Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Det professionella lärandes inneboende kraft

Ibland är det bra att backa bandet…

Det här är kanske inte det mest pedagogiskt och didaktiskt innehållsrika inlägget vi har gjort men inte desto mindre viktigt. Vilka bakelser har vi ätit på våra fredagsplaneringar? Ibland har vi fått våra bästa idéer efter att vi har ätit bakelsen och de roligaste skämten & gladaste skratten brukar också oftast komma ur sockerchocken:)

IMG_0499

Åh, denna lilla dröm var god. Marsipan…

image

Denna bulle tyckte Frida var lite torr men det tyckte inte jag. Mycket god kardemummakrans.

IMG_0660

Här är kanske vår favoritbakelse, chokladmousse med hallongrotta inuti.

image

De här rosa dammsugarna var det inte heller något fel på. De var ljuvligt goda.

IMG_1159

Kardemummabullarna var en fröjd.

IMG_1009

Innan jul åt vi den här ljuvliga skapelsen på fredagsplaneringen. Det var kanelmousse och den var en dröm.

IMG_1199

Dessa goda bakelser mumsade vi i oss i fredags & de var helt fantastiska.

Tema: Rövare

Ny termin, nytt tema

IMG_1217

I fredags på planeringen skapade vi vårt nya tema. Det är så häftigt att värka fram ett tema kollegialt. Som vanligt började vi med att läsa i Lgr-11. Vilka förmågor och vilket centralt innehåll ska vi arbeta med? Vi bestämde oss för följande & utformade en pedagogisk planering för Tema_Rövare.

Grammatik i ett sammanhang

Det finns många bra läromedel men precis som många andra pedagoger tycker vi att det blir mer dynamiskt & lustfyllt både för elever & pedagoger att låna idéer & skapa eget material i kombination med bra läromedel. Vi utgår ofta från skönlitteratur när vi t.ex arbetar med grammatik istället för ett läromedel. I arbetsrummets bokhylla hittade vi en fantastisk liten lärarhandledning till LasseMaja och Diamantmysteriet. Den tänker vi låna idéer ur, vi kommer även att använda oss av läromedlet Zick-Zack och kapitlet ”Bovar & Banditer”.

 IMG_1225

Högläsningen stora, stora betydelse

Inom tema Rövare kommer vi att läsa Ronja Rövardotter. Vi tänkte att det var ett vågat val eftersom vi trodde att de flesta av våra elever redan läst eller sett filmen om Ronja men det visade sig att det var flera av våra elever som inte hade läst boken eller sett filmen. Vi har redan läst två kapitel. Även om jag läst denna bok för tidigare klasser så skapas en helt ny läsning tillsammans med den elevgrupp jag har just nu. Det är en fin upplevelse att få vara med om. Höra eleverna skratta åt Skalle-Per och de andra rövarna. När de drar efter andan då Ronja är ute i skogen för första gången och det blir mörkt och grådvärgarna dyker upp.

Jag kan varmt rekommendera den nya biografin om Astrid Lindgren: Denna dagen ett liv (Jens Andersen, 2014)IMG_1226. Om ni undrar vad det är som sticker fram ur boken så är det tidningsurklipp. Jag har för vana att klippa ut intressanta artiklar som är kopplade till en viss författare eller bok.Mina barn har slutat att undra över varför det kan ramla ut en gulnad artikel ur en en barnbok…

Min favoritbok Lille prinsen är ett exempel på detta. När min son öppnade den häromdagen fann han tre små tidningsurklipp som förmodligen är minst 10 år gamla.
IMG_1227IMG_1228

Tidningsurklippen jag lagt in i biografin om Astrid Lindgren är två intressanta debattartiklar. Den första publicerades i lördagens DN av Gun-Britt Sandström som känner sig lite snopen & menar att dokumentären om Astrid som visades under julen inte visade yrkesmänniskan Astrid.IMG_1224Sandström menar att det hade varit intressant att få veta mer om sällskapet ”Samfundet De Nio” istället för att fokusera på att Astrid ej blev invald i den svenska akademien. När jag läste debattartikeln kom jag på att jag för många år sedan köpte en bok som heter ”De 9″.
IMG_1232Boken som är en litterär kalender från, 2006, är en hyllning till Astrid Lindgren. En riktig liten guldgruva! Här kan man t.ex läsa vilken betydelse Astrid Lindgren haft för Barbro Lindgrens författarskap.IMG_1231

