Visar alla blogginlägg med nyckelordet:

Inspirerande lärmiljöer

Lärmiljöer

Vad härligt det är att lyssna till Ann Marie Körlings tankar kring vikten av hur vi pedagoger tänker när vi utformar en lärmiljö för våra elever.

Jag har skrivit om lustfyllt lärande i en inspirerande lärmiljö i ett tidigare inlägg & detta ämne ligger mig varmt om hjärtat.

Elevernas lärandemiljö

Det är spännande att reflektera över själva ordet klassrum. Vems är rummet? Jag håller med Ann-Marie om att det är bra att själv, som pedagog sätta sig i klassrummet & fundera: Hur upplevs denna lärandemiljö? Vilka olika aktiviteter kan utföras här?Vilka möjligheter & begränsningar finns det kring exempelvis möjlighet att göra olika grupperingar (samling, parvis arbete & gruppaktiviteter)?

När jag började som lärare 1996 hade jag ett ”eget klassrum” där bara jag och mina elever huserade. För mig har det alltid varit  viktigt att klassrummet ska upplevas som lustfyllt, att eleverna ska vilja vara i rummet & trivas där.

Jag minns hur vi, eleverna och jag byggde små miljöer tillsammans utifrån teatrar/ skolbio vi hade upplevt tillsammans. Rummet förändrades med det pågående temat vi arbetade med. Jag minns hur vi utformade en myshörna tillsammans där vi både hade högläsning och ”egen läsning”. Ann- Marie beyser vikten av att en lärandemiljö ska kunna fylla flera funktioner: parvis arbete, gruppsamtal, individuellt arbete & samlingsplats för en helklass.

Dialogprojektet- att förändra och förbättra lärmiljöer för elever i hörselklass

När jag började arbeta som lärare i hörselklass funderade jag inte så mycket över att elevernas bänkar var placerade i en så kallad U-form framför tavlan. Det var så det såg ut i de flesta klassrum för elever med hörselnedsättning. År 2002 fick jag möjligheten att delta i Dialogprojektet. Genom Dialogprojektet hamnade hörseltekniken och möbleringen i ”hörselklassrummet”  i fokus.

Exempel på frågor vi undersökte i Dialogprojektet var:

• Vad händer med dialogen när elever placeras runt ett ovalt bord istället för att sitta placerade i en sk U-form?
• Hur påverkar val av hörselteknik dialogen i klassrummet?

Fritids/skolasamverkan

Läsåret 2003/2004 inleddes ett arbete på Alviksskolan (F-3) kring fritids/skolasamverkan som vi kom att kalla Hela barnet, hela dagen. Fokus för denna samverkan var och är att eleverna ska känna att de har en sammanhållen dag där fritids- och skoldagen hänger ihop. I det arbetslag jag arbetade i var vi 6 pedagoger som arbetade: en resurspedagog, en barnskötare, en teckenspråkig pedagog, en fritidspedagog och två lärare. Vi tog emot en förskoleklass med 18 elever.

Vi lade stor vikt vid att utifrån didaktikens grundfrågor: HUR? VAD? FÖR VEM? vi ville utforma lärandemiljön i de 3 rum vi hade till vårt förfogande. Vilka spännande samtal vi hade utifrån våra olika professioner. Bilderna i detta inlägg är hämtade från de lärandemiljöer vi byggde upp.

Vi bestämde oss för att bygga miljöer som skulle passa för både skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Vi arbetade tematiskt och förändrade miljöerna utifrån temat. Det var även viktigt för oss att borden som eleverna arbetade vid skulle gå att förändra för olika aktiviteter.

När Frida & jag började samarbeta lade vi mycket tid på att samtala med varandra kring hur vi vill utforma lärandemiljön för våra elever & även oss själva. Vi har tre rum till vårt förfogande: två lite större och ett mindre. I det största rummet har vi en stor samlingsmatta där vi samlar hela klassen för genomgångar. Det finns säkert en och annan kollega som har funderat över om inte våra femmor är för gamla för att sitta ” i en samling”. Men det är de inte, jag tror snarare att det handlar om oss vuxna och vilka föreställningar vi har kring hur en lärandemiljö ska se ut på mellanstadiet.

HEJA ANN-MARIE & tack för att du lyfter detta intressanta och ibland underskattade ämne!

/Hanna

Tema: Rövare

Ny termin, nytt tema

I fredags på planeringen skapade vi vårt nya tema. Det är så häftigt att värka fram ett tema kollegialt. Som vanligt började vi med att läsa i Lgr-11. Vilka förmågor och vilket centralt innehåll ska vi arbeta med? Vi bestämde oss för följande & utformade en pedagogisk planering för Tema_Rövare.

Grammatik i ett sammanhang

Det finns många bra läromedel men precis som många andra pedagoger tycker vi att det blir mer dynamiskt & lustfyllt både för elever & pedagoger att låna idéer & skapa eget material i kombination med bra läromedel. Vi utgår ofta från skönlitteratur när vi t.ex arbetar med grammatik istället för ett läromedel. I arbetsrummets bokhylla hittade vi en fantastisk liten lärarhandledning till LasseMaja och Diamantmysteriet. Den tänker vi låna idéer ur, vi kommer även att använda oss av läromedlet Zick-Zack och kapitlet ”Bovar & Banditer”.

