Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Reading to learn

Om planering & att tiden inte räcker till…

IMG_0660

Fredag!

Vi har som vanligt vår planering på fredag eftermiddag och då måste vi njuta. Idag bjöds det på en utsökt liten chokladbakelse med den ljuvligaste lilla hallongömma inuti.

Vi har i uppgift inom ramen för Språklyftet att prova på att göra en planering enligt lektionsplaneringsmallen för reading to learn samt såklart utföra lektionen. Mycket intressant. Vi kommer att undervisa om faktagenren: biografier och vi har valt en biografi om Tove Jansson som eleverna ska få fördjupa sig i.

Det snurrar i huvudet på oss efter att ha suttit i över en timme med mallen. Vi såg ganska snabbt vilket stycke vi välja för den detaljerade läsningen. Vi kommer att inleda lektionen med en pp där vi gör förberedelsen för läsningen, denna gör vi  helklass med våra elever. Därefter delar vi oss i två grupper där Frida & jag gör stycke- för stycke läsningen. Därefter tänker vi oss att både vi och eleverna är ganska möra. Då ska de få rita av de första Muminfigurerna som Tove och hennes bror Lars ritade i den första boken om Mumintrollen; Mumintrollen och den stora översvämningen.

En tanke som slår oss är att det tar en väldig tid att göra en planering av detta slaget. Tid som inte riktigt finns i dagens läraryrke…

IMG_0661

IMG_0662

Pedagogiskt fredagsmys

Ta en kopp kaffe och chilla lite…

80 pedagoger som ska skugga varandra!

IMG_0538Nu ska vi inom ramen för Alviksskolans Språklyft pröva på redskapet skuggning. Sammanlagt är det ca: 80 pedagoger; undervisande personal (50 st) och fritidspersonal (30 st) som ska skugga varandras praktiker. Tala om impact!

Fokus för skuggningarna är språkliga aktiviteter. För den undervisande personalen är förberedelse för läsning utifrån reading to learn- metoden i fokus och för fritidspersonalen är det de språkliga aktiviteterna.

Min erfarenhet av de skuggningar jag genomfört är att det kan vara svårt att ”värka” fram det gemensamma fokuset för skuggningen. Det ingår nämligen i detta redskap att den som blir skuggad ska ha kommit överens med den som skuggar vad det är som ska fokuseras under observationen. Den stora vinsten med skuggningen tycker jag är att skuggningen inte handlar så mycket om vad den som blir skuggad gör i den observerade aktiviteten utan istället vilka frågor och tankar som väcks hos mig som skuggare. Det handlar med andra ord inte om att den som blir skuggad ska bli kritiskt granskad och sedan få höra vad den gjorde bra och vad som kan göras bättre.

Vi använder skuggningsprotokoll som en scaffold för skuggningen. Skuggningen ska ta cirka femton minuter. Efter skuggningen reflekterar jag som skuggade aktiviteten, i mitt protokoll, över de observationer jag gjort under min skuggning. Därefter lämnar jag en kopia på skuggningsprotokollet till den jag skuggat. Den skuggade läser mina observationer och mina reflektioner och gör en metareflektion kring mina (skuggarens) reflektioner.

Skuggningsprotokollet kommer därefter utgöra samtalsunderlag vid vår nästa Språklyftsträff, där de som är skuggningspar kommer att sitta tillsammans och samtala om sina reflektioner.

För mig handlar detta om det som Timperley beskriver som det professionella lärandets inneboende kraft!