma sak vilket deras läsloggsreflektioner också visar:

” Jag tycker det är lite jobbigt att läsa svärorden och det äckliga. Det är inte min typ av bok. Jag gillar mer spänning. Det jag tycker är bra i boken är att det är bra övergångar. Jag gillar inte boken överhuvudtaget.”

” Det jag inte gillar i boken är berättelsen. Strukturen är väl bra. T.ex. att de hade ett tydligt sätt när de bytte person i berättelsen. Jag gillar inte att själva storyn är så klassisk och jag har hört det så många gånger förut, så boken tappar värde för mig.”

Jag vill verkligen poängtera att det inte handlar om att boken är dålig utan att det är vårt val av bok som blev så fel. Förmodligen handlar det till största del om att glappet blev för stort mellan elevernas värld och den högstadievärld vi ges möjlighet att kika in i.

En annan reflektion som Frida & jag gjort är att vi alla i klassen kanske känner en mättnad efter att vi jobbat så grundligt med att analysera filmen  Tur & Retur och använt den som inspiration när vi utvecklat elevernas skrivande utifrån cirkelmodellen. Tur & retur behandlar till viss del samma tema som denna bok.

IMG_0479

Det är inte helt lätt att hitta böcker för år fem för gemensam läsning som lockar såväl killarna som tjejerna, har ni några tips att ge oss & klassen?