Det är intressant med debattartiklar. Spännande att se & vänta på om den som blir utmanad skriver en replik. I denna debattartikel var det Ebba Witt-Brattström som blev utmanad. I dagens DN svarade Ebba Witt-Brattström.Spännande läsning & framförallt på riktigt.IMG_1223 Klipp, klipp med saxen & in i biografin om Astrid, detta ska användas i undervisningen inom en snar framtid…

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195

I rörelse

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
Karin BoyeIMG_5445

Att vara lärare handlar om att vara i rörelse. Alla de processer vi deltar i tillsammans med elever och andra kollegor. Jag tycker det är otroligt inspirerande att lära mig nya strategier och utveckla min undervisning men jag köper oftast inte en metod eller strategi rakt av utan att ifrågasätta den först. I ljuset av nya strategier  eller metoder kan jag se hur elevernas lärande påverkas. Vad får de mer av nu när jag gör så här och vad tycker jag att vi missar med en specifik undervisningsstrategi?

Frida & jag diskuterar detta ofta, varför vi gör som vi gör men också hur vi skulle kunna göra istället eller vad vi faktiskt vill sluta att göra.

Jag tror att ni är många därute som har varit inne på Skolverkets sidor om Läslyftet. Så spännande! Vilken variation av metoder, redskap och strategier. Läsvärda artiklar och bra filmer. Det bästa av allt tycker jag är att läs- och skrivportalen är öppen för alla. Bara att gå in och förkovra sig.

Jag vill passa på att tipsa om en inspirerande kollega på Alviksskolan som deltar i en av filmerna kring scaffolding kopplat till texttsamtal. Maria berättar hur hon arbetar med venndiagram, berättelseansikte & VÖL.

Inom vårt yrke pratar vi ofta om att det viktigt att våra elever får med sig vissa redskap- Verktyg för livet: Hörselklassernas profilmål är ett exempel på redskap kopplat till elever med hörselnedssättning & utvecklandet av den egna identiteten.

För oss lärare tycker jag att verktygen handlar om att kunna använda olika strategier beroende på vilken elev eller elevgrupp vi arbetar med.

/Hanna

Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal

Analys av skuggningsomgång 1

Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Verksamhetsutveckling handlar till stor del om att tillsammans sätta ord på kunskap och för-givet-taganden i den egna praktiken (Aktionsforskning i praktiken, 2012)

Bild07

Zone of proximal development

Under träffen pratade vi om ZPD. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där alla samspelssitituationer  erbjuder möjligheter att lära och där vi människor ständigt ingår i utveckling och förändring ( Vygotskij, 2001) liknar Säljö kunskapsutveckling vid olika zoner. Dessa zoner står i relation till varandra.

Bild05

Skuggningskollega/ Kritisk vän

Att vara skuggningskollegor eller kritiska vänner innebär att man ska stödja varandras berättelser (Wennergren, 2012). Man ska tillsammans formulera sig fram till egen eller en gemensam förståelse för något. Detta kan vara ett sätt att sätta ord på den ”tysta kunskapen”.

Responsvågen

Utifrån det som vi har skrivit i våra skuggningsprotokoll ser vi hur olika berättelser möter varandra. Dessa olika perspektiv som möts i reflektionen kring skuggningarna ger nya infallsvinklar.

Det var häftigt att se hur några av deltagarna såg det. Det handlade om en pysselstund som var i en alltför rörig miljö. Frågor som ställdes av den skuggade pedagogen var varför den valt att lägga stunden just där och då. Andra intressanta infallsvinklar som uppstod i mötet mellan skuggningskollegor var:

Vi fritidspedagoger är så vana att ha så många bollar i luften att vi kanske inte tänker på hur vi faktiskt gör när vi håller i en aktivititet samtidigt som något barn har gjort sig illa och en förälder kommer för att hämta sitt barn.

