Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Hörselklass

Vilken skatt att vinna böcker!

IMG_2351Denna regniga måndagsmorgon förvandlades till en alldeles strålande morgon när eleverna tillsammans fick packa upp den bokskatt som kom med internposten som en del av tredjepriset i tävlingen En bok i världsklass. TUSEN TACK!

Som jag längtat…

Mina kollegor har skojat med mig om att det var på tiden att jag är med och vinner pris i tävlingen. Ja, trägen vinner eller hur? Vad är det då som gör att juryn utser en klass till ett visst pris?

Den som ändå visste svaret på den frågan:)

Så här gjorde vi…

Vi ämnesintegrerade bild och svenska i vårt tema som vi såklart kallade Envishet och mod. Vi läste ganska många olika böcker från olika delar av världen men den bokuppsättning vi lånade från Cirkulationsbiblioteket var Kikis expressbud. Vi drog paralleller mellan Pippi och Kiki. Vi blev tagna av beskrivningen i bokens inledning där Kikis hus och trädgård beskrivs precis som Astrid gör med Pippis hus och trädgård i den allra första boken om Pippi Långstrump.IMG_2353

” I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. I trädgården låg ett gammalt hus, och i huset bodde Pippi Långstrump.”
Ur: Ur-Pippi, Astrid Lindgren

Alla elever illustrerar bidraget

När det var dags att illustrera bidraget bestämde vi oss för att vi ville rita av Kikis trädgård och hus. Utifrån den beskrivning som görs i boken växte bilden fram. IMG_2354

Därefter bestämde vi gemensamt genom röstning vilket bidrag vi ville skicka in.

IMG_1635

Alla elever kände sig delaktiga i bidraget som skickades in och därefter uppstod den så roliga men nervösa väntan!
De som känner mig vet att jag sagt till alla mina klasser som deltagit under alla år i tävlingen:

- Detta år vinner vi, det känner jag på mig!

Samverkan mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen

Bild05

Analysarbete

Nu har vi haft vår näst sista träff i forskningscirkeln som är ett samverkansprojekt inom ramen för Alviksskolans Språklyft mellan Alviksskolan och Hörselhabiliteringen i syfte att öka måluppfyllens för våra elever med hörselnedsättning. Det är något helt unikt vi gör i forskningscirkeln. Att deltagare från två skilda verksamheter skuggar varandra. Vi är 10 deltagare i forskningscirkeln: logoped, talpedagoger, specialpedagoger, fritidspedagog, lärare och kurator.

En verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vilket spännande analysarbete vi är mitt inne i! Jag njuter av varje sekund. Vi analyserar vår kvalitativa data utifrån vänsterspalten i skuggningsprotokollen. Vi sorterar, reducerar, klassificerar, jämför, söker mönster och söker förklaringar till mönster- dvs vi tränar oss i de vetenskapliga förmågorna.

I tidigare inlägg har jag skrivit om vårt arbete inom forskningscirkeln och vikten av att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara ”enkelt, roligt och intressant”.

Jag har blivit väldigt förtjust i hur man kan använda posters då man dokumenterar de beprövade erfarenheterna. Det är vår vetenskaplige ledare Ann-Christine Wennergren som introducerat tankarna kring posters.

Vid seminariet i slutet av september kommer vi deltagare att presentera våra analyser muntligt med hjälp av posters. Dessa posters ska därefter ramas in och pryda väggarna i våra olika verksamheter.

Tänk om man fick vara elev i vår klass:)

IMG_1696

 Idag har eleverna tränat sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. I vårt deckartema har vi låtit oss inspireras av en förträfflig liten lärarhandledning som Martin Widmark skrivit och nu är det dags för eleverna att fundera över vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier.

Att hitta inspiration ur en lärarhandledning och utifrån den hitta på egna idéer har lärare gjort i alla tider men vi måste ändå belysa hur KUL det är att låta sig inspireras & vidareutveckla idéer.

Målet med lektionen idag var att eleverna skulle bestämma vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier. Vi övade detta genom att eleverna parvis valde tre skönlitterära böcker för att undersöka vilket berättarperspektiv författaren valt. De reflekterade utifrån frågorna:

  • Är boken skriven i förstaperson eller tredje person?
  • Vilket tempus används i texten: presens eller preteritum?

Eleverna valde själva några meningar för att kunna visa exempel på hur de resonerat både kring berättarperspektiv & tempus vid återsamlingen.

Vilka spännande samtal det blev i de olika paren!

Som avslutning på lektionen samlades vi för att återge för varandra vad vi kommit fram till. Varje par redovisade vad de kommit fram till och vi konstaterade gemensamt att det är klokt att välja ett berättarperspektiv men att tempus kan få variera.

Vilket lustfyllt lärande det blev!

