Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Matematik

Det är på uppgiften det hänger!

Precis så sa Inger Eriksson, professor på Stockholms universitet. Under eftermiddagen har jag tagit del av Manillaskolans undervisningsutvecklande forsknings- och utvecklingsarbete. Manillaskolan är en av fem specialskolor i Sverige som erbjuder undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Under ett läsår har skolan ingått i ett omfattande lärardrivet forsknings- och utvecklingsarbete under ledning av Inger Eriksson. Lärarna har arbetat med att förstå kunskapsuppdraget som står skrivet i läroplanen och fokuserat på hur kunskapsexpanderande uppgifter kan utformas samt hur matematikundervisningen systematiskt kan utvecklas. En av mina hjärtefrågor är just systematiskt kvalitetsarbete! Jag blev så glad när jag hörde lärarna på Manillaskolan berätta om ett fyrfält. I fyrfältet anges perspektiven grupp och individnivå. På ena sidan talar de om en trappstegsmetafor. Där finns två alternativ för att utveckla elevers kunnande: 1. En gemensam lärobok där samtliga elever förväntas arbeta med samma områden och i samma takt. 2. En läroboksbaserad undervisning där eleverna får böcker utifrån individuell anpassning. I trappstegsmetaforen är det läraren eller läroboken som sitter inne med svaret och eleven ska hitta rätt väg dit. På den andra sidan pratade de om en landskapsmetafor, dvs. matematiklandet. I landskapsmetaforen har läraren bytt roll. Läraren handleder sina elever och byter till en lyssnande roll och intar en ställning där läraren inte alltid är den som sitter inne med facit. Aktiviteten ökar i klassrummet och i dialog utvecklar eleverna sina förmågor. Jag menar inte att det är fel med läroböcker, men jag önskar att fler lärare vågade släppa taget från läroboken och lite på sin egen profession och förmåga att handleda sina elever. Inger Eriksson talade om att läroböcker ofta söker motivation hos eleverna genom att koppla uppgifter som kan anknytas till deras egna erfarenheter. Det är inte ovanligt att uppgifter i läroböcker handlar om blommor, bilar eller andra vardagliga ting i elevernas vardag. Men att vi klär matematik i vardagsliknande uppgifter är inte det som leder till utveckling av förmågor. Om vi vill ha en Learning Activity där eleverna blir aktivt engagerade i en kollektiv problemlösande verksamhet, (planera, lösa och värdera), behöver vi lärare skapa kunskapsexpanderande uppgifter som leder till kunskapsutvecklande klassrumsdiskussioner. Uppgifterna ska vara genuina och eleverna måste ges möjlighet att ta det nya kunnandet i bruk. Uppgiften behöver organiseras så att eleverna upplever ett problem att lösa problemet. En lärande verksamhet uppstår inte av sig själv! Ett ämnesdidaktiskt perspektiv i planering av undervisning går ut på att ta reda på vilket redskap eller vilka tekniker som gör att varje elev kan delta i de gemensamma aktiviteterna. Lärande är inte att eleverna checkar av sina uppgifter i böckerna. Skolan behöver utmana sina föreställningar om lärande. Om de förväntade kunskaperna ändras måste även undervisningen ändras. Som ett led i detta behöver vi lärare vara kunskapsproducenter istället för konsumenter. Här tror jag att vi i Sverige har mycket att lära oss av den finska skolan.

När du planerar för matematikundervisning… Ställ dig själv frågan:

Finns det en uppgift i uppgiften?

Några tankar från mig så här en onsdag kväll,

Emma

Stockholmsprovet år 5

”Det kändes pirrigt och bra. Det pirriga var för att jag inte ville göra slarvfel och det kändes bra för att jag tyckte del 2 var lätt. Jag tyckte att uppgift 8b var svår för jag förstod inte uppgiften. Jag behöver träna mer på uppgift 8b.”

” Det blev jättenervöst. Varje gång jag skrev ett svar var det ett jättejobbigt moment. Varje gång när jag kollade på klockan blev jag jättestressad. Uppgift 4c var lite svår. Multiplikation vill jag bli bättre på.”

IMG_1644

För ett par veckor sedan genomförde våra elever Stockholmsproven i matematik. Det första som slog oss var att de blev så nervösa. Vi har knappt pratat om att proven ska genomföras men så fort våra elever hör ordet prov ser vi hur de stelnar till.

Frågor Frida & jag funderar kring är:

  • Om detta är baksidan av att INTE ha prov och läxor? Vi kanske måste börja träna våra elever i provsituationer?
  • Hur ska vi utveckla vår undervisning så att eleverna ”hinner ikapp”?
  • Hur får man elever att inte känna sig nervösa och låsa sig i provsituationen?

Orättvisa- en skola för alla?

Insikter som vi redan har är hur svårt det är för elever med hörselnedsättning där språkutvecklingen är försenad, att förstå alla ord och begrepp som utgör innehållet i vår läroplan och vilken TID som behövs för att arbeta med allt centralt innehåll inom ett ämne när man har en försenad tal- och språkutveckling.

Detta visar sig speciellt i problemlösningsuppgifterna där språket ställer till problem för eleverna och våra argument stärks- att elever i hörselklass behöver längre tid på sig både att i det lilla genomföra provsituationer men även i skolan som helhet.

Eleverna fick den tid de behövde för att lösa uppgifterna. I anvisningarna stod det att beräknad tid för de olika delarna var 40 minuter. För uppgifterna kring taluppfattning & problemlösning  behövde vissa elever 3×40 minuter.

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna

Lyfta matematiska begrepp genom att sänka skepp

image

Matematiklektionen idag bestod av att eleverna fick spela spelet sänka skepp. Det är intressant att reflektera över vilka kunskaper vi tar för givet att eleverna har. Det som visade sig idag var att koordinatsystem som jag trodde att eleverna var bekanta med var ett relativt obekant begrepp för eleverna. Därför ägnade vi en stor del av lektionen till att ” packa upp” de olika begreppen. Något som vi skrivit om i ett tidigare inlägg är hur vi använder tavlan. Vi låter eleverna se hur lektionen utvecklas med whiteboarden som visuellt stöd. Vi inleder alltid med att introducera vilka förmågor vi arbetar med längst till vänster på tavlan för att vid lektionens slut sammanfatta genom att göra en ”vandring” på tavlan från vänster till höger ( där eleverna själva fått möjlighet att utvärdera sitt lärande).

imageimage

Att arbeta med skärmövningar kan innebära vissa svårigheter för elever med hörselnedsättning. Det betyder inte att man ska strunta i att använda sig av skärmövningar utan istället en möjlighet att få eleverna att reflektera över vilka strategier de kan ta till så att avläsningen (att se varandras ansikten) fungerar samtidigt som kompisen inte ska se skeppet. Vi pratade om att man kan sitta på knä på stolen för att ansiktet ska synas och att vi kan stödteckna ( när man lånar tecken från teckenspråket i syfte att stödja den talade svenskan) vid sidan eller ovanför pärmen så att kompisen ska kunna tillgodogöra sig det talade språket.
Vi väver ofta in samtalsstrategier i de olika klassrumssamtal vi har i syfte att våra elever ska utveckla ” Verktyg för livet”.

image

image