Vi fördjupade oss i hur vi kan skriva i skuggningsprotokollen, att det handlar om att bemöta det man ser och hör under skuggningen (i tanke & skrift) och att det handlar om att hitta balansen mellan bekräftelse och utmaning i de reflektioner man lämnar till den skuggade. Kunskaperna måste kugga in i det som kollegan redan kan annars är det lätt att man slår igen dörren till det kollegiala samtalet. Vi behöver med andra ord hitta varandras utvecklingszoner!

Bild04

Scaffolding

Under denna förmiddag pratade vi även om att Alviksskolans olika redskap som vi använder oss av i Språklyftet: Skuggning, dubbellogg & litteratursamtal enligt citatmodellen är kommunikativa stöttor för att våga vara kvar i sin närmaste utvecklingszon.

Bild06

MOD!

Vi tittade på en av mina första dubbelloggar jag gjorde 2003 då jag var deltagare i Dialogprojektet. Det som är väldigt tydligt i min dubbellogg är att jag är missnöjd med hur hörseltekniken inte används i de klasser jag besöker. Jag reflekterar över detta vid varje skuggning. För att så småningom komma fram till att detta fokus hindrar mig att faktiskt se vilken lärandemiljö som råder. Fokus för skuggningar vid detta tillfälle var att se vilken typ A, B, C eller D-miljö som rådde i ett klassrum (Skolverket, 2000).

Bild08 Bild09

Fokus för vårterminens språkutvecklande arbete

Utifrån den planeringen som lärledargruppen gjorde i förra veckan kommer vårterminens fokus vara att fritidspersonalen vill bli bättre på att dokumentera & koppla de språkutvecklande aktiviteter som de gör till läroplanen. Mer om detta arbete kommer…

Bild13 Bild14 planeringsmall_fritidspersonal_ht14

NCS äger!

IMG_0796Igår var jag på NCS konferens med temat: En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Det var en mycket intressant dag som väckte många tankar hos mig själv. Jag är grymt imponerad av föreläsarna som gav oss i publiken många tankar kring hur elevernas olika textvärldar ser ut och hur detta påverkar den egna undervisningen.

(mer…)

Lärledare- framgångsfaktor för det kollegiala lärandet!

IMG_0786

Vi bygger på något stort tillsammans!

Lärledarträff

Idag har vi haft en heldag tillsammans, lärledarna för Fritidspersonalen & jag. Vi har tillsammans planerat vårterminens träffar för fritidspersonalen i Alviksskolans Språklyft. Jag tycker att lärledarrollen är en av de viktigaste pusselbitarna i vårt Språklyft och Alviksskolans kollegiala lärande. Det finns inga enkla modeller för hur kollegialt lärande ska utformas och bedrivas. Blossing (2003) framhåller en grundläggande brist i arbetet kring det kollegiala lärandet och hur en samarbetande kultur ska ges möjlighet att växa fram. Han menar att det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet inte i tillräcklig grad uppmärksammas. Han menar vidare att det handlar om att få pedagoger att skapa och inta ett friutrymme och att följa upp organisationsmodeller och administrativa rutiner genom att i samtal göra dessa begripliga och även göra konkreta kopplingar mellan dessa och det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet.

IMG_0782

Skuggning

Vi har planerat för fler skuggningar under vårterminen. Syftet med skuggningen är att du som pedagog ska synliggöra specifika områden i ditt sätt att arbeta med eleverna – vilket i förlängningen ger dig möjlighet att förbättra och utveckla dessa områden. Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete. Skuggning ger dessutom underlag för kollektiv reflektion och kan användas som ett redskap för att utveckla och fördjupa samtalet i en grupp (Wennergren, 2006)

Alviksskolan beskriver i sin vision att samtliga pedagoger ska ha ett aktionslärande förhållningssätt till den egna praktiken. Där varje pedagog och varje enhet på skolan ska utgå från en individuell och en gemensam aktionsspiral:

af_spiralen.001

 

Ringa in den egna utvecklingsfrågan

Under vårterminens träffar kommer vi att inleda varje Språklyftsträff för fritidspersonalen med handledning i att ringa in den egna utvecklingsfrågan kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Svårigheter i det aktionsforskande förhållningssättet är att det kan vara svårt för den enskilde pedagogen att urskilja kritiska aspekter i den egna undervisningen, det behövs handledning och stöttande samtal för att “tratta” ner den egna utvecklingsfrågan. I likhet med Learning Study-metoden har det aktionsforskande förhållningssätt som syfte att man som pedagog är aktör och vill undersöka den egna praktiken i syfte att förbättra och förändra den. I båda dessa modeller för kollegialt lärande handlar det om att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande (Manunula, 2011).