Ibland kan faktiskt tanken slå Frida & mig att vi skulle vilja vara elever i vår egen klass:)

IMG_1706

IMG_1708

Lärmiljöer

Picture 2303
Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

  • Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
  • Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Picture 2210Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

IMG_0981

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

IMG_0986Picture 2094

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Avslut

IMG_1454Så kom äntligen fredagen. Eleverna i vår klass var mycket spända. De hade planerat vem som skulle ansvara för att hälsa alla välkomna och presentera temat vi arbetat med under många veckor. Efter det formidabla välkomnandet så visade två elever ett bildspel kring de figurer som figurerar i boken: Hur gick det sen?

IMG_1459

Efter bildspelet ansvarade en annan elev för att visa sagan via appen: Hur gick det sen? Därefter presenterade ytterligare två elever hur förstaklassarna nu skulle få lyssna till högläsning ur de egenproducerade bilderböckerna. Eleverna läste sina böcker och höll i små korta boksamtal med förstaklassarna som tyckte ALLT var jättebra. Det fanns INGET de skulle vilja ha gjort på ett annat sätt i böckerna. Men de var ganska törstiga påpekade en pojke…

Efter högläsningen bjöd eleverna förstaklassarna på Muminmammans saft och Mumins handplockade blåbär.IMG_1466

Vi är stolta som bara den över våra FANTASTISKA elever.

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

Tema: Rövare

Ny termin, nytt tema

IMG_1217

I fredags på planeringen skapade vi vårt nya tema. Det är så häftigt att värka fram ett tema kollegialt. Som vanligt började vi med att läsa i Lgr-11. Vilka förmågor och vilket centralt innehåll ska vi arbeta med? Vi bestämde oss för följande & utformade en pedagogisk planering för Tema_Rövare.

Grammatik i ett sammanhang

Det finns många bra läromedel men precis som många andra pedagoger tycker vi att det blir mer dynamiskt & lustfyllt både för elever & pedagoger att låna idéer & skapa eget material i kombination med bra läromedel. Vi utgår ofta från skönlitteratur när vi t.ex arbetar med grammatik istället för ett läromedel. I arbetsrummets bokhylla hittade vi en fantastisk liten lärarhandledning till LasseMaja och Diamantmysteriet. Den tänker vi låna idéer ur, vi kommer även att använda oss av läromedlet Zick-Zack och kapitlet ”Bovar & Banditer”.

 IMG_1225

Högläsningen stora, stora betydelse

Inom tema Rövare kommer vi att läsa Ronja Rövardotter. Vi tänkte att det var ett vågat val eftersom vi trodde att de flesta av våra elever redan läst eller sett filmen om Ronja men det visade sig att det var flera av våra elever som inte hade läst boken eller sett filmen. Vi har redan läst två kapitel. Även om jag läst denna bok för tidigare klasser så skapas en helt ny läsning tillsammans med den elevgrupp jag har just nu. Det är en fin upplevelse att få vara med om. Höra eleverna skratta åt Skalle-Per och de andra rövarna. När de drar efter andan då Ronja är ute i skogen för första gången och det blir mörkt och grådvärgarna dyker upp.

Jag kan varmt rekommendera den nya biografin om Astrid Lindgren: Denna dagen ett liv (Jens Andersen, 2014)IMG_1226. Om ni undrar vad det är som sticker fram ur boken så är det tidningsurklipp. Jag har för vana att klippa ut intressanta artiklar som är kopplade till en viss författare eller bok.Mina barn har slutat att undra över varför det kan ramla ut en gulnad artikel ur en en barnbok…

Min favoritbok Lille prinsen är ett exempel på detta. När min son öppnade den häromdagen fann han tre små tidningsurklipp som förmodligen är minst 10 år gamla.
IMG_1227IMG_1228

Tidningsurklippen jag lagt in i biografin om Astrid Lindgren är två intressanta debattartiklar. Den första publicerades i lördagens DN av Gun-Britt Sandström som känner sig lite snopen & menar att dokumentären om Astrid som visades under julen inte visade yrkesmänniskan Astrid.IMG_1224Sandström menar att det hade varit intressant att få veta mer om sällskapet ”Samfundet De Nio” istället för att fokusera på att Astrid ej blev invald i den svenska akademien. När jag läste debattartikeln kom jag på att jag för många år sedan köpte en bok som heter ”De 9″.
IMG_1232Boken som är en litterär kalender från, 2006, är en hyllning till Astrid Lindgren. En riktig liten guldgruva! Här kan man t.ex läsa vilken betydelse Astrid Lindgren haft för Barbro Lindgrens författarskap.IMG_1231

Det är intressant med debattartiklar. Spännande att se & vänta på om den som blir utmanad skriver en replik. I denna debattartikel var det Ebba Witt-Brattström som blev utmanad. I dagens DN svarade Ebba Witt-Brattström.Spännande läsning & framförallt på riktigt.IMG_1223 Klipp, klipp med saxen & in i biografin om Astrid, detta ska användas i undervisningen inom en snar framtid…

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195

The snowman & formativa broar

IMG_1025 Vi har planerat att låta eleverna se den fantastiskt fina filmen The snowman nästa vecka. Filmen finns att strömma från SLI. Om du inte har sett filmen så kan vi varmt rekommendera den- helt fantastiska bilder och musiken är helt magisk.

