Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
loggbok

Gemensam högläsning

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Förutom att jag som lärare högläser, har vi i klassen gemensam läsning.  Det är en ny termin och vi har precis börjat att läsa en ny bok. Innan vi började läsa Campingmysteriet av Martin Widmark fick alla elever skriva i sina läsloggböcker vad deras spågummor tror att boken kommer att handla om. Det är alltid lika spännande att höra barnens olika tankar och reflektioner.

När vi läser tränar vi på att följa med i texten med fingret samtidigt som vi lyssnar, och det är otroligt viktigt att vi stöttar varandra på vägen till att bli bättre läsare. Till varje kapitel skriver jag en fråga till eleverna utifrån läsfixarna, som de svarar på i sina böcker. Idag var vi reportrar och tränade på målet att kunna svara på frågor där svaren finns i texten. Elevernas uppgift var att skriva tre frågor till texten som vi läst i sina böcker. Eftersom det alltid är roligare att skriva till en mottagare blev höjdpunkten när en kompis svarade på frågorna som eleven skrivit.

/Emma

En bok i världsklass

Campingmysteriet

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna

Forskningscirkel på Alviksskolan

Bild01

Vetenskaplig ledare

Inom ramen för Alviksskolans Språklyft har vi startat en forskningscirkel, där olika yrkesprofessioner från hörselklasserna och hörselhabiliteringen deltar.Sammanlagt är vi 10 st. I fredags hade vi första träffen. En heldag tillsammans med vår vetenskaplige ledare: Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid högskolan i Halmstad och aktionsforskare. Alviksskolan har tidigare samverkat med Ann-Christine kring skolutveckling i Dialogprojektet och Projekt A.

I min roll som förstelärare har jag sökt statliga medel för denna forskningscirkel. Vi kommer att ha sammanlagt 5 träffar under vårterminen. Vår förhoppning är att denna forskningscirkel ska pågå under ett år.

Bakgrund

Analysfasen till att starta denna forskningscirkel har varit lång, den påbörjades höstterminen 2013.

Bild06 Bild06 Bild07

Vetenskaplig grund & den kritiskt reflekterande läraren

I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I forskningscirkeln kan vi systematiskt arbeta med just detta. Vi ska koppla ihop vår egen praktik med teori och systematiskt dokumentera den. Den litteratur vi skall läsa i forskningscirkeln är inte bestämd på förhand utan kommer att ”växa fram ur våra egna frågor”- den så kallade utvecklingsfrågan.

En skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök.

Forskning för klassrummet, 2013

Aktionsforskning- ”gräv där du står”

Att arbeta utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt innebär att undersöka och vilja förbättra sin egen praktik. Genom att koppla ihop teori med den egna praktiken skapas möjligheter för nya aktioner. Detta har jag skrivit om i tidigare inlägg då jag berättat om vilka stödstrukturer vi använder för det kollegiala lärandet på Alviksskolan. Kvinnan bakom de stödstrukturer vi använder oss av på Alviksskolan är Ann-Christine Wennergren. Det var hon som introducerade redskapen för oss som deltog i Dialogprojektet.

Bild26Dagen inleddes med att vi fick presentera oss för varandra och berätta vilken drivkraft som fått oss att gå med i forskningscirkeln. Anki pratade om att det är just våra egna förgivettaganden som vi ska slå hål på och att det är just blandningen och variationen av våra kunskaper & erfarenheter som berikar. Ett citat från Anki som jag fastnade för och som jag verkligen gillar är att hon som vetenskaplig ledare ”ska vara där vi är & att det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop”. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.IMG_1238

Förväntningar & fyrfältare

Vi fick fylla i en fyrfältare, först individuellt för att därefter göra en gemensam för hela gruppen, på vilka förväntningar vi har på forskningscirkeln.

Fyrfältaren ska jag ta med till Fridas & min planering för att vidareutveckla och använda som ett redskap  i undervisningen med våra elever, där de ska ges möjlighet att t.ex inför en lektion då vi presenterat vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi ska arbeta med låta eleverna beskriva sina förväntningar inför ett arbetsområde.

Stödstrukturer för det kollegiala lärandet

I likhet med det kollegiala lärande inom ramen för Språklyftet, vi bedriver för all personal på Alviksskolan kommer våra redskap för verksamhetsutveckling: Skuggning & dubbellogg användas även inom forskningscirkeln. För deltagarna från hörselhabiliteringen är detta nya redskap & det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Inför dagens träff hade vi alla läst ett kapitel ur boken: Aktionsforskning i praktiken- förskola och skola på vetenskaplig grund ( Rönnerman (red), 2012). Kapitlet heter Forskningscirklar för skolledare med nyfikenhet som drivkraft (Nylund & Wennergren). Förutom att läsa kapitlet skulle vi också skriva dubbellogg kring två valda citat. På Alviksskolan har vi valt att även kalla dubbellogen för citatmodellen.

