Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Reflekterande samtal

Vilken skatt att vinna böcker!

IMG_2351Denna regniga måndagsmorgon förvandlades till en alldeles strålande morgon när eleverna tillsammans fick packa upp den bokskatt som kom med internposten som en del av tredjepriset i tävlingen En bok i världsklass. TUSEN TACK!

Som jag längtat…

Mina kollegor har skojat med mig om att det var på tiden att jag är med och vinner pris i tävlingen. Ja, trägen vinner eller hur? Vad är det då som gör att juryn utser en klass till ett visst pris?

Den som ändå visste svaret på den frågan:)

Så här gjorde vi…

Vi ämnesintegrerade bild och svenska i vårt tema som vi såklart kallade Envishet och mod. Vi läste ganska många olika böcker från olika delar av världen men den bokuppsättning vi lånade från Cirkulationsbiblioteket var Kikis expressbud. Vi drog paralleller mellan Pippi och Kiki. Vi blev tagna av beskrivningen i bokens inledning där Kikis hus och trädgård beskrivs precis som Astrid gör med Pippis hus och trädgård i den allra första boken om Pippi Långstrump.IMG_2353

” I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. I trädgården låg ett gammalt hus, och i huset bodde Pippi Långstrump.”
Ur: Ur-Pippi, Astrid Lindgren

Alla elever illustrerar bidraget

När det var dags att illustrera bidraget bestämde vi oss för att vi ville rita av Kikis trädgård och hus. Utifrån den beskrivning som görs i boken växte bilden fram. IMG_2354

Därefter bestämde vi gemensamt genom röstning vilket bidrag vi ville skicka in.

IMG_1635

Alla elever kände sig delaktiga i bidraget som skickades in och därefter uppstod den så roliga men nervösa väntan!
De som känner mig vet att jag sagt till alla mina klasser som deltagit under alla år i tävlingen:

- Detta år vinner vi, det känner jag på mig!

Tänk om man fick vara elev i vår klass:)

IMG_1696

 Idag har eleverna tränat sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. I vårt deckartema har vi låtit oss inspireras av en förträfflig liten lärarhandledning som Martin Widmark skrivit och nu är det dags för eleverna att fundera över vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier.

Att hitta inspiration ur en lärarhandledning och utifrån den hitta på egna idéer har lärare gjort i alla tider men vi måste ändå belysa hur KUL det är att låta sig inspireras & vidareutveckla idéer.

Målet med lektionen idag var att eleverna skulle bestämma vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier. Vi övade detta genom att eleverna parvis valde tre skönlitterära böcker för att undersöka vilket berättarperspektiv författaren valt. De reflekterade utifrån frågorna:

  • Är boken skriven i förstaperson eller tredje person?
  • Vilket tempus används i texten: presens eller preteritum?

Eleverna valde själva några meningar för att kunna visa exempel på hur de resonerat både kring berättarperspektiv & tempus vid återsamlingen.

Vilka spännande samtal det blev i de olika paren!

Som avslutning på lektionen samlades vi för att återge för varandra vad vi kommit fram till. Varje par redovisade vad de kommit fram till och vi konstaterade gemensamt att det är klokt att välja ett berättarperspektiv men att tempus kan få variera.

Vilket lustfyllt lärande det blev!

Ibland kan faktiskt tanken slå Frida & mig att vi skulle vilja vara elever i vår egen klass:)

IMG_1706

IMG_1708

Vi skriver deckare & letar brott

ordmoln_rövare

Tema rövare
Eleverna är i full gång med att söka brottet till sina deckare. Vi har letat olika typer av brott i dagstidningar och parvis rangordnat de olika brotten, utifrån vad vi tycker är de grövsta brotten och vad lagboken säger. Vilka intressanta samtal det blev då paren berättade för varandra om hur de hade tänkt.

Hur använder du tavlan?