När vi inom temat tur&retur bedömde elevernas texter såg både eleverna och vi att dialogskrivandet behövde tränas mer på.

Eftersom det inte finns någon text i Snögubben är den bra att använda sig av kopplat till detta mål, dessutom blev det att vi byggde en formativ bro från ett tema in i ett annat.

Filmen ger uppslag till hur många tankar & frågor som helst här är några som vi delar med oss av:

  • Hur kommer det sig att Snögubben börjar leva klockan 12 på natten?
  • Tror ni att detta händer på riktigt?
  • Snögubben får följa med pojken in i huset och pröva olika saker för första gången. T.ex pappans byxor &  löständer (!). Hur känns det att pröva något för första gången?
  • När snögubben sätter sig i fåtöljen händer något med honom. Han mår inte bra. Vad tror du att det beror på?
  • I filmen kör snögubben och pojken iväg på motorcykeln men i boken kör de bil. Hur kommer det sig att den som gjorde filmen valde en motorcykel när det är en bil i boken?
  • Hur tror du att det skulle kännas att köra bil/motorcykel när man inte kan. Har du gjort något som du inte kan någon gång & hur kändes det?
  • Vad beror det på att snögubbens ben lyser när han kört motorcykeln?
  • Pojken får flyga med snögubben. Vad får de se på sin flygtur?
  • Påminner den här delen i filmen dig om någon annan film eller bok du läst?
  • Om du tänker på flickan i fönstret som ser pojken och snögubben flyga förbi, vad tror du att hon tänker?
  • Vilken dag tror du att detta är? Vad får dig att tro att det är just den dagen?
  • Var skulle du vilja flyga om du fick flyga iväg med snögubben?
  • Hur tror att pojken känner sig när han vaknar i slutet på filmen?
  • Vad händer när han kommer ut?
  • Att ta avsked är inte alltid lätt. Hur brukar du tänka när du säger hej då till någon som du inte kommer att träffa på tag?
  • Hur lång tid tror du att det tog för allt det som händer i filmen att hända?
  • Det finns inget prat i filmen istället är det musik och bild som samspelar. Hur upplever du att det känns att titta på en film utan prat?

IMG_1028

/Hanna

En liten fest som växte fram ur en elev som blev en tradition för en hel F-3enhet

Idag tror jag att det är många inlägg på skolbloggar som handlar om Nobel och här kommer ett till…

IMG_1022

Det var en gång, år 2003 en liten hörselklass på 8 elever. Eleverna gick i första klass. En dag i december 2003 berättade en av eleverna för sin fröken att hennes pappa var med i en av de nobelkommittéer som utser nobelprisen. Hon berättade också att hennes mamma och pappa skulle gå på den stora, fina Nobelfesten.

Eleven frågade om inte de kunde få göra en egen Nobelfest. Fröken blev eld och lågor. Självklart skulle det bli Nobelfest med prisutdelning, trerättersmenu med efterföljande dessert bestående av glassbomb med tomtebloss. Elevens mamma gav klassen Nobelpriser i form av chokladmynt. Den lilla klassen hade denna tradition för sig själva ett par år. En nyfiken fritidspedagog frågade om vi inte skulle ta och göra en ännu större Nobelfest där samtliga klasser F-3 på enheten skulle vara med.

Jovisst!

Vi är nu inne på 10 året med Nobelfest på vår F-3enhet för hörselklasserna.

Kanske finns det någon nyfiken lärare eller fritidspedagog på övriga Alviksskolan som skulle vilja haka på och vara med att göra denna tradition till hela Alviksskolans F-3tradition?

Ibland tror jag att man själv som pedagog eller som enhet kanske inte vill förhäva sig & därmed inte vågar vara den/de som säger:

– Ska vi inte ta och göra ”vår tradition till hela skolans tradition”?

Vi behöver hjälpa varandra & uppmuntra det som är bra & det här är BRA!

Som avslutning på detta lilla inlägg vill jag berätta att jag träffade den elev som startade tanken hos oss i måndags. Eleven har nu blivit 18 år och ikväll går hon själv på Nobelfesten för första gången.

För övrigt gick brandlarmet under förmiddagen… några tomtebloss var inblandade…och glass…samt en fantastisk fritidspedagog<3

/Hanna