Eleven i centrum för det kollegiala lärandet

”Om inte eleverna har lärt sig , har inte lärandet varit effektivt.” Helen Timperley beskriver i sin bok ”Det professionella lärandes inneboende kraft vikten av de parallellprocesser som sker hos både elev och lärare i olika lärandesituationer. Hon talar om lärandets cirkel:

Bild09

Denna cirkel kan jämföras med aktionsforskningsspiralen:

Bild26

I båda dessa modeller handlar det om att vi som pedagoger ska skapa ett förhållningssätt där vi utgår från vår evidens och ställa oss själva frågan om hur vi ska förfina eller faktiskt sluta göra det vi gör i vår egen praktik.

Frågan som metod

Vi pratade om att vi behöver fortsätta stödja varandra kollegialt kring hur vi kan ställa öppna frågor till varandra i våra skuggningsprotokoll/dubbelloggar. Exempel på öppna frågor vi kan använda oss av då vi skuggar varandra:

”Jag är intresserad av att veta vad som fick dig att göra så…”

”Jag skulle vilja veta mer om hur du tänkte när du planerade aktiviteten..”

”Vi kanske har olika uppfattningar- beskriv hur du tänker, så beskriver jag hur jag tänker…”

IMG_0787

Jag tycker att Timperleys forskning och aktionsforskningen har många beröringspunkter, där kärnan i det kollegiala lärandet handlar om:

—”Från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta.”

Timperley, 2013

Vill passa på i detta inlägg & tacka lärledarna för fritidspersonalen för dagens träff.

NI ÄR GRYMMA!

Lyfta matematiska begrepp genom att sänka skepp

image

Matematiklektionen idag bestod av att eleverna fick spela spelet sänka skepp. Det är intressant att reflektera över vilka kunskaper vi tar för givet att eleverna har. Det som visade sig idag var att koordinatsystem som jag trodde att eleverna var bekanta med var ett relativt obekant begrepp för eleverna. Därför ägnade vi en stor del av lektionen till att ” packa upp” de olika begreppen. Något som vi skrivit om i ett tidigare inlägg är hur vi använder tavlan. Vi låter eleverna se hur lektionen utvecklas med whiteboarden som visuellt stöd. Vi inleder alltid med att introducera vilka förmågor vi arbetar med längst till vänster på tavlan för att vid lektionens slut sammanfatta genom att göra en ”vandring” på tavlan från vänster till höger ( där eleverna själva fått möjlighet att utvärdera sitt lärande).

imageimage

Att arbeta med skärmövningar kan innebära vissa svårigheter för elever med hörselnedsättning. Det betyder inte att man ska strunta i att använda sig av skärmövningar utan istället en möjlighet att få eleverna att reflektera över vilka strategier de kan ta till så att avläsningen (att se varandras ansikten) fungerar samtidigt som kompisen inte ska se skeppet. Vi pratade om att man kan sitta på knä på stolen för att ansiktet ska synas och att vi kan stödteckna ( när man lånar tecken från teckenspråket i syfte att stödja den talade svenskan) vid sidan eller ovanför pärmen så att kompisen ska kunna tillgodogöra sig det talade språket.
Vi väver ofta in samtalsstrategier i de olika klassrumssamtal vi har i syfte att våra elever ska utveckla ” Verktyg för livet”.

image

image

Läxa som får dig att växa?

Picture 1832

Läxornas vara eller icke vara är alltid lika spännande att diskutera kollegialt. Det finns så många tankar & infallsvinklar.

Ska vi ge läxor överhuvudtaget?

Varför ska vi ge läxor?

För vems skull ger vi läxor?

Ska de bestå av färdighetsträning?

Ska de bestå av lästräning?

Ska de bestå av problemlösningsuppgifter?

Ska de vara informativa?

