Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Dialogprojektet

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

NCS äger!

IMG_0796Igår var jag på NCS konferens med temat: En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Det var en mycket intressant dag som väckte många tankar hos mig själv. Jag är grymt imponerad av föreläsarna som gav oss i publiken många tankar kring hur elevernas olika textvärldar ser ut och hur detta påverkar den egna undervisningen.

(mer…)

Dialogprojektet

ordmoln_dialogprojektet

2002 blev jag tillfrågad av min dåvarande rektor om jag ville delta i ett aktionsforskningsprojekt vid namn: Dialogprojektet. Jag visste inte riktigt vad jag tackade ja till men jag är oändligt tacksam för att jag sade just ja och inte nej. Det jag lärde mig inom Dialogprojektet och det förhållningssätt som jag (kanske till viss del redan hade inom mig) fick växa och ta mer och mer plats i min undervisning.

Syftet med detta 3-åriga nationella skolutvecklingsprojekt för elever i hörselklass var att utveckla och förbättra undervisningen för elever i hörselklass. Vi var cirka 10 deltagare i projektet från Alviksskolan men totalt inom projektet var vi 60 lärare från 5 av landets olika hörselskolor.

Vi läste teori & reflekterade över vår egen praktik. Med utgångspunkt i teorin som bl. a bestod  av: Barns samlärande- en forskningsöversikt (Doverborg & Pramling, 2000), Det flerstämmiga klassrummet, Dialog samspel och lärande (Dysthe, 2003), Vägar till elevernas lärande (Lendahls & Runesson, 1995)  kopplade vi samman teori och praktik. Vi använde  oss av citatmodellen under handledning från Ann-Christine Wennergren.

För att kunna se på vår egen praktik utifrån olika perspektiv använde vi redskapet skuggning där vi observerade kollegor på de olika skolorna utifrån ett bestämt fokus. Under skuggningarna fyllde vi i skuggningsprotokoll som därefter utgjorde underlag för våra reflektioner vid våra handledda samtal.

Vi var indelade i ämnesgrupper om ca. 6-8 lärare (där lärare från de olika skolorna ingick i gruppen).

Vid projektets avslut skrev varje grupp en avslutande rapport. Här kan du läsa min grupps rapport dialogprojektet_rapport

  • Vad har jag då så här 12 år senare för nytta av min egen resa genom Dialogprojektet där jag fick möjligheten att bepröva mina egen erfarenhet?

Svaret är: stor nytta! Det var t.ex: 2002 jag började fundera över varför jag höll på med handuppräckning när jag ville utveckla en dialogisk lärandemiljö. Jag bestämde mig utifrån den lästa litteraturen och våra handledda samtal mig för att vi skulle sluta räcka upp handen i klassen och förklarade för mina elever varför (utveckling av detta resonemang finns i rapporten). Jag minns speciellt en elev jag hade i klassen som samma dag, berättade på fritids att vi hade slutat räcka upp handen och fritidspedagogen frågade:

– Men hur gör ni istället?

– Vi räcker ut hakan! svarade min elev.

Det var helt riktigt, vi räckte ut hakan… när vi slutade räcka upp handen behövde vi tillsammans i klassen fundera över vilka samtalsregler vi skulle ha, vi pratade om vikten av kroppsspråk och att man då det uppstår en liten paus i samtalet kan luta sig lite lätt framåt för att visa att man vill ”fånga ordet”. ”Fånga ordet” blev vår stötta för att vi inte räckte upp handen.

Loggboken är ett annat viktigt redskap som jag själv och de elever jag undervisat sedan 2002 har använt oss av flitigt. Att få reflektera på egen hand innan man samtalar tycker jag är oerhört viktigt. Vygotsky har skrivit att tanken förlöper i ordet och det är så sant. Vissa av oss är modiga och har lätt att snabbt säga vad vi tänker men många av oss individer behöver få fundera över vad vi egentligen tänker kring något. Där tycker jag att loggboken utgör en viktig funktion- alla kommer till tals.

I min c-uppsats: Det är bra att vi samtalar- då förstår man bättre skrev jag om läsloggens betydelse i utvecklandet av olika lässtrategier samt om vikten av att skapa samtalsstrategier tillsammans i klassen.
IMG_0365