Högläsningen stora, stora betydelse

Inom tema Rövare kommer vi att läsa Ronja Rövardotter. Vi tänkte att det var ett vågat val eftersom vi trodde att de flesta av våra elever redan läst eller sett filmen om Ronja men det visade sig att det var flera av våra elever som inte hade läst boken eller sett filmen. Vi har redan läst två kapitel. Även om jag läst denna bok för tidigare klasser så skapas en helt ny läsning tillsammans med den elevgrupp jag har just nu. Det är en fin upplevelse att få vara med om. Höra eleverna skratta åt Skalle-Per och de andra rövarna. När de drar efter andan då Ronja är ute i skogen för första gången och det blir mörkt och grådvärgarna dyker upp.

Jag kan varmt rekommendera den nya biografin om Astrid Lindgren: Denna dagen ett liv (Jens Andersen, 2014). Om ni undrar vad det är som sticker fram ur boken så är det tidningsurklipp. Jag har för vana att klippa ut intressanta artiklar som är kopplade till en viss författare eller bok.Mina barn har slutat att undra över varför det kan ramla ut en gulnad artikel ur en en barnbok…

Min favoritbok Lille prinsen är ett exempel på detta. När min son öppnade den häromdagen fann han tre små tidningsurklipp som förmodligen är minst 10 år gamla.

Tidningsurklippen jag lagt in i biografin om Astrid Lindgren är två intressanta debattartiklar. Den första publicerades i lördagens DN av Gun-Britt Sandström som känner sig lite snopen & menar att dokumentären om Astrid som visades under julen inte visade yrkesmänniskan Astrid.Sandström menar att det hade varit intressant att få veta mer om sällskapet ”Samfundet De Nio” istället för att fokusera på att Astrid ej blev invald i den svenska akademien. När jag läste debattartikeln kom jag på att jag för många år sedan köpte en bok som heter ”De 9″.
Boken som är en litterär kalender från, 2006, är en hyllning till Astrid Lindgren. En riktig liten guldgruva! Här kan man t.ex läsa vilken betydelse Astrid Lindgren haft för Barbro Lindgrens författarskap.

Det är intressant med debattartiklar. Spännande att se & vänta på om den som blir utmanad skriver en replik. I denna debattartikel var det Ebba Witt-Brattström som blev utmanad. I dagens DN svarade Ebba Witt-Brattström.Spännande läsning & framförallt på riktigt. Klipp, klipp med saxen & in i biografin om Astrid, detta ska användas i undervisningen inom en snar framtid…

Mer inspiration…

Här bjuder vi på mer inspiration från vår fysiska lärmiljö. Att bygga en inspirerande miljö runt eleverna har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Vi funderar, ändrar om & flyttar runt.

Julgranen i trä fick åka med i bilen en hel sommaren efter att den inhandlades på en loppis på Fårö. Det var inte helt populärt hos övriga familjen men det var det värt. Vi tar fram den varje dag då vi tillsammans tittar på julkalendern.

Ett annat loppisfynd är denna fina papperssamlare där eleverna lägger sina mappar.

Tidningsartiklar

Att vara samlare kan ha sina fördelar. Tidningsartiklar är alltid bra att spara på. Man vet aldrig när de kan komma att behövas igen.Denna fina berättelse  ”Tomten spionerar på barnen”som Astrid Lindgren skrivit läser jag varje år för mina elever. Artikeln är från 1999! Galet jag vet.

Andra  gamla artiklar som pryder våra väggar just nu är artiklar som publicerats om Tove Jansson- de har också fått hänga med ett tag.

Jag tycker rubrikerna är så inspirerande- både för eleverna att vilja läsa artiklarna men också för mig & Frida då vi ska planera temat kring Tove Janssons författarskap.

Vad är de här för små filurer? De fick jag ärva av en kollega som gick i pension för många år sedan. Jag blev kär vid första ögonkastet.

Hur smakar Kuckelimuckmedicin? Det brukar eleverna få testa när vi har läst Karlsson på taket. Mina elever genom åren har även fått pröva på Pippis Krumelurpiller under högtidliga former. Då vi suttit i ring och tänt ett ljus & sagt precis som Pippi:
– Jag vill aldrig bliva stur.

Jag har länge samlat på Astrid Lindgrens olika böcker. Min samling har blivit rätt stor.  Omslagen är helt fantastiska.

 Det här är två välkända figurer som har hängt med mig i många år. I min allra första klass jag arbetade i var det endast fem elever. Bu och Bä blev våra klasskompisar och eleverna som då gick i första klass gjorde små böcker och pysslade om Bu och Bä. Skolbänken är min mammas gamla leksak.

Varför ha linjaler, limstift, saxar, sudd och penslar i tråkiga burkar när man med enkla medel kan göra det lite mer inspirerande för eleverna?

Magneterna på tavlan har också hängt med i många år.

Efter en loppisdag på skolan skulle dessa fantasieggande figurer kastas- det tyckte jag var synd. Figurerna använder vi både i matematik och svenskundervisningen.

De här spelen och spelinstruktioner skapade eleverna i tredje klass då vi arbetade med instruerande texter kopplat till matematikämnet & de spelas fortfarande av eleverna.

Jag skulle vilja påstå att det inte finns något i vårt klassrum som inte har med lärande att göra. Vi låter aldrig bilder hänga för länge på väggarna. På samma sätt som det är viktigt att eleverna har mottagare när de skriver texter så är det viktigt att deras bildalster har mottagare. De ska känna stolthet över sina egna illustrationer. De här självporträtten fick våra elever rita när vi hade temaveckor kring Alviksskolans normer & värden.

Visste ni förresten att det är:

/Hanna