Ska de ha en bestämd mottagare- att det är något som genom läxan kommer att tillföra klassen något?  T.ex: en del av ett planeringsråd där vi tar in vårdnadshavares funderingar & frågor?

Ska de vara språkutvecklande, dvs. ska eleven genom läxan ges ytterligare tillfälle till att utveckla de olika förmågorna som den ges möjlighet att utveckla i skolan?

Hur ofta ska läxan ges? Hur ska den följas upp? Hur mår de elever som ej får stöd av sina vh oavsett om läxan innebär högläsning, problemlösning, färdighetsträning eller intervju?

läxa

Skolverkets stödmaterial om läxor är mycket intressant läsning och detta ämne tycker vi att vi borde samtala mer om kollegialt.

Här kommer en liten film om vår filosofi kopplat till Skolverkets stödmaterial.

Här följer några exempel på hur våra läxor kan se ut:

Muminläxa

muminläxa

Läxainförmalvaidrottsdag

frimärken_astridlindgren

påskhistoria

Teknik

nätetik_nätmobbing_läxa

Planering, bakelse och arbete med att förändra elevers attityd till läsning.

IMG_0733

Vi avslutar veckan på sedvanligt sätt- med planering och bakelse.

Elevernas lektioner på fredagar består av slöjd, svenska & matematik. I svensk-passen på fredagar  har våra elever fortsatt att utveckla sina förmågor utifrån det tema vi hade kring att kunna skriva en berättande text med parallellhandling, dialoger, tillbakablickar och miljöbeskrivningar.

I matematikämnet arbetar vi just nu med decimaltal. Inom detta arbetsområde har det blivit väldigt tydligt för eleverna hur viktigt det är att man förstår positionssystemet samt ”10-basen”.

Våra elever spelar ofta spel tillsammans inom matematikämnet, det kan vara särskilda matematikspel men även sällskapsspel. Vi tycker att det är ett mycket bra sätt för eleverna att i genuina situationer träna sig i att läsa instruktioner, samarbeta, samtala och träna sitt logiska tänkande.

IMG_0727

IMG_0728

För ett par veckor sedan fick våra elever fylla i en läsattitydenkät. Inspiration till enkäten fick vi av boken: Läsdidaktik av Astrid Roe.

Tack Toura Hägnesten för lästipset!IMG_0734

Efter att eleverna fyllt i enkäten presenterade vi en läsläxa som eleverna, vårdnadshavare och vi mentorer samverkar kring veckorna fram till jul.

Eleverna fick välja mellan två olika spännande deckare.

stormens öga

laura

Första 3 kapitlen läste vi tillsammans i skolan och ”boksamtalade” kring.

Läsläxa 1:

Därefter fick eleverna i en första läsläxa att läsa 3 kapitel hemma. De skulle läsa högt för sina föräldrar samt samtala om innehållet utifrån Chambers grundfrågor. De skulle även göra en tankekarta där det skulle framgå vilka som var bokens huvudkaraktärer samt var berättelsen utspelar sig.IMG_0735

Tankekartorna presenterade eleverna för varandra och vi skapade en gemensam tankekarta utifrån elevernas tankekartor.

 

IMG_0669

Läsläxa 2:

Eleverna fick i uppgift att läsa ytterligare 30 sidor högt för sina föräldrar. Inför denna läxa samtalade vi om de inre bilder som dyker upp i en ens egen fantasi & att det i denna veckas läxa ingick att välja ut en händelse eller en person ur boken som de ville illustrera.

IMG_0736

IMG_0730

Vid dagens genomgång av läxan upplevde både Frida & jag att eleverna med stolthet visade sina illustrerade inre bilder samt med stor entusiasm berättade om den läsupplevelsen. Inför boksamtalen som vi antecknar peppar vi våra elever att våga ställa öppna frågor till varandra och att de ska haka tag i varandras funderingar.

Apropå anteckningar så har jag en skatt. Denna skatt består av sparade boksamtal från 2001.

IMG_0726

Apropå skatter ska ni få se en fantastiskt fin bild som jag fick av en elev i mina allra första klass jag hade. Bilden ritade eleven efter att vi hade läst Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupery. Både boken och bilden är MAGISK för att inte tala om eleven som ritade den.

IMG_0691

IMG_0692