IMG_1237
Trioarbete kring dubbellogen

Då vi delgav varandra de valda citaten satt vi i grupper om 3. En person läste sitt citat, långsamt i syfte att de andra i gruppen skulle ”försöka förstå”. Därefter skulle de andra två i gruppen spontant reflektera muntligt kring det valda citatet. Detta var nytt för mig eftersom vi inte skulle reflektera skriftligt. Att komma på spontana tankar kring ett valt citat kräver MOD. Efter att de spontana reflektionerna gjorts läses den förberedda reflektionen av den deltagare som valt citatet.

Detta ”trioarbete” ska jag & Frida pröva med våra elever!

Som sista steg i fördjupningen av den lästa litteraturen och de valda citaten skulle vi som triogrupp samtala om våra olika förståelser för citatet, vi skulle inte koppla till våra egna erfarenheter hur vi själva gör i praktiken. Vi skulle fokusera på vad författaren skrivit och hur vi förstår detta på olika sätt. Vi skulle inte hitta den rätta förståelsen utan istället tänka att det är de olika förståelserna som berikar. Därefter skulle vi i triogruppen dra en kollektiv slutsats om både innehållet och arbetssättet med dubbellogg.

Därefter ägnade vi tid i helgrupp att prata om skuggningsredskapet & hur det kan vara en boost i sig att den som skuggar ges möjlighet att titta på någon annans praktik och beskriva exakt vad som händer i en dubbellogg. I syfte att alla deltagare skulle få en insikt i skuggningsredskapet hade jag och Anna som arbetar på hörselhabiliteringen utfört en skuggningsomgång, dvs vi hade skuggat & blivit skuggade av varandra. Vi berättade för gruppen om våra skuggningar.

Alla har fått i uppgift till nästa gång att skugga, dvs. prova på skuggningsredskapet.

Minutpapper

Dagen avslutades med att vi alla fick skriva ett minutpapper, vilket innebar att vi skriftligt skulle spontanskriva kring frågeställningarna:

  • Vad tar jag med mig från den här dagen kopplat till bearbetningen av litteraturen samt reflektioner kring skuggningen som presenterades.

Syftet med att skriva minutpapper är formativt- att Anki, vår vetenskaplige ledare just kan vara där vi är och det är vi som bygger vår forskningscirkel ihop. Vi måste själva vara aktörer och tala om vad vi vill veta mer av.

För övrigt älskar jag att inviga nya loggböcker…

/Hanna

IMG_1236

Tryggt & Snyggt!

 Förändringens vindar kan vara uppiggande

IMG_1161

Det är alltid lika spännande att få en ny rektor. Innan jul fick vi information om att något ”skulle hända” i bla skolans matsal samt vikten av att vi som är en så stor skola blir en sammanhållen skola.  Stormötet innan jul skapade för vår del många funderingar.

Tryggt & Snyggt

Igår hade vi en hel planeringsdag som ägnades åt Alviksskolans nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Under förmiddagen presenterade skolledningen en diger powerpointpresentation där viktiga punkter belystes & eftermiddagen ägnade arbetslagen åt att planera den mentorsdag vi har haft idag.

All in…

En kraft som finns i Fridas & mitt kollegiala samarbete är att vi går all in när vi bestämmer oss för något, det blir så lustfyllt att arbeta då. Vi bestämde oss för att visa våra elever samma powerpoint som vi hade fått se med vissa modifieringar. Efter att eleverna fått ta del av powerpointen som bla innebar nya regler i matsalen (eleverna får ta mat själva, bestämda platser, veckans samtalsämne m.m) fick de själva skriftligt reflektera i sina loggböcker. Utifrån elevernas reflektioner förde vi ett samtal i klassen. För att få alla elever att delta i samtalet tycker vi att det är en bra strategi att låta dem skriftligt reflektera först för att sedan få läsa den egna reflektionen där ingen får kommentera. Det är först när alla elever har läst sina egna reflektioner som det blir en dialog.

IMG_1163IMG_1164

Lunch

Så var det då dags att äta i vår ”nya matsal”.  Vi var rätt spända. Oj vad fint det hade blivit, nymålade väggar, tända ljus, salladsskålar som var trevligt arrangerade & vackra textilier på väggarna. Stor eloge till vår personal i skolrestaurangen!

   IMG_1169IMG_1171IMG_1175IMG_1176  IMG_1177

Tryggt & snyggt ur ett hörselperspektiv

Efter lunchen lät vi eleverna på nytt reflektera över de ”nya reglerna” kopplat till hörselklassernas profilmål, Verktyg för livet. 

  • Vad innebär det för en person med hörselnedsättning att det är musik på i matsalen? Underlättas eller försvåras möjligheten till att kommunicera?
  • Vi ska bli bättre på att säga Hej! till alla vi möter under en skoldag. Ibland är det svårt att höra om man är utomhus & det är bullrigt eller blåser. Kan man tänka sig att ALLA på Alviksskolan lär sig tecknet för hej och använder det samtidigt som man säger Hej?
  • Vad innebär det att samtala och äta samtidigt för en person med hörselnedsättning? Avläseförmågan är väldigt viktig och varje gång man ska fokusera sitt lyssnande så behöver man pausa ätandet för att kunna urskilja vad den andre personen säger. Detta innebär att det tar längre tid att äta lunchen än de avsatta 20 minutrarna.

 IMG_1183IMG_1185IMG_1186IMG_1188IMG_1189

Egna reklamfilmer

Avslutningsvis lät vi våra elever samarbeta två och två för att skapa reklamfilmer kring vår nya slogan ”Tryggt & Snyggt”. Vi tittade gemensamt på allas filmer och man kan lugnt säga att vi har skrattat. Vi har verkligen ägnat oss åt ett lustfyllt lärande idag.

IMG_1190

IMG_1191IMG_1194IMG_1195

Dialogprojektet

ordmoln_dialogprojektet

2002 blev jag tillfrågad av min dåvarande rektor om jag ville delta i ett aktionsforskningsprojekt vid namn: Dialogprojektet. Jag visste inte riktigt vad jag tackade ja till men jag är oändligt tacksam för att jag sade just ja och inte nej. Det jag lärde mig inom Dialogprojektet och det förhållningssätt som jag (kanske till viss del redan hade inom mig) fick växa och ta mer och mer plats i min undervisning.

Syftet med detta 3-åriga nationella skolutvecklingsprojekt för elever i hörselklass var att utveckla och förbättra undervisningen för elever i hörselklass. Vi var cirka 10 deltagare i projektet från Alviksskolan men totalt inom projektet var vi 60 lärare från 5 av landets olika hörselskolor.

Vi läste teori & reflekterade över vår egen praktik. Med utgångspunkt i teorin som bl. a bestod  av: Barns samlärande- en forskningsöversikt (Doverborg & Pramling, 2000), Det flerstämmiga klassrummet, Dialog samspel och lärande (Dysthe, 2003), Vägar till elevernas lärande (Lendahls & Runesson, 1995)  kopplade vi samman teori och praktik. Vi använde  oss av citatmodellen under handledning från Ann-Christine Wennergren.

För att kunna se på vår egen praktik utifrån olika perspektiv använde vi redskapet skuggning där vi observerade kollegor på de olika skolorna utifrån ett bestämt fokus. Under skuggningarna fyllde vi i skuggningsprotokoll som därefter utgjorde underlag för våra reflektioner vid våra handledda samtal.

Vi var indelade i ämnesgrupper om ca. 6-8 lärare (där lärare från de olika skolorna ingick i gruppen).

Vid projektets avslut skrev varje grupp en avslutande rapport. Här kan du läsa min grupps rapport dialogprojektet_rapport

  • Vad har jag då så här 12 år senare för nytta av min egen resa genom Dialogprojektet där jag fick möjligheten att bepröva mina egen erfarenhet?

Svaret är: stor nytta! Det var t.ex: 2002 jag började fundera över varför jag höll på med handuppräckning när jag ville utveckla en dialogisk lärandemiljö. Jag bestämde mig utifrån den lästa litteraturen och våra handledda samtal mig för att vi skulle sluta räcka upp handen i klassen och förklarade för mina elever varför (utveckling av detta resonemang finns i rapporten). Jag minns speciellt en elev jag hade i klassen som samma dag, berättade på fritids att vi hade slutat räcka upp handen och fritidspedagogen frågade:

– Men hur gör ni istället?

– Vi räcker ut hakan! svarade min elev.

Det var helt riktigt, vi räckte ut hakan… när vi slutade räcka upp handen behövde vi tillsammans i klassen fundera över vilka samtalsregler vi skulle ha, vi pratade om vikten av kroppsspråk och att man då det uppstår en liten paus i samtalet kan luta sig lite lätt framåt för att visa att man vill ”fånga ordet”. ”Fånga ordet” blev vår stötta för att vi inte räckte upp handen.

Loggboken är ett annat viktigt redskap som jag själv och de elever jag undervisat sedan 2002 har använt oss av flitigt. Att få reflektera på egen hand innan man samtalar tycker jag är oerhört viktigt. Vygotsky har skrivit att tanken förlöper i ordet och det är så sant. Vissa av oss är modiga och har lätt att snabbt säga vad vi tänker men många av oss individer behöver få fundera över vad vi egentligen tänker kring något. Där tycker jag att loggboken utgör en viktig funktion- alla kommer till tals.

I min c-uppsats: Det är bra att vi samtalar- då förstår man bättre skrev jag om läsloggens betydelse i utvecklandet av olika lässtrategier samt om vikten av att skapa samtalsstrategier tillsammans i klassen.
IMG_0365