När jag deltog i matematiklyftet läste vi en jätteintressant artikel som jag tror att en japansk professor hade skrivit. Den handlade om hur man använder whiteboarden i syfte att tydliggöra för eleverna hur lektionen växer fram. Jag har nog använt whiteboarden på ungefär detta sätt som beskrevs i artikeln men jag förfinade mitt sätt att använda whiteboarden genom att bli ännu tydligare inför eleverna: Syfte & mål med lektionen står alltid längst till vänster på tavlan, därefter ”bygger jag åt höger” för att sedan vid lektionens slut kunna summera och sammanfatta lektionens innehåll. Väldigt enkelt men det är just det som didaktik handlar om tycker jag, att göra det enkelt, tydligt & konkret för mina elever.

IMG_1681

Vi ser & läser om brott överallt!

Det som är så roligt när man är inne i ett tema tycker jag är att både eleverna och vi lärare håller ögonen öppna för just det vi håller på med. Eleverna kommer till skolan och berättar om olika brott de hört på nyheterna eller läst om i lokaltidningen hemma. Just lokaltidningen har varit en jättebra källa i att hitta inspiration till ”små brott som begåtts”. Även det blev en spännande diskussion i klassen, vilka brott hittade vi i Dagens Nyheter jämfört med Lokaltidningen Mitt i Bromma?

Imorse när jag läste DN hittade jag detta brott som jag ska ta med på måndag som eventuell inspiration till ett brott i mina elevers deckarböcker.IMG_1683

It´s a wrap

IMG_1525Det är inte den nya semmeltrenden vi talar om.Idag har vi blivit filmade när vi planerar. Vi ska erkänna att vi var ganska skeptiska inför filmandet. Hur konstlat skulle det inte kännas att ha ett manus att prata efter och vad är det som är så intressant med vår planering? Men våra farhågor besannades inte. Det är vi som planerar på riktigt! Vi använde inget manus. Eftersom planeringstiden i vår värld är knapp tyckte vi att det var lite surt att ”ge upp” ett planeringstillfälle till filmning- när vi dessutom har ca:100 NP att rätta. Men trots att vi inte hann rätta några nationella prov så blev det faktiskt ett riktigt planeringstillfälle- den enda skillnaden var att vi hade starka strålkastare och en filmkamera närvarande:)

Filmen ska användas som modellfilm av Prio när de arbetar med skolors förändringsprocesser kring det kollegiala lärandet. Kanske kommer den även att finnas här på PS- vi får se:)

Avslut

IMG_1454Så kom äntligen fredagen. Eleverna i vår klass var mycket spända. De hade planerat vem som skulle ansvara för att hälsa alla välkomna och presentera temat vi arbetat med under många veckor. Efter det formidabla välkomnandet så visade två elever ett bildspel kring de figurer som figurerar i boken: Hur gick det sen?

IMG_1459

Efter bildspelet ansvarade en annan elev för att visa sagan via appen: Hur gick det sen? Därefter presenterade ytterligare två elever hur förstaklassarna nu skulle få lyssna till högläsning ur de egenproducerade bilderböckerna. Eleverna läste sina böcker och höll i små korta boksamtal med förstaklassarna som tyckte ALLT var jättebra. Det fanns INGET de skulle vilja ha gjort på ett annat sätt i böckerna. Men de var ganska törstiga påpekade en pojke…

Efter högläsningen bjöd eleverna förstaklassarna på Muminmammans saft och Mumins handplockade blåbär.IMG_1466

Vi är stolta som bara den över våra FANTASTISKA elever.

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna

Ibland är det bra att backa bandet…

Det här är kanske inte det mest pedagogiskt och didaktiskt innehållsrika inlägget vi har gjort men inte desto mindre viktigt. Vilka bakelser har vi ätit på våra fredagsplaneringar? Ibland har vi fått våra bästa idéer efter att vi har ätit bakelsen och de roligaste skämten & gladaste skratten brukar också oftast komma ur sockerchocken:)

IMG_0499

Åh, denna lilla dröm var god. Marsipan…

image

Denna bulle tyckte Frida var lite torr men det tyckte inte jag. Mycket god kardemummakrans.

IMG_0660

Här är kanske vår favoritbakelse, chokladmousse med hallongrotta inuti.

image

De här rosa dammsugarna var det inte heller något fel på. De var ljuvligt goda.

IMG_1159

Kardemummabullarna var en fröjd.

IMG_1009

Innan jul åt vi den här ljuvliga skapelsen på fredagsplaneringen. Det var kanelmousse och den var en dröm.

IMG_1199

Dessa goda bakelser mumsade vi i oss i fredags & de var helt fantastiska.

Vilken kraft!

THE_ROCKET_HIGH_RES-11-of-37

Igår var vi på skolbio och såg filmen: The Rocket. Vilken film. Filmsamtalet idag var magiskt. Gå och se den.

Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal

Analys av skuggningsomgång 1

Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Verksamhetsutveckling handlar till stor del om att tillsammans sätta ord på kunskap och för-givet-taganden i den egna praktiken (Aktionsforskning i praktiken, 2012)

Bild07

Zone of proximal development

Under träffen pratade vi om ZPD. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där alla samspelssitituationer  erbjuder möjligheter att lära och där vi människor ständigt ingår i utveckling och förändring ( Vygotskij, 2001) liknar Säljö kunskapsutveckling vid olika zoner. Dessa zoner står i relation till varandra.

Bild05

Skuggningskollega/ Kritisk vän

Att vara skuggningskollegor eller kritiska vänner innebär att man ska stödja varandras berättelser (Wennergren, 2012). Man ska tillsammans formulera sig fram till egen eller en gemensam förståelse för något. Detta kan vara ett sätt att sätta ord på den ”tysta kunskapen”.

Responsvågen

Utifrån det som vi har skrivit i våra skuggningsprotokoll ser vi hur olika berättelser möter varandra. Dessa olika perspektiv som möts i reflektionen kring skuggningarna ger nya infallsvinklar.

Det var häftigt att se hur några av deltagarna såg det. Det handlade om en pysselstund som var i en alltför rörig miljö. Frågor som ställdes av den skuggade pedagogen var varför den valt att lägga stunden just där och då. Andra intressanta infallsvinklar som uppstod i mötet mellan skuggningskollegor var:

Vi fritidspedagoger är så vana att ha så många bollar i luften att vi kanske inte tänker på hur vi faktiskt gör när vi håller i en aktivititet samtidigt som något barn har gjort sig illa och en förälder kommer för att hämta sitt barn.

Vi fördjupade oss i hur vi kan skriva i skuggningsprotokollen, att det handlar om att bemöta det man ser och hör under skuggningen (i tanke & skrift) och att det handlar om att hitta balansen mellan bekräftelse och utmaning i de reflektioner man lämnar till den skuggade. Kunskaperna måste kugga in i det som kollegan redan kan annars är det lätt att man slår igen dörren till det kollegiala samtalet. Vi behöver med andra ord hitta varandras utvecklingszoner!

Bild04

Scaffolding

Under denna förmiddag pratade vi även om att Alviksskolans olika redskap som vi använder oss av i Språklyftet: Skuggning, dubbellogg & litteratursamtal enligt citatmodellen är kommunikativa stöttor för att våga vara kvar i sin närmaste utvecklingszon.

Bild06

MOD!

Vi tittade på en av mina första dubbelloggar jag gjorde 2003 då jag var deltagare i Dialogprojektet. Det som är väldigt tydligt i min dubbellogg är att jag är missnöjd med hur hörseltekniken inte används i de klasser jag besöker. Jag reflekterar över detta vid varje skuggning. För att så småningom komma fram till att detta fokus hindrar mig att faktiskt se vilken lärandemiljö som råder. Fokus för skuggningar vid detta tillfälle var att se vilken typ A, B, C eller D-miljö som rådde i ett klassrum (Skolverket, 2000).

Bild08 Bild09

Fokus för vårterminens språkutvecklande arbete

Utifrån den planeringen som lärledargruppen gjorde i förra veckan kommer vårterminens fokus vara att fritidspersonalen vill bli bättre på att dokumentera & koppla de språkutvecklande aktiviteter som de gör till läroplanen. Mer om detta arbete kommer…

Bild13 Bild14 planeringsmall_fritidspersonal_ht14

Lärledare- framgångsfaktor för det kollegiala lärandet!

IMG_0786

Vi bygger på något stort tillsammans!

Lärledarträff

Idag har vi haft en heldag tillsammans, lärledarna för Fritidspersonalen & jag. Vi har tillsammans planerat vårterminens träffar för fritidspersonalen i Alviksskolans Språklyft. Jag tycker att lärledarrollen är en av de viktigaste pusselbitarna i vårt Språklyft och Alviksskolans kollegiala lärande. Det finns inga enkla modeller för hur kollegialt lärande ska utformas och bedrivas. Blossing (2003) framhåller en grundläggande brist i arbetet kring det kollegiala lärandet och hur en samarbetande kultur ska ges möjlighet att växa fram. Han menar att det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet inte i tillräcklig grad uppmärksammas. Han menar vidare att det handlar om att få pedagoger att skapa och inta ett friutrymme och att följa upp organisationsmodeller och administrativa rutiner genom att i samtal göra dessa begripliga och även göra konkreta kopplingar mellan dessa och det praktiskt pedagogiska undervisningsarbetet.

IMG_0782

Skuggning

Vi har planerat för fler skuggningar under vårterminen. Syftet med skuggningen är att du som pedagog ska synliggöra specifika områden i ditt sätt att arbeta med eleverna – vilket i förlängningen ger dig möjlighet att förbättra och utveckla dessa områden. Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete. Skuggning ger dessutom underlag för kollektiv reflektion och kan användas som ett redskap för att utveckla och fördjupa samtalet i en grupp (Wennergren, 2006)

Alviksskolan beskriver i sin vision att samtliga pedagoger ska ha ett aktionslärande förhållningssätt till den egna praktiken. Där varje pedagog och varje enhet på skolan ska utgå från en individuell och en gemensam aktionsspiral:

af_spiralen.001

 

Ringa in den egna utvecklingsfrågan

Under vårterminens träffar kommer vi att inleda varje Språklyftsträff för fritidspersonalen med handledning i att ringa in den egna utvecklingsfrågan kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Svårigheter i det aktionsforskande förhållningssättet är att det kan vara svårt för den enskilde pedagogen att urskilja kritiska aspekter i den egna undervisningen, det behövs handledning och stöttande samtal för att “tratta” ner den egna utvecklingsfrågan. I likhet med Learning Study-metoden har det aktionsforskande förhållningssätt som syfte att man som pedagog är aktör och vill undersöka den egna praktiken i syfte att förbättra och förändra den. I båda dessa modeller för kollegialt lärande handlar det om att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande (Manunula, 2011).

Eleven i centrum för det kollegiala lärandet

”Om inte eleverna har lärt sig , har inte lärandet varit effektivt.” Helen Timperley beskriver i sin bok ”Det professionella lärandes inneboende kraft vikten av de parallellprocesser som sker hos både elev och lärare i olika lärandesituationer. Hon talar om lärandets cirkel:

Bild09

Denna cirkel kan jämföras med aktionsforskningsspiralen:

Bild26

I båda dessa modeller handlar det om att vi som pedagoger ska skapa ett förhållningssätt där vi utgår från vår evidens och ställa oss själva frågan om hur vi ska förfina eller faktiskt sluta göra det vi gör i vår egen praktik.

Frågan som metod

Vi pratade om att vi behöver fortsätta stödja varandra kollegialt kring hur vi kan ställa öppna frågor till varandra i våra skuggningsprotokoll/dubbelloggar. Exempel på öppna frågor vi kan använda oss av då vi skuggar varandra:

”Jag är intresserad av att veta vad som fick dig att göra så…”

”Jag skulle vilja veta mer om hur du tänkte när du planerade aktiviteten..”

”Vi kanske har olika uppfattningar- beskriv hur du tänker, så beskriver jag hur jag tänker…”

IMG_0787

Jag tycker att Timperleys forskning och aktionsforskningen har många beröringspunkter, där kärnan i det kollegiala lärandet handlar om:

—”Från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta.”

Timperley, 2013

Vill passa på i detta inlägg & tacka lärledarna för fritidspersonalen för dagens träff.

NI ÄR